Syftet med detta examensarbete är att fördjupa mig i hur Ravel har orkestrerat sitt verk Bolero och tillämpa hans orkestreringstekniker i egna kompositioner och orkestreringar. Orkestreringen i Bolero har alltid tilltalat mig och orkestrering som hantverk är en viktig kunskap för en kompositör att bemästra. För att bli bättre inom hantverket orkestrering och bygga ut min verktygslåda med orkestreringstekniker valdes just detta verk av Ravel. För att uppnå syftet har orkestreringen i Bolero analyserats, varje repetitionssiffra för sig och delats upp i tre olika musikaliska beståndsdelar, melodi, rytm och den harmoniska bakgrunden. För att undersöka om det var möjligt att tillämpa Ravels orkestreringstekniker av Bolero i mina egna kompositioner och orkestreringar så arrangerade jag två pianosatser som jag tidigare komponerat. Arrangemanget är i stil med Bolero och använder sig av samma instrumentering, orkestrering och tekniker som Ravel gör i sitt verk Bolero. Studien resulterade i fem orkestreringstekniker, större kunskap inom hantverket orkestrering och ett arrangemang för orkester av två egen skrivna pianosatser.

Sammanfattning Detta är en beskrivning av hur man kan transkribera musik och på så vis åstadkomma intressanta nya stämmor. Som exempel har jag arrangerat tre satser ur Maurice Ravels verk Le Tombeau de Couperin för fagottkvartett. / <p>Arkiverad ljudfil finns:</p><p>Ravel: Le Tombeau de Couperin - Il Menuet.</p><p></p>

Denna uppsats handlar om vilka tekniker som kan användas då man vill förlänga speltiden på en låt inom rock och metal. Jag har förlängt en låt som från början var 4 minuter till en låt som numera är 14 minuter. Jag har analyserat band och artister som spelar progressiv rock och progressiv metal för att ta lära från deras tekniker hur man håller en röd tråd genom en längre komposition. Min projektlåt skrev jag om genom att lägga till flera olika instrumentala delar, allt från intro till gitarrsolos och melodier som vackert smälter samman låtens olika delar. Originallåten, som inte har progressiva element, utvecklades till en projektlåt som var väldigt progressiv, utan att hamna utanför den ursprungliga musikaliska miljön.

Detta är en studie om lärande- och skapandeprocesser. Mer specifikt innefattar studien en observation av hur jag arrangerar 3 låtar för olika instrument under en tidsbestämd period. De frågor som behandlas är vilka tekniker jag använder, vilka problem som uppstår och hur det fungerar att arrangera på tid. Slutsatsen av hela observationen har visat att det är en bredd av faktorer som samspelar i kompositionsprocessen. Det har visat sig att jag applicerar intuition, diskursivt tänkande, musikteoretisk teknik och erfarenhet i arrangeringen av musik. Observationen är till stor del belyst av det fenomenologiska perspektivet och fenomenologisk metod används i analysen av mitt observerade material. / This is a study about learning and creative processes. More specifically, the study contains an observation of how I arrange three songs for different instruments within a specific time limit. The questions that are accounted for in this study are what techniques I use, which problems arise and how the time limit affects the result. The result of this study shows that a variety of factors are present during my composition/arranging process. It shows that I apply intuition, discursive thinking, music theoretical techniques, and experience in the field of arranging music. The observation is, to some extent, analysed from phenomenological perspective.

I detta självständiga arbete utforskar jag, utifrån hermeneutiskt inriktad fenomenologi, mina processer i samband med komponerande och arrangerande för en septett bestående av elgitarr, elbas, trumset och fyra blåsare. Under två terminer förde jag loggbok över de olika moment där jag arbetade med denna kreativa process, moment som bestod av komponerande, lektioner med lärare samt repetition med ensemblen. Resultatet redovisas med hjälp av tematiseringarna Sökande efter ett kompositoriskt flöde, Frön som gror och växer samt Känslan av att hitta nya vägar. Dessa teman ställs i diskussionskapitlet mot tidigare forskning på området samt hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv. / I this thesis I have explored my processes when composing and arranging for an ensemble consisting of electric guitar, electric bass, drums and four wind instruments. During two semesters I kept a log over the different events in which I’ve been working with this creative process, events such as composing, lessons with teachers and rehearsals with the ensemble. The result is reported in the themes The search of a compositional flow, Seeds that germinate and grow and The feeling of finding new ways. These themes are in the last chapter discussed in relation to previous research on the subject and a hermeneutic phenomenological perspective.

I detta arbete har jag undersökt huruvida min låtskrivningsprocess skiljer sig utifrån fem musikaliska element när den skrivs under tidspress. - Melodisk utveckling (omfång/register) - Rytmisk variation - Variation (låtens helhet) - Repetition - Hookar Jag har, utifrån tre bestämda tidsramar, skrivit fem låtar per tidsram, gjort demo-versioner på samtliga och fått de musikaliska elementen betygsatta av en lyssningsgrupp. Dessa betyg har jag sedan sammanställt för att se hur lyssningsgruppen har uppfattat låtarna utifrån elementen och om det då finns några skillnader när jag skriver utifrån de olika tidsramarna. Resultatet visar att det finns en tydlig olikhet mellan den kortaste och de längre tidsramarna, då det finns en påtaglig saknad av de musikaliska elementen vid den kortare tidsramen. Differensen mellan de längre tidsramarna är mer diffus men vid den längsta tidsramen är de musikaliska elementen mer närvarande, hos samtliga element, än vid den näst längsta tidsramen.

Genrebredd är något som det ofta pratas om i olika musikaliska sammanhang. Det sägs att genrebredd är viktigt och att fler borde forska kring allt vad det innebär, att fler borde applicera genrebredd på sitt vardagliga musicerande. Ändå får jag ofta känslan av att detta bara är ”tomt snack”, att genrebredd är något som man kan ägna sig åt när man har tid och energi till det men att många faller tillbaka till sin ”hemmaplan” när det väl gäller. Vad är då genrebredd? Denna fråga måste ju ändå ha ett subjektivt svar. För vissa innebär det att välja olika låtar eller stycken från olika genrer och försöka få allt att låta lika bra med samma resurser, i mitt fall en kör som kan sjunga många olika genrer. En annan sida av genrebredd kan istället innebära arbetet mellan olika genrer genom influens. Hur influerar olika genrer varandra? Vilka är skillnaderna och vilka är likheterna? Hur låter det om man sjunger barbershop med klassisk teknik, och tvärtom? Detta är något som jag vill utforska. Intresset för denna fråga kommer av egna upplevelser och erfarenheter efter många år i olika körer. Jag har fått uppleva attolika genrer, främst barbershop och klassisk körsång, påverkar varandra. Däremot har jag ännu inte riktigt kommit fram till på vilka sätt den ena genren tjänar på att låta sig influeras av den andra. Av just detta skäl har jag komponerat och arrangerat musik i klassisk stil och barbershop, som senare ska användas i ett examensarbete med syfte att vidare undersöka dessa frågor och förhoppningsvis räta ut några frågetecken. Själva kompositionen har inneburit en betydande del av arbetet, gällande utnyttjande av såväl tid som av energi. Den är uppdelad i fyra delar: tre tonsättningar av dikter skrivna av Nils Ferlin samt ett barbershop-arrangemang. Eftersom planen är att få användning av musiken vid ett senare tillfälle behöver kompositionerna och arrangemanget vara av hög kvalitet, vilket kräver en stor mängd tid. Med detta sagt kommer jag att komplettera kompositionerna i efterhand för att uppnå önskad kvalitet. Kompositionsarbetet gick till en början relativt friktionsfritt då jag inledde arbetet med att skriva den klassiska delen av projektet. Denna sorts musik är jag väl förtrogen med, även om jag aldrig tidigare har komponerat från grunden. Däremot har jag arrangerat vokalmusik många gånger tidigare, därför bedömde jag att barbershop-arrangemanget skulle gå relativt snabbt att färdigställa. När den klassiska kompositionen var på en för mig acceptabel nivå började jag så att skriva ett barbershop-arrangemang. Detta visade sig dock ta lång tid med många hinder på vägen. Jag tvingades att byta låt att arrangera men åstadkom till slut ett fullt respektabelt resultat av mitt arbete. Arrangemanget kommer däremot inte att användas till den framtida studien av genreöverskridande arbete.

Detta arbete handlar om första satsen ur Johann Sebastian Bachs Cellosvit no. 5 (BWV 1011), skrivet ur en trombonists perspektiv. Arbetet behandlar främst vad man måste ta hänsyn till om man ska anpassa stycket för framförande på trombon, samt skillnader mellan olika utgåvor och jämförelse av dessa mot urtexten. Bifogat med det tryckta exemplaret finns även en inspelning av mitt framförande av stycket på min examenskonsert den 11 maj 2016.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om skillnader och likheter mellan bandad- och bandlös elbas. I studien undersöks användningsområden och även musikaliska uttryck. Metoder i undersökningen var intervju, transkribering och inspelning där en undersökning i arrangemang, musikaliskt uttryck och roll i ensemble sker. Studien genomfördes i tre delar: en intervjudel där fyra aktiva basister intervjuades. En del där jag transkriberade en basstämma som ledde till den sista delen med två inspelningar där jag spelar elbas. Det transkriberade och inspelade materialet är basstämman i Paul Youngs version av låten Wherever I Lay My Hat. Samma bakgrundsmusik har använts vid inspelning på både bandad- och bandlös elbas. Resultatet visar på skillnader i live- och studiosammanhang. Resultatet visar även att förberedelsetid på de respektive instrumenten skiftar, en differens i klang, roll och plats i ljudbilden beroende på live- eller studiosammanhang.

Arbetet ligger som grund för min fortsatta utveckling inom området musikproduktion. Med en egenkomponerad låt utforskas i detta arbete processen att finna en produktion som tar tillvara på låtens unika kvalitéer. Produktionen ämnar även få låten att klinga trovärdigt utifrån sin genre. Arbetets metod beskrivs utifrån produktionstekniska och estetiska perspektiv där referenslyssning, analys av den egenkomponerade låten och musikprogrammet Logic är tongivande. Centralt för projektet är att urskilja och ta till vara på de element som den redan färdigskrivna låten besitter och förgylla dessa på ett tilltalande sätt. Resultatet är två produktioner som klär låten i olika kostymer där den ena klingar mer akustiskt likt den tidigare inspelade demon. Den andra sätter en mer dystopisk och dramatisk prägel med sitt minimalistiska arrangemang. Arbetet genererade både musikaliska och pedagogiska tankar kring hur ämnet musikproduktion kan berika en lärandesituation och musicerande i stort.