This thesis gives the reader my view of what it’s like to be a leader of a big band, an arranger of big band music, and the difference in playing in an ensemble compared to being a soloist in front of the band.The process of planning the whole project, choosing musicians, rehearsing and the final concert is described in the text, and I also write about each composition that I chose, and the arrangements that i made on these compositions.In the last part of the text, I reflect on about how each part of the project panned out, and I go deeper in the difference in how I think about timing in music when I play in an ensemble as opposed to when I play an improvised solo, as well as the difference in sound, and I describe the difficulties with switching between these playing styles.

Att reharmonisera innebär att man byter ut harmonierna till en melodi eller komposition. I mitt arbete har jag kartlagt de moment man kan använda i reharmoniseringsprocessen. Till varje moment har jag producerat en webbsida med förklarande text, notexempel och klingande musik som jag sedan satt samman till en webbplats. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

I detta arbete har jag undersökt hur kompositioner skrivna för mindre ensembler kan arrangeras om till en storbandssättning. Målet har varit att hitta sätt att lösa de problem som kan uppstå inom exempelvis instrumentering, karaktär, och spelbarhet. Fokuset i arbetet har legat på arrangeringsprocessen snarare än resultatet. Jag har under arbetets gång bland annat analyserat kompositionerna för att fastställa vilka musikaliska element som är viktiga att överföra till de nya arrangemangen. Arbetet har resulterat i tre arrangemang för storband och har hjälpt mig upptäcka ett antal metoder för att förenkla arrangeringsprocessen och lösa vanliga problem som man kan stöta på. Det har även hjälpt mig skapa nya tankebanor kring vad som definierar en kompositions karaktär och hur man kan bevara den i ett nytt arrangemang.

Detta projekt handlar om arrangering av poplåtar för kör i renässansstil. Under senare delen av renässansen utvecklades den funktionsharmonik som sedan dess legat till grund för den västerländska musiken, såväl konstmusiken som populärmusiken. De senaste decennierna har det däremot skett en skiftning i popmusiken där förhållandet tonika-dominant är inte längre lika viktigt, inte heller att melodin håller sig inom samma tonala ram som harmoniken. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka vad som händer när jag låter den nutida popmusiken möta renässansens musikaliska ideal. Som körledare och arrangör faller det sig naturligt att arrangera musiken för vokalgrupp. Under den tidiga renässansen var sång det vanligaste instrumentet och den musik jag haft som förebild är uteslutande vokal. I studien arrangerades två låtar utifrån två olika tillvägagångssätt: den ena efter en stilistisk förebild och den andra utifrån studier i 1500-talets kontrapunkt. I resultatet konstateras att det i musikstilarna finns vissa skillnader som är svåra att överbrygga utan att göra kompromisser åt det ena eller andra hållet. Likaväl finns det likheter som visar på renässansens arv i vår moderna musik. Detta resultat kan användas för att presentera den äldre musiken för den som ännu inte råkat den och kanske har uppfattningen att den är irrelevant för vår tid. Det kan också användas i skolan som en introduktion av en epok.

Detta är en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för låtskapande genom användning av verktyg inlärda under tre år på Linnéuniversitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt låtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag använder när jag skriver låtar och jämföra detta med hur jag arbetade innan jag började på musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jämförelser både på hur jag nu arbetar med musik och hur det nu låter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har låtit. Fyra nya låtar har skapats i arbetet. Låttexterna har fått stort fokus i mitt arbete, men även arrangering och skapande av melodier är en viktig del i arbetet. Jag har kommit fram till att planering och förarbete är oväderligt för att få en sammanhållen och enhetlig låt, där låtens text följer en röd tråd och är väl förankrad i låtens syfte. Jag har också blivit medveten om att de metoder jag känner till verkligen fungerar för mig och jag kan plocka fram dem vid behov, t.ex. vid brist på inspiration.

Denna uppsats beskriver arbetet med min examenskonsert. Som jazzsångerska, harpist, kompositör och arrangör (och även under arbetets gång administratör för projektet) beskriver jag hur jag upplever det vara att axla flera roller samtidigt. Konserten hölls på University of North Texas, Denton TX, Februari 2015 och jag framförde enbart egenkomponerad musik. / <p>All framförd musik komponerad och arrangerad av Anna Jalkéus (f. 1992)</p><p>Program:</p><p>Box of Secrets (2011)</p><p>Scene of the Crime (2014)</p><p>Lost to You (2013, arr 2015)</p><p>Svit för sång och fagott (2012-2014) I. Till Vattnet / II. I en kuliss av moln / III. En oförklarlig längtan</p><p>Turned Into a Bird (2014)</p><p>Sailor’s Wife (2013-2015)</p><p>On the Other Side of the Sea (2014-2015)</p><p></p><p>Musiker:</p><p>Anna Jalkéus, sång och harpa</p><p>Christopher Wright, kontrabas</p><p>Nicholas Rothouse, slagverk (cajun, klockspel, cymbal, triangel, virveltrumma, wind chimes)</p><p>Beth Uhimchuk, violin I</p><p>Jacob Cortez, violin II</p><p>Ruben Balboa III, viola</p><p>Jonathan Valdez, cello</p><p>Marion Powers, sång</p><p>Jessica Curran, sång</p><p>Ryan Ayres, fagott</p>

Detta arbetegår ut på att hitta konkreta tekniker för hur populärmusik kan arrangeras för sologitarr, specifikt inom genren fingerstyle. Utgångspunkten för arrangemangen har varit att i så stor grad som möjligt behålla de rytmiska, harmoniska och melodiska komponenter som originallåtarna innehåller.Med hjälp utav allmänna arrangeringsmetoder såväl som tekniker specifika för gitarren har arrangemangen växt fram. Digital inspelning har varit den främsta källan till dokumentation. Utöver dessa inspelningar har valda stycken noterats för analys. Detta har resulterat i fyra kompletta arrangemang och ett oavslutat. Alternativa stämningar och capotasto har i hög grad används för att bättra gitarrens kompabilitet med grundmaterialet. Genomatt manipulera stämningen efter låten behov blir det möjligt att förlägga stora delar av både melodin och ackorden på öppna strängar, vilket i min mening ger arrangemanget en större öppenhet och ett bättre flyt än om gitarrens normalstämning hade använts.I slutändan formades arrangemangen för mycket av mina egna tekniska förutsättningar, vilket lede till ett i mitt tycke alltför homogent slutresultat. Då arrangemangen endast spelats av mig har det varit svårt att separera min roll som arrangör från den som gitarrist, och vad jag själv har kunnat åstadkomma på instrumentet har dikterat slutresultatet mer än önskvärt.

Att spela popmusik på orgel är en vanlig uppgift för kyrkomusiker i samband med t.ex. dop, vigsel, konfirmation och begravning. Behovet av att i en kyrkomusikalisk yrkessituation inom begränsade tidsramar skapa funktionella orgelarrangemang av musiken är utgångspunkten för denna studie, där processen att göra orgelcovers av fyra utvalda ABBA-låtar beskrivs och illustreras. Med enkelhet, originaltrohet och replikerbarhet som arbetets grundprinciper skapas låtarnas orgelversioner utifrån ABBA:s originalinspelningar och auktoriserade notutgåvor. Olika instrumentationer och arrangeringstekniker för att återge originalets helhetsklang och perceptuellt signifikanta element såsom beat, basgångar, stämsång, ”fills” och särskilda klangfärger prövas och motiveras utifrån förlagans egenskaper och orgelinstrumentets egenart. Som resultat eftersträvas klangrika, varierade och flexibla orgelversioner av låtarna i fråga som bygger på ett begränsat antal generella modeller för instrumentation och kan sparas och återskapas utifrån anteckningar om modellerna utan framställning av särskilda notexemplar. Arbetet ger prov på instrumentellt definierad arrangeringsprocess där originalverken är givna studioinspelningar och ”sound” utgör en viktig konstnärlig referens. / <p>Till dokumentationen hör inspelade orgelversioner av låtarna: 1. Waterloo,</p><p>2. Dancing Queen, 3. Take A Chance On Me och 4. The Winner Takes It All</p>

In my bachelor project I have been working with composing and arranging in a way that is advantageous for the music and for myself as a trombonist and musician. This paper is describing my view on how the trombone role often takes shape, and the aspects and problems that I have experienced from it. I have reflected on how I need to prepare myself to feel comfortable with my role in my own compositions. I have described the compositions in detail and how they are arranged, to show how I have worked on varying the different roles in the ensemble, primarily the trombone role. I arranged for different sets of ensembles, to examine how that would affect both the music and my role as a trombonist. The graduation concert for this project could not take place due to the circumstances of COVID-19, but is postponed to the fall 2020. / <p>Medverkande musiker:</p><p>Erik Tengholm - trumpet</p><p>Björn Bäckström - tenorsaxofon</p><p>Ima Baeza Bilgin - piano</p><p>Susanna Risberg - gitarr</p><p>Uno Dvärby - kontrabas</p><p>Magnus Jonasson - trummor</p><p>Cosima Lamberth - sång</p><p>Johan Tengholm - kontrabas</p>

För en del konserthus är bristen på ung publik ett problem. Denna problematik vill jag ta itu med genom att locka ungdomar till konserthusen med en musik som de flesta ungdomar idag har en relation till, modern populärmusik. Med avstamp från Zara Larssons konsert tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester utforskar jag symfoniorkesterns roll i modern populärmusik. Detta genom att först analysera Hans Eks och Per Ekdahls arrangemang från ovannämnda konsert. Därefter, med hjälp av mina egna analyser, intervju med arrangören Hans Hjortek samt orkestreringslitteratur, skriver jag egna populärmusikaliska arrangemang för sångsolist, kompgrupp och orkester. Under detta arbete har jag inte bara utvecklat hantverksmässiga kunskaper kring arrangering och orkestrering för populärmusik, utan jag upplever mig också ha fått en djupare förståelse av instrumentation i allmänhet. Förståelse för hur en kan nyttja instrumentgruppernas olika styrkor och förhoppningsvis undvika dess svagheter. Denna studie har gett mig en stabilare grund att stå på när jag senare ska ut i ett arbetsliv och förhoppningsvis genomföra liknande projekt.