I det här projektet undersöks vad resultatet blir när melodier ur egenskriven populärmusik orkestreras och arrangeras för symfoniorkester i den klassiska formen av rondo, i detta fall efter en äldre form av rondo bestående av fyra återkommande teman samt tre episoder eller avvikelser från temat. Denna typ av rondo var populär under barocken och romantiken. Målet var att ta reda på om jag med begränsade förkunskaper inom den klassiska konstmusiken kan skapa ett stycke musik som påminner om ett utdrag ur en symfoni från 1800-talets romantik men där sagda stycke baseras på bandet Kainoabels melodier. För att uppnå detta har jag valt att skriva efter en form och för ett instrumentarium som ofta representeras inom den klassiska konstmusiken samt att jag efter bästa förmåga tar inspiration från delar ur en symfoni skriven av Johannes Brahms år 1883. Även andra stycken, som har valts ut i samråd med handledare, har agerat inspirationskälla under projekttiden. Resultatet visar på att det nyskrivna stycket klingar mer nutida än önskat på grund av melodiernas ofta joniska karaktär. Stycket fick i min mening andra stildrag än vad som önskades i målsättningen men som ändå innehar andra kvaliteter som kan beskrivas som mer filmiska och stundtals juvenila. / This project investigate what the outcome is when melodies from self-produced popular music are orchestrated and arranged for symphony orchestra in a form of rondo. In this case, after an older form of rondo consisting of four recurring themes as well as three episodes or deviations from said theme. This kind of rondo was made popular during the baroque and romantic epoch. The goal is to find out if, with limited previous knowledge in the field of classical art music, I can create a piece of music that reminds of an excerpt from a symphony from the 19th century romanticism where the said piece is based on melodies of the band Kainoabel. In order to achieve this, I have chosen to write after a form and an instrumentarium that is often represented in classical art music and that I take inspiration from parts of a symphony written by Johannes Brahms in 1883. Other pieces of music, selected in consultation with a supervisor, have acted as inspirational sources during the project. The result show that the newly written piece sounds more contemporary than desired due to the often ionic character of the tunes. In my opinion, the piece got a different character than desired but still possesses other qualities that can be described as more cinematic and sometimes juvenile.

Under de senaste 20 åren har TV-spelskonserter blivit mer vanliga och framförs med varierad kvalité. Detta arbete bottnar i problematik kring orkesterns storlek och att ge musikerna en givande stämma att spela. Fokus ligger på att skriva arrangemang för mindre ensemble och skapa roliga stämmor som inte är för enkla eller för svåra.      Projektet genomfördes med hjälp av återkoppling från andra musiker, datorprogram, hemsidor och tidigare forskning. Arbetet resulterade i ackumulerad fördjupad kunskap inom arrangering och två medleyn: Final Fantasy Battle och Final Fantasy Soft, som består av musik från Final Fantasy-serien. Originalmusiken är skriven av kompositören Nobuo Uematsu och i denna uppsats beskrivs hur det var att bearbeta hans verk. Under arbetets gång har några utmaningar utkristalliserat sig och behövt tacklas: Hur fångas lyssnaren? Hur får man arrangemangen spelbara? Hur gör man musiken rolig att spela?     Att arrangera TV-spelsmusik visade sig vara mer omfattande än förväntat. Men under arbetets gång har genvägar uppkommit, till exempel bearbetning av existerande arrangemang med digitala verktyg.

<p>Nordic Mashup - komp. och arr. av Magnus Holmander</p><p>klarinett: Magnus Holmander</p><p>piano: Alfredo Salvador</p>

I det här arbetet utforskar jag vilka konstnärliga beslut jag tar som producent och varför. Jag har skrivit mycket musik i mitt liv och är bekant med vilka beslut jag behöver ta i låtskrivarprocessen men som producent har jag, än så länge, inte lika stor erfarenhet. Jag har därför analyserat min egen kreativa process som producent av mitt soloalbum. Frågor jag har tagit upp är instrumentering, arrangering, psykiska och fysiska aspekter av musikproduktion och personlig utveckling. Det som blev tydligt i det här arbetet är att gränsen mellan vilka beslut som tas som låtskrivare, musiker och producent är inte lika tydliga som jag tidigare trott. Hur jag väljer att lägga en sångmelodi påverkar soundet så pass mycket att andra musikaliska element berörs och behöver anpassas efter det beslutet. Gitarrarrangemanget, som jag oftast skriver under tiden låten skapas, påverkar hur mycket plats som finns kvar till resterande pålägg osv. En lärdom jag har tagit av detta arbete är vikten av att våga ställa de rätta frågorna när produktionen inte känns bra. Istället för att försöka rädda en låt eller produktion med fler pålägg är ofta problemet att låten inte är tillräckligt bra eller att jag inte har haft en tillräckligt tydlig vision om hur produktionen ska låta. Då är det mycket effektivare att angripa kärnproblemet än att försöka rädda låten med många pålägg. Jag har även observerat när och varför jag har hamnat i ett kreativt gynnsamt och behagligt tillstånd, som ofta kallas för flow. När jag har fokuserat på prestation och fastnar vid för små detaljer blir det tydligt att flow inte kan infinna sig, men när jag däremot har en tydlig vision om vart jag vill med en produktion eller låt och känner att jag vet hur jag ska ta mig dit, hamnar jag lätt i flow. Jag har fokuserat mest på mitt eget förhållningssätt till musikproduktion men har även lyft in andras erfarenheter i ämnet, t.ex. producenterna Pharrell Williams och Rick Rubin.

I min uppsats utforskar jag möjligheterna att transkribera verk till mitt eget instrument tvärflöjt. Jag har arbetat med satser ur två konserter, en för violin och en för klarinett, och transkriberat om dessa till flöjt. Jag har fokuserat på en sats ur vardera konsert.   Mitt arbete börjar med att välja vilka instrument jag skulle transkribera från. Sedan har jag valt notutgåva för dessa och skrivit in dem i det notskrivningsprogram jag har valt, och därefter påbörjat transkriberingsarbetet. När transkriberingen var klar tog jag kontakt med pianist och påbörjade min instudering av verken, för att därefter spela in de instuderade satserna. Vid inspelningen tog jag hjälp av en medstudent som också hjälpte mig med att editera inspelningarna. Slutligen har jag jämfört de satser jag spelat in på tvärflöjt med inspelningar för originalinstrumenten, violin respektive klarinett. Det resulterade i noter som finns som bilaga och inspelningar jag länkat till.   I arbetet med transkription och förberedande litteraturstudier har jag lärt mig att transkription är ett stort ämne i sig och att det kräver efterforskning och förberedelser genom att studera noter, spela och lyssna till musiken som jag har transkriberat. Arbetet gav mig en känsla för vad kompositörernas musik bottnar i och har gett mig en riktning i mitt fortsatta arbete med transkribering.

No description available.

Under mitt sista år på musikhögskolan har jag undersökt hur man arrangerar för akustisk gitarr så att det låter som en jazztrio. Det innebär att få en akustisk gitarr att låta likt en jazztrio med gitarr, bas och trummor. För att på gitarr spela respektive stämma krävdes det att utveckla speltekniker som gjorde det möjligt att spela alla tre stämmor samtidigt. Genom att studera hur andra gitarrister bär sig åt när de spelar flerstämmigt får man en inblick i hur de tänker när de arrangerar melodi, ackord och bas för gitarr. Jag har även studerat grunderna i hur man spelar bas och trummor för att hitta en spelteknik på gitarren som imiterar soundet av bas och trummor. Under processen har jag spelat in videos som visar resultaten på varje stämma för sig och utvecklingen till flerstämmigt spel där varje stämma representerar melodi, ackord, basstämma och trummor. Mitt slutliga mål var att få gitarren att låta likt en jazztrio, men det lyckades inte helt och hållet. Arbetet har gett mig en förbättrad teknik och koordination, en djupare inblick i vilken roll olika instrument har i en jazztrio och vilka klang-möjligheter en akustisk gitarr har.

I mitt examensarbete har jag utforskat pedalpunkter och hur man kan tillämpa de i praktik inom jazzmusik. Pedalpunkten som fenomen är väldigt känt inom jazz, men den är sällan noggrant diskuterat. Själv har jag varit van vid att spela en tonika- eller dominantpedalpunkt, men eftersom detta blir lätt förutsägbart blev jag nyfiken om andra möjligheter. Därmed har jag studerat pedalpunkter inom jazz genom att först analysera olika pedalpunkter i en dur II-V-I ackordföljd och en moll II-V-I ackordföljd genom tre parametrar: konsonans respektive dissonans; tonala centrums stabilitet; och hur starkt jag upplever upplösningen till tonikan.  I andra delen av arbetet har jag arrangerad tre jazzlåtar (Autumn Leaves, Little Sunflower och There Will Never Be Another You) med olika pedalpunkter, med hjälp av analyserna från första delen. Arrangemangen var sen inspelat av en jazzkvartett bestående av sång, gitarr, kontrabas och trummor. Slutligen analyserade jag inspelningar för att se hur de olika pedalpunkterna fungerade.  Slutresultatet från arbetet visar att pedalpunkter, både traditionella och otraditionella, erbjuder ett kraftigt verktyg för en jazzmusiker, men också att man måste vara försiktig med hur man blandar olika pedalpunkter, samt var man placerar pedalpunkten i registren. Det blev också tydligt att hur man än försöker använda pedalpunkter till en viss effekt, är det tills slut solistens improvisatoriska val som styr den klingande helheten.

Syftet med den här studien var att undersöka konstnärliga och tekniska metoder som kan användas i skapandet av stråkarrangemang inom populärmusik. Frågeställningarna utgick från att undersöka både generella konstnärliga och tekniska metoder, samt specifika metoder som kan användas i situationer där målet är att simulera ett större sound i en stråkkvartett. I det här arbetet följdes arbetsprocessen med två stråkarrangemang, Intro-låten och 2.0. Som metod togs kontakt med tre professionella arrangörer med stor erfarenhet inom ämnet för konstnärlig och teknisk vägledning till slutförandet av arrangemangen. Detta resulterade i att inspirationen och rekommendationerna från arrangörerna togs i beaktning under slutförandet av arrangemangen. Under mixnings- och redigeringsprocessen reflekterades det över de olika metoderna som använts under studien. Avslutningsvis diskuterades vikten av att komma tillbaka till sin egen personliga smak och det man som arrangör anser vara bäst för låten då man arrangerar för stråkkvartett inom populärmusik. Förslag till framtida forskning gavs i att fördjupa sig i olika typer av speltekniker för stråkinstrument och undersöka hur dem fungerar i en pop-kontext, samt forska i skillnaderna mellan stråkorkester kontra stråkkvartett inom populärmusik.

Jag har alltid uppskattat att lyssna på pop som musikkonsument men jag har inte intresserat mig av den genren som gitarrist fram till nyligen. Detta har förändrats under min utbildning vid LTU och speciellt under detta arbete som handlar om gitarrens roll i dagens hitlistemusik. Syftet med detta projekt är att vidga min musikaliska vokabulär genom att analysera hitlistemusik med gitarrinslag och utforska hur mitt musicerande därefter påverkas i nya produktioner. Detta har gjorts genom skapandet av spellistor innehållande låtar relevanta för detta arbete som sedan har analyserats. Vid analysen av dessa låtar har jag studerat in gitarrpartierna för att sedan transkribera dessa. Med notbilden framför mig har nästa steg varit att ta en närmare titt på hur gitarren förhåller sig till resten av kompgruppen och ljudbilden för att se hur gitarren bidrar till låten tillsammans med de andra instrumenten och vilka speltekniska idéer som de etablerade popgitarristerna använder sig av i denna genre. Under detta arbete har jag lärt mig mycket om gitarrspel och sound men det som verkligen lämnar ett avtryck hos mig är hur gitarren kan arrangeras och komponeras i dagens hitlistemusik.Detta arbete har gjort att jag har vågat göra val med mer pondus och stärkt mitt självförtroende som musiker.