Three ongoing trends are the background for this study: the aging population, the large retirements and the challenges of skill supply, which are particularly pronounced in the public sector. Partly because of the large retirements, the public sector is currently experiencing recruitment difficulties combined with increasing demand for healthcare services. The increasing demand for healthcare services, high number of retirements and challenges of skill supply causes professional groups such as assistant nurses to be particularly exposed to increased strain. Significant factors proposed to solve current and future recruitment needs is an extended working life with economic incentives for additional years of labour market participation. However, previous studies have also shown that workers become increasingly heterogeneous as they age, suggesting that an individual approach to older workers are necessary. Therefore, this study seeks to create a deeper understanding of the work-related needs of older assistant nurses, and how individual agreements can improve work-related fit. Semi-structured interviews were conducted with older assistant nurses working in elderly care. Results indicated that the needs of the occupation govern the working conditions, and risk creating an imbalance between resources and work requirements. Different perceived working conditions combined with individual health-related aspects were identified as causing heterogeneous work-related needs, affecting the basis for a prolonged working life. Through individual agreements between manager and employee, it has instead been identified to enhance work motivation, therefore promoting both willingness and ability to postpone retirement. The results have particularly shown that agreements in tasks and schedules can improve the work-related fit and contribute to an extended working life. However, the complexity of individual agreements has also shown to be a risk of injustice among employees. Therefore, it places high demands on the development of age management strategies and policies, but also on managers in terms of the implementation and design of individual agreements.

Research exists regarding stress among assistant nurses working in care homes during the covid-19 pandemic. The studies suggest that stress amongst assistant nurses in care homes has increased in connection to the covid-19 pandemic due to certain factors. The experience of stress has led to consequences for the assistant nurses which we will be present in this study. During our own research we have found a knowledge gap in Swedish studies covering stress, particularly amongst assistant nurses in care homes.  The aim of this study is to present how assistant nurses working in care homes for the elderly experience and perceive stress in their workplace in connection to the covid-19 pandemic. The study has been completed using a qualitative research method where the data collection process has been purposive. The data collected has consisted of semi-structured interviews.  The result has shown that assistant nurses have experienced increased work-related stress in connection with the covid-19 pandemic. The factors that have affected the stress experienced by the assistant nurses has been increased workload, decreased opportunity for recovery, higher demands at the same time as the perceived control over their work was lower and lastly, staff shortages. Finally the consequences of the stress experienced has affected the assistant nurses’ well being in their role and workplace as well as affected their health. / Det finns forskning inom området stress bland undersköterskor på äldreboendenunder covid-19 pandemin. De studier som gjorts har framfört att stress blandundersköterskor på äldreboenden har ökat i samband med covid-19 pandemin pågrund av vissa faktorer. Den stress som upplevs har lett till konsekvenser förundersköterskorna som vi presenterar i detta arbete. Detta då vi funnit enkunskapslucka rörande undersköterskornas upplevelser av stress när det kommer tillsvenska studier.Syftet med studien är att framföra hur undersköterskor som arbetar på äldreboendenupplever stress på sin arbetsplats i samband med covid-19 pandemin. Studien hargjorts med kvalitativ forskningsmetod där urvalet varit målinriktad. Datan som vihar samlat in har bestått av intervjuer som har varit semi-strukturerade.Resultatet har påvisat att undersköterskor upplevt ökad arbetsrelaterad stress isamband med covid-19 pandemin. De faktorer som påverkat den upplevda stressenhar varit ökad arbetsbörda, försämrade möjligheter för återhämtning, högre kravsamtidigt som kontrollen över sin arbetsroll minskats samt personalbrist. Slutligenhar konsekvenserna av den upplevda stressen påverkat undersköterskornas trivsel isin roll och arbetsplats samt påverkat deras hälsa.

Introduction: Overall meal satisfaction and sensory properties of the food have been seen to impact the nutritional status in older adults living in residential care homes. However, there is a lack of studies focusing on home-dwelling older adults’ perceptions and satisfaction of home delivered meals. Objective: The purpose was to examine home-dwelling older adults’ sensory perceptions and satisfaction of home-delivered meals from the assistant nurses’ perspective. Method: The present study was the quantitative follow-up phase of a mixed method study with an exploratory sequential design. Data was collected through an online survey regarding assistant nurses’ (N=74) experiences of their care recipients satisfaction and perceptions of appearance, odor, flavor and texture of the meals. Result: The nurses reported that most care recipients appreciate the sensory properties of the meals. However, the perceptions of texture and flavor varied considerably as the texture of vegetables were perceived as either hard or soft, and the meat was perceived as either chewy or easy to chew. Moreover, the flavor of the meals were perceived as either tasty or tasteless. Sensory properties were important for the care recipients’ meal experience, and odor (OR= 6.15, p= 0,03,) and flavor (OR= 5.71, p= 0,05) were significant predictors for meal satisfaction. However, satisfaction could not be correlated to type of delivery system. Conclusion: Chewing difficulties and deteriorating smell and taste senses could be a reason for the great variation of the reported perceptions of texture and flavor. To increase older adults’ acceptability, more focus on choice of products and cooking techniques might be a way to improve the texture and flavor of the meals. Furthermore, due to selection bias the result cannot be generalized. / Introduktion: Nöjdhet och måltidens sensoriska egenskaper påverkar äldres nutritionsstatus i särskilt boende. Det finns dock brist på studier om hemmaboende äldres sensoriska uppfattningar och acceptans. Syfte: Syftet var att undersöka hemmaboende äldres sensoriska perceptioner och acceptans av hemlevererade måltider från undersköterskornas perspektiv. Metod: Studien är den andra uppföljande fasen av en mixed method studie med en exploratory sequential design. Kvantitativ data samlades in genom en online enkät med både slutna och öppna frågor om undersköterskors (N=74) erfarenhet av vårdtagarnas nöjdhet samt upplevelser av måltidernas smak, doft, utseende och textur. Resultat: Undersköterskorna rapporterade att de flesta vårdtagarna uppskattar de sensoriska egenskaperna av måltiderna men att upplevelsen av textur och smak varierade betydligt. Texturen på grönsakerna upplevdes antingen som hårda eller mjuka och texturen på köttet upplevdes antingen som segt eller lättuggat. Smaken på måltiderna upplevdes också antingen som god eller inte god. Vidare var sensorisk kvalitet viktig för vårdtagarnas måltidsupplevelse, och doft (OR= 6.15, p= 0,03,) och smak (OR= 5.71, p= 0,05) var signifikanta prediktorer för måltidsnöjdhet, däremot kunde inte nöjdhet korreleras till typ av leveranssystem. Slutsatser: Tuggsvårigheter och försämrade lukt och smaksinnen skulle kunna vara en anledning till den rapporterade variationen i upplevelsen av textur och smak. Mer fokus på råvaror och tillagningsmetoder skulle kunna vara ett sätt förbättra texturen och smaken. Till följd av selektionsbias är inte resultatet generaliserbart.

Bland undersköterskor inom äldreomsorgen kan arbete utifrån ett hälsofrämjande perspektiv vara att föredra för att kunna minska risken för en dålig psykosocial arbetsmiljö. Tidigare studier visade att motivationen ökade när både trivsel och arbetsglädje fanns på arbetsplatsen.  Syftet med denna studie var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka hur undersköterskor inom äldreomsorgen upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgrupper som metod. Sammanlagt utfördes tre fokusgruppsintervjuer på två olika äldreboenden. Totalt deltog 19 undersköterskor i studien. I analysen framkom tre teman som belyste viktiga aspekter av den psykosociala arbetsmiljön. Dessa kategorier var motivation till arbetet, ett engagerat ledarskap och arbetsglädje. Resultatet visade att studiens deltagare överlag ansåg sig vara nöjda med sin arbetsmiljö. De upplevde en bra gemenskap på arbetet och balans mellan de krav som ställdes på dem och de resurser som fanns att tillgå. Resultatet visade också att ledningen i en arbetsgrupp fick stor betydelse för personalens välbefinnande. Flertalet undersköterskor uppgav även att omvårdnadsarbetet med vårdtagarna var meningsfullt och att motivation fanns för att hjälpa andra människor. Då vården är en arbetsplats som ständigt möts av sparkrav genom hårt pressade budgetar och organisationsförändringar, så behövs mer fokus på undersköterskornas arbetsmiljö. Inför framtida hälsofrämjande interventioner inom äldreomsorgen är det viktigt att öka välbefinnandet hos personalen samt fortsättningsvis finna lösningar för en hållbar vårdkvalité. / Among assistant nurses in the elderly care setting, the health-promoting perspective may be preferable to reduce the risk of a poor psychosocial work environment. Previous studies showed that work motivation increase if both well-being and job satisfaction exist. The aim of this study was to investigate how assistant nurses experience their psychosocial work environment from a health promoting perspective. The study had a qualitative approach with focus group interviews as a method. In total, three focus group interviews were performed with assistant nurses at two different elderly homes. There were 19 participants in the study. The analysis showed three themes that illustrated important aspects of the psychosocial environment. The categories were work motivation, a committed leadership and job satisfaction. The assistants nurses were generally satisfied with their working environment. They described a good fellowship at work and experienced a balance between the demands placed on them and the available resources. The results also showed that the workplace leadership was of great importance for the well-being of the staff. Most assistant nurses considered the nursing work with caretakers meaningful and that it felt motivating to help others. Since their workplaces are constantly being met by saving demands through hard-pressed budgets and organizational changes, a focus on the work environment of assistent nurses is recommended. Prior to future health promotion interventions in the elderly care, it is important to increase the well-being of the staff and to continue to find solutions for a sustainable quality of care.

Studiens syfte har varit att undersöka vårdpersonals uppfattningar och upplevelser av sina arbetsförutsättningar samt den egna kompetensen i möte med äldre med psykisk ohälsa. För att göra detta har författarna gjort en kvalitativ studie med tematisk analys. Sju undersköterskor som arbetar på särskilt boende har intervjuats. Det har använts semistrukturerade intervjuer för att utröna hur de uppfattar och upplever deras förutsättningar på arbetet samt deras egen kompetens inom området. Vid analysen har Anthony Giddens struktureringsteori, kompletterat med begreppen handlingsutrymme samt tyst och explicit kunskap, använts.  Vid intervjuerna och sedan vidare transkribering och tematisering framkom det tydliga mönster i deras förutsättningar rörande resurserna personal och tid. Det mest framträdande var bristen på personal som skapade brist på tid för att kunna ge psykosocialt stöd. Det var dock något som personalen värnade om och ville ha möjlighet till och de hade därför olika strategier för att skapa mer av detta. Det framkom tydligt att majoriteten hade en tyst kunskap i form av arbetserfarenheter som de främst använde sig av i mötet med de äldre som upplever psykisk ohälsa. Den explicita kunskapen fanns det inte lika mycket av i förhållande till psykisk ohälsa, även om det är något undersköterskorna önskade. Sammantaget påverkade resurserna och bristen på explicit kunskap huruvida de hade möjlighet att ge psykosocialt stöd till de äldre. / The purpose of the study has been to examine healthcare professional´s perceptions and experiences of their working conditions, as well as their own competence during their daily work in elderly nursing homes when they meet elders with mental illness. To do this, the authors of this study have used a qualitative method with thematic analysis. Seven semi-structured interviews with assistant nurses working in nursing homes have been conducted to find out how they perceive and experience their conditions at work and their own competence they have in the field. In the analysis, Anthony Gidden's structuring theory has been supplemented with the concepts of room for maneuver along with silent and explicit knowledge has been used. During the interviews and then further transcription and thematization, a clear pattern emerged in their conditions regarding the resources staff and time. The most prominent was the lack of staff which created a lack of time to be able to provide psychosocial support. However, this was something that the care staff cared about and wanted to have the opportunity to do, and they therefore have different strategies for creating more time to be able to provide psychosocial support. It is also clear that the majority hade a tacit knowledge in the form of work experiences that they mainly used in the meeting with the elderly who experience mental illness. There was not as much explicit knowledge, even if it was something the staff wanted. All in all, the resources, and the lack of explicit knowledge affected whether they could provide psychosocial support to the elderly.

Syftet med studien är att undersöka enhetschefers upplevelser av rekryteringsprocessen efter införandet av en skyddad yrkestitel för undersköterskor inom kommunal hemtjänst. Vidare syfte är att undersöka eventuella konsekvenser av införandet av den skyddade yrkestiteln samt enhetschefernas strategier för att hantera eventuella konsekvenser på rekryteringsprocessen. Det kvalitativa materialet består av elva transkriberande intervjuer med enhetschefer för kommunala hemtjänster runt om i Sverige. En innehållsanalys valdes för att analysera resultatet där sex kategorier genererades: 1) Rekryteringsprocessen förlängs efter krav på yrkestitel, 2) Ingen skillnad i rekrytering efter krav på skyddad yrkestitel, 3) Krav på yrkestitel underlättar i rekryteringsprocessen, 4) Kravet på skyddad yrkestitel minskar urvalet, 5) Tidsbegränsade anställningar i avvaktan på yrkestitel 6) Svårigheter i rekryteringsprocess. Resultaten visade att enhetschefernas upplevelser varierade beroende på förutsättningar i form av arbetsbelastning, personalomsättning och antalet sökande kandidater. Majoriteten var dock eniga i att införandet av yrkestitel minskade urvalet av kvalificerade kandidater. Enhetscheferna använde sig av visstidsanställningar för kandidater som inte hade bevis på yrkestitel då dessa inte kunde tillsvidareanställas. Enhetscheferna upplevde vidare etiska dilemman i att anställa undersköterskor med skyddad yrkestitel men saknade personlig lämplighet, på grund av politiska krav. Resultaten analyserades utifrån Abbotts professionsteori. Den tidigare forskningen varierade, liksom vårt resultat, men belyste att rekryteringssvårigheter av undersköterskor är ett faktum efter införandet av skyddad yrkestitel. Detta är något som försvårar möjligheterna till hållbar organisering. Professionsteorin belyste svårigheter med legitimitet för undersköterskeyrket och hur införandet av skyddad yrkestitel påverkar olika delar av rekryteringsprocessen. Slutsatserna är att det hälsofrämjande ledarskapet kan gynnas av ett stort handlingsutrymme och ekonomiska resurser för att kunna möta rekryteringssvårigheterna. / The purpose of the study is to investigate unit managers' experiences of the recruitment process after the introduction of a protected professional title for assistant nurses in municipal home care. A further aim is to investigate possible consequences of the introduction of the protected professional title as well as the unit managers' strategies for dealing with possible consequences on the recruitment process. The qualitative material consists of eleven transcribed interviews with unit managers for municipal home services around Sweden. A content analysis was chosen to analyze the result where six categories were generated: 1) The recruitment process is prolonged after the requirement of a professional title, 2) No difference in recruitment after the requirement of a protected professional title, 3) The requirement of a professional title facilitates the recruitment process, 4) The requirement of a protected professional title reduces the selection , 5) Time-limited employment pending a professional title 6) Difficulties in the recruitment process. The results showed that the unit managers' experiences varied depending on conditions in the form of workload, staff turnover and the number of candidates applying. However, the majority agreed that the introduction of professional titles reduced the selection of qualified candidates. The unit managers used fixed term employment for candidates who did not have proof of a professional title, as these could not be employed indefinitely. The unit managers further experienced ethical dilemmas in employing assistant nurses with a protected professional title but lacking personal suitability, due to political demands. The results were analyzed based on Abbott's profession theory. The previous research varied, as did our results, but highlighted that recruitment difficulties of assistant nurses are a fact after the introduction of protected professional title. This is something that makes the possibilities for sustainable organization more difficult. The profession theory highlighted difficulties with legitimacy for the nursing profession and how the introduction of a protected professional title affects different parts of the recruitment process. The conclusions are that the health-promoting leadership can benefit from a large scope for action and financial resources to be able to meet the recruitment difficulties.

Background: The National Board of Health and Welfare (2020) states that when coordination fails this leads to difficulties in the cooperation between the roles of the various professions and this lack results in the staff's holistic approach to care are failing.  The National Board of Health and Welfare (2020) also shows that the elderly drink more and more alcohol and statistics show that alcohol consumption among 65-84-year-olds has risen by 21% since 2014. Purpose: The purpose of our study was to get a deeper understanding of how the work on the elderly with alcohol abuse is carried out within the home care service from the perspective of leaders and assistant nurses. Method: Collection of data material was carried out through a qualitative method which was carried out in total through eight semi-structured interviews with unit managers and assistant nurses in the home care service. Result: To then analyze the results we used collaboration from Bert Danermark, room for maneuver from Michael Lipsky and Ingrid Karlsson's thesis there she reflects on room for maneuver and freedom of action.  was used. The results of the study showed a lack of knowledge among the staff when it comes to the elderly and alcohol abuse as well as the managers' room for maneuver and the staff's freedom of action is limited towards the elderly with alcohol abuse in the home care service through laws and guidelines. They require further collaboration between the home care service and other organizations such as substance abuse care to prevent the elderly from ending up in alcohol abuse. Conclusion: Our conclusion is that there is a great need for collaboration and cooperation between the various actors in society and that one should review the already existing laws or come up with proposals for a new law. / Bakgrund: Socialstyrelsen (2020) konstaterar är att när samordning brister leder detta till svårigheter i samarbetet mellan de olika yrkesprofessionernas roller och denna brist resulterar i att personalens helhetsgrepp kring vården fallerar. Socialstyrelsen (2020) visar även att äldre dricker alltmer alkohol och statistik visar att alkoholkonsumtionen bland 65–84-åringar har stigit med 21 % sedan 2014. Syfte: Syftet med vår studie var att få en ökad förståelse om hur arbetet kring äldre med alkoholmissbruk bedrivs inom hemtjänsten utifrån enhetschefer och undersköterskors perspektiv. Metod: Insamling av datamaterial har genomförts genom en kvalitativ metod som sammanlagt genomfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer med enhetschefer och undersköterskor inom hemtjänsten. Resultat: För att sedan analysera resultatet användes teorierna om samverkan från Bert Danermark, handlingsutrymme från Michael Lipsky och Ingrid Karlssons avhandling där hon reflekterar över handlingsutrymme och handlingsfrihet. Studiens resultat visade kunskapsbrist hos personalen när det kommer till äldre och alkoholmissbruk samt chefernas handlingsutrymme och personalens handlingsfrihet begränsar deras arbete gentemot de äldre med alkoholmissbruk inom hemtjänsten. De krävs ytterligare samverkan mellan hemtjänsten och andra organisationer så som missbruksvården för att förebygga att äldre hamnar i ett alkoholmissbruk. Slutsats: Vår slutsats är att det finns ett stort behov av samverkan och samarbete mellan de olika aktörerna i samhället samt att man bör se över de redan befintliga lagarna eller komma med förslag till en ny lag.