Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om metoden Att skriva sig till läsning, varför de valt eller inte valt att arbeta med metoden samt om de anser att metoden är effektiv vid elevernas läs- och skrivinlärning. Syftet är även att jämföra de verksamma lärarnas åsikter i relation till den forskning som finns om metoden. Till undersökningen har kvalitativa intervjuer med sju verksamma lärare genomförts. Undersökningen bygger på Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som innebär att vi människor lär i samspel med andra. Resultatet i undersökningen visar att de flesta lärare ser ASL som en bra metod att använda i läs- och skrivundervisningen dels för att eleverna utvecklar sin språkmedvetenhet snabbt samt att metoden gör det enkelt att individanpassa undervisningen. Alla lärare låter eleverna arbeta parvis när de skriver ASL. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utveccklingszonen som finns inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i interaktion med andra. Resultatet visar även på att lärarna inte varit speciellt insatta i ny forskning eller den kritik som framkommit mot metoden. / The purpose of this investigation is to find what perception active teachers have about the method Writing to read, why they work with the method or not and also if they considers that the method is good for the pupils reading and writing. Another purpose is also to compare the active teachers opinions in relation to the research that already exists around the method. To get a result for the investigation have qualitative interviews with seven active teachers been done. The sociocultural perspective is the theori that’s the investigation is based on. The result in the investigation shows that most of the teachers considers that Writing to read is a good method to use when teaching pupils reading and writing. Partly because the pupils develops their linguistic awareness fast and that the method makes it easy to individulize the teaching. Every teacher let their pupils work in pair when they work with the method. Pairwork can be linked with Zone of proximal development which you can read about in the sociocultural perspective and means that children learn in interaction with others. The result also shows that the active teachers were unknowing about new research and the criticisms against the method.

I dagens skola finns ingen entydig uppfattning om hur den första skrivinlärningen ska ske, med penna och papper eller med hjälp av digitala verktyg. Syftet med denna studie är att jämföra elevtexter från årskurs 3 skrivna efter traditionell skrivundervisning och metoden Att skriva sig till läsning (ASL). Frågeställningarna i studien handlar om skillnader mellan olika kategorier skrivares texter utifrån helhet och struktur, meningar, ord samt tecken. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med medierande resurser, och texttriangeln används som teoretisk analysmodell. Materialet som ligger till grund för denna studie är 24 elevtexter från nationella provet i svenska i årskurs 3. Texterna är hämtade från fyra klasser där två fått traditionell skrivundervisning och två undervisats efter ASL-metoden. Från varje klass finns två elevtexter skrivna av säkra skrivare, två av medelsäkra skrivare och två av mindre säkra skrivare. Texterna är analyserade utifrån texttriangeln med hjälp av lix-generatorn och Word. Resultatet i studien är tvetydigt och visar inte vilken skrivundervisningsmetod som är mest fördelaktig för textens helhet. Vidare visar resultatet att ASL-metoden är gynnsam för elevtexters längd och ordvariation samt användandet av styckeindelning och talstreck. Eleverna som undervisats efter denna metod skriver dessutom längre grafiska och syntaktiska meningar. Resultatet visar också att traditionell skrivundervisning gynnar elevers stavning. Dock finns det inga tydliga skillnader mellan metoderna när det gäller elevtexternas andel långord och teckenfel. Slutligen visar resultatet att skrivundervisningsmetoderna kan vara fördelaktiga för olika kategorier skrivare.

Carström, M. & Johansson C. (2015). Att utmana elevers skriv- och läsförmåga i träningsskolan. En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i metoden “Att skriva sig till läsning”. To challenge pupils’ ability to write and read in compulsory school for pupils with intellectual disabilities – a qualitative case study originating in the method of “Write to Read”. Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Syftet med följande studie är att undersöka hur skriv- och läsförmågan hos fyra elever i träningsskolan utvecklas genom att arbeta med utgångspunkt i metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL). Studiens teoretiska ramverk är det sociokulturella perspektivet och det har valts utifrån en syn på att lärande sker i interaktion med andra människor. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med utvecklingsstörning, läs- och skrivutveckling, läs- och skrivsvårigheter, framgångsfaktorer hos lärare vid arbete med läs- och skrivinlärning, elevers motivation och delaktighet samt om metoden ASL. Genom att göra aktionsforskning i de klasser där vi själva arbetar ville vi undersöka om metoden ASL kunde vara lämplig att använda i arbetet med elevers skriv- och läsutveckling i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Vi har gjort deltagande observationer, fört dagboksanteckningar, filmat eleverna och fotograferat elevernas arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att ASL kombinerat med att träna andra förmågor så som bokstavskännedom och klappa stavelser, kan vara en lämplig metod att arbeta efter i grundsärskolan, inriktning träningsskola. Resultatet visar att eleverna utvecklades inom en rad olika områden och studiens bidragande effekter var att elevernas motivation och delaktighet ökade markant. / Carström, M. & Johansson, C. (2015) To challenge pupils’ ability to write and read in compulsory school for pupils with intellectual disabilities – a qualitative case study originating in the method of “Write to Read”. The purpose of this study is to investigate how four pupils in special schooling’s ability to write and read is possibly affected and developed by working according to the method of “Write to Read” during a period of 8 weeks. The theoretical framework of the study is the sociocultural perspective and it has been chosen according to the approach that learning takes place in interaction with others. The study presents a general view of earlier research of pupils with intellectual disabilities, reading and writing development, reading and writing difficulties, elements of success from teachers working with reading and writing training, pupils’ motivation and participation and with the method of “Write to Read”. By action research in our own classes, we wanted to investigate whether the method of “Write to Read” would be a suitable method to use when trying to develop pupils’ abilities to write and read in Swedish (compulsory) special schools, focusing on pupils with severe intellectual disabilities. We have conducted observations, kept a journal with daily notes, the pupils have been filmed and we have taken photos of our pupils’ work. To sum everything up, our study shows that “Write to Read” combined with training abilities such as knowledge of the letters and of clapping to syllables could be a suitable method within special schools. The result shows that pupils were developing within a number of areas and contributory effects of the study were that our pupils’ motivation and participation increased prominently.