Inom modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga. Enorma resurser av massproduktion leder i sin tur till påfrestningar på världens naturtillgångar och vår miljö. Med bakgrund till det har vi i uppsatsen valt att undersöka om konsumenter finner ett behov av en miljövänlig klädkonsumtion. Syftet med studien är att ta reda på om dagens kunder efterfrågar miljöinriktade kläder hos varumärket Desigual. Frågeställningarna syftar till att undersöka konsumenters attityder och köpbeteende kring kläder och även deras intresse för miljöproducerade kläder. Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökning där vi skickade ut ett frågeformulär via e-mail och en kvalitativ undersökning där vi intervjuat kunder i Desiguals butik i Göteborg. De två olika perspektiven har analyserats och använts tillsammans med teorin för att kunna dra slutsatser. Genom vår analys kan vi dra slutsatsen att det inte finns ett intresse eller behov av miljöinriktade kläder gällande varumärket Desigual, och att dagens konsumenter istället värderar priset som ett av de mest påverkande faktorerna vid inköp av kläder. / Program: Butikschef, textil och mode

Studien Kvinnor i karriären i Kriminalvården har sin utgångspunkt i begreppet jämställdhet. Svenska Kriminalvården är en statlig myndighet och måste, precis som alla som verkar inom svensk arbetsmarknad, se till att lagar och regler efterföljs. De närmaste åren behöver Kriminalvården expandera för att möta samhällets behov och krav, vilket kräver ytterligare rekrytering till alla befattningar inom Kriminalvården behövs. Kriminalvården vill fortsätta sträva mot jämställdhet och attrahera kvinnor till de historiskt sett mansdominerade arbetsrollerna. Enligt Kriminalvårdens årsredovisning från 2021 ses att än idag återfinns kvinnor främst i de omhändertagande professionerna, vilka skulle kunna betraktas som traditionellt könsstereotypiskt kvinnliga roller. Kvinnor återfinns vanligtvis inom de lägre arbetspositionerna där de även tenderar att bli kvar. Studiens syfte är att studera skillnader mellan mäns och kvinnors intresse och vilja till avancemang inom en av Kriminalvårdens klass 1-anstalter och därigenom bidra med kunskap till eventuella orsaker. För att studiens syfte ska uppnås har en kvalitativ och en kvantitativ metod använts, där sex intervjupersoner låtits delge information och ytterligare 27 respondenter besvarat en enkät. Intervjupersonerna befinner sig i arbetsledande positioner och respondenterna arbetar inom anstaltens största yrkesgrupp- kriminalvårdare. Studien påvisar att där inte finns några tydliga skillnader mellan mäns och kvinnors vilja till att avancera till högre arbetsledande positioner. Den väsentliga skillnaden ligger i att mäns och kvinnors sätt att visa intresse till avancemang skiljer sig åt. Det framkommer att fenomenet att män och kvinnor visar olika intresse till att avancera beror på samhällelig nivå med normer och värderingar som grundar sig i genus, snarare än på en organisationsnivå. Även om Kriminalvården eftersträvar jämställdhet spelar samhällets attityder och beteenden en avgörande roll där det formella ansvaret på arbetsplatsen ser lika ut oavsett kön. Det har under studiens gång dock visat sig att det informella ansvaret kan vara minst lika omfattande som det formella, där kvinnor både bär och tar på sig det största ansvaret. / The study Women’s career in the Swedish Prison and Probation Service is based on the notion of gender equality. The Swedish Prison and Probation Service is a government agency and must, just like everyone who operates in the Swedish labor market, ensure that laws and regulations are followed. In the next few years, the Swedish Prison and Probation Service needs to expand to meet society's needs and demands, which requires further recruitment for all positions within the agency. The agency wants to continue to strive towards gender equality and attract women to the historically male-dominated work roles. According to the Prison Service's annual report from 2021, it can be seen that even today women are found mainly in the caring professions, which could be considered traditionally gender-stereotypically female roles. Women are usually found in the lower working positions where they also tend to stay. The purpose of the study is to study differences between men's and women's interest and desire for advancement within one of the agency’s class 1 prisons, and thereby contribute with knowledge to possible causes. In order to reach the purpose of the study, a qualitative and quantitative method have been used, where six interviewees were providing information and further 27 respondents answered a questionnaire. The interviewees are in managerial positions and the respondents work within the institution's largest occupational group - prison officers. The study shows that there are no clear differences between men's and women's willingness to advance to higher managerial positions. The essential difference lies in the fact that the way men and women show interest in advancement differs. It appears that the phenomenon that men and women show different interest in advancing is due to a societal level with norms and values based on gender, rather than an organizational level. Although the Swedish Prison and Probation Service strives for gender equality, it is the existence of attitudes and behaviors of the society that play a decisive role where formal responsibility within organizations are the same regardless of gender. During the work of this study, it has, however, been shown that the informal responsibility can be at least as extensive as the formal one, where women both bear and take the greatest responsibility.

The construction sector is considered one of the most hazardous industries in the world. The reason for this is due to several factors. Earlier literature shows that a construction site can be dynamic as different types of objects or people are in constant motion. Difficulties arise when trying to predict safety hazards on-site. Collisions between objects or falling from a height are examples of hazardous situations that can occur onconstruction sites. In a construction environment, there are also static risks related to, for instance, dust, unsafe substances, and chemicals from paints, fuels, and solvents. Simultaneously, society is in an era of digitalization and innovation with, among other things, artificial intelligence (AI), drones, building information modeling (BIM), virtual reality (VR), augmented reality (AR), digital twins, internet of things (IoT), automation, robotics and sensor-technologies on the topic. These tools have the potential to improvecurrent safety management methods. At the same time, the attitudes towards the construction industry are associated with traditional working methods where digitalization and new technology are perceived to be moving at a slow pace.Technologies and digital methods for securing construction sites have mainly been investigated in controlled research settings and test projects. The research gap lies in the fact that there is not enough knowledge regarding the implementation of technologies and digital methods in more authentic construction site environments. The study aims to identify different technologies and digital tools within construction safetymanagement in the Swedish context. The purpose of this thesis is to provide a general understanding of the topic and to broaden the perspective on existing attitudes and behaviors toward digital tools and technologieswithin construction safety management. In this thesis, the focus is on construction sites during the production phase with their respective personnel. Other parts of the construction project process, such as the planning and design stages, are taken into account by exploring how these stages can contribute to safer constructionsites. To obtain empirical material, methods based on qualitative research have been suitable where semi-structured interviews and fieldwork have been conducted. The Technology Acceptance Model (TAM) has been used as a theoretical framework for the results and a thematic analysis has been used as a data analysis approach.The thesis has examined how construction sites can become safer with the help of digitalization and new technology. Attitudes and behaviors towards the implementation of digital tools and technology have also been investigated. The results indicate that there are different attitudes towards the implementation of digital tools and technologies concerning safety management in both the design and planning phase and the production phase. To summarize the results, many of the interview participants were positive towards using digital tools and technologies for safety purposes. However, they were also skeptical about the success of implementation due to factors such as cost, risks, traditional methods, and attitudes and behaviors. The attitudes and behaviors, in turn, affect the actual usage of construction safety management implementations.In this thesis, we hope to broaden the perspective on how digital tools and technology could contribute to safer construction sites and the attitudes and behaviors towards the matter. / Byggsektorn anses vara en av de mest riskfyllda branscherna i världen. Anledningen till detta beror på flera faktorer. Tidigare studier visar att en bygg- och anläggningsplats kan vara dynamisk då olika typer av föremål eller människor är i ständig rörelse. Svårigheter kan därmed uppstå i arbetet med att förutse säkerhetsrisker på plats. Kollisioner mellan föremål och fall från höjder är exempel på olyckor på byggarbetsplatser. I en bygg – och anläggningsmiljö finns det också statiska risker relaterade till exempelvisdamm, farliga ämnen och kemikalier från färger, bränslen och lösningsmedel. Samtidigt befinner sig samhället i en era av digitalisering och innovation med bland annat artificiell intelligens (AI), drönare, building information modeling (BIM), virtual reality (VR), augmented reality (AR), digitala tvillingar, internet of things (IoT), automation, robotik och sensorteknik, vilka uppmärksammas på bred front. Dessahjälpmedel har potential att driva utvecklingen av arbetsmiljö - och säkerhetsarbetet inom byggbranschen. Samtidigt förknippas attityderna till byggbranschen med traditionella arbetssätt där digitalisering och ny teknik upplevs gå långsamt.Idag finns det många tekniker och digitala metoder för att säkra bygg- och anläggningsplatser. Detta har dock främst undersökts i kontrollerade forskningsmiljöer och testprojekt. Forskningsgapet ligger i det faktum att det inte finns tillräckligt med kunskap om implementering av teknik och digitala metoder i mer autentiskabygg- och anläggningsplatser. Studien syftar till att identifiera olika tekniker och digitala verktyg inom byggarbetsmiljö och säkerhet i den svenska kontexten. Syftet med denna uppsats är att ge en allmän förståelse för ämnet och att bredda perspektivet på befintliga attityder och beteenden gentemot digitala verktyg och tekniker inom byggarbetsmiljö och säkerhet. I detta examensarbete ligger fokus på byggarbetsplatser under produktionsfasen. Andra delar av byggprojektprocessen, såsom planerings- ochprojekteringsfaserna, beaktas genom att undersöka hur dessa skeden kan bidra till säkrare byggarbetsplatser. För att få fram empiriskt material har metoder baserade på kvalitativa undersökningar varit lämpliga där semistrukturerade intervjuer och fältarbete har genomförts. Technology acceptance model (TAM) har använts som ett teoretiskt ramverk för resultaten och tematisk analys har använts för att redogöra för empirin.I denna studie har det undersökts hur bygg – och anläggningsplatser kan bli säkrare med hjälp av digitalisering och ny teknik. Attityder och beteenden till implementering av digitala verktyg och teknik har också undersökts. Resultaten tyder på att det finns olika attityder till implementering av digitala verktyg och tekniker gällande byggarbetsmiljö och säkerhet i såväl planering- och projekteringsfasen som produktionsfasen. Sammanfattningsvis kan sägas att många av intervjudeltagarna var positiva till att använda digitala verktyg och tekniker i arbetsmiljö – och säkerhetssyfte. Men de var också skeptiska till framgången med implementeringen på grund av faktorer som kostnader, risker, traditionella metoder, attityder och beteenden. Attityderna och beteendena påverkar i sin tur den faktiska användningen av nya implementeringarför arbetsmiljö och säkerhetshantering. I den här uppsatsen hoppas vi kunna bredda perspektivet på hur digitala verktyg och teknik kan bidra till säkrare byggarbetsplatser och attityder och beteenden i frågan.