Nöjeslivet är ett viktigt område när det gäller att göra en stad attraktiv för dess invånare och besökare. Efter en besöksundersökning av centrumföreningen Centrala Stadsrum visade det sig att det finns invånare och besökare som inte är helt nöjda med dagens nöjesliv i Falun. Utifrån detta och en nyfikenhet från vår sida valde vi att göra en kartläggning av Faluns nöjesliv och undersöka nöjesverksamheternas profilering. Utifrån vår definition av nöje, ”en upplevelse där en individ gör ett tidsfördriv utan praktiskt syfte och då känner tillfredsställelse, vällust och/eller glädje”, genomfördes en teoretisk litteraturstudie av Faluns historia, attraktiva städer och våra utvalda nöjeslivsområden: mat & fika, bar & klubb, handel, kultur, sport och evenemang. Slutligen gjordes en enkätundersökning av nöjesverksamheterna som ligger i Faluns stadskärna, denna ligger till grund för kartläggningen och undersökningen av nöjesverksamheternas profilering. Resultaten av vår enkätundersökning visar att många av de tillfrågade respondenterna varken marknadsför sin nöjesverksamhet och inte heller har någon tydlig marknadsprofilering.

Syftet med studien är att få förståelse för vilka aspekter medarbetare och ledare uppfattar utgör en attraktiv arbetsplats i bemanningsbranschen. Uppsatsen består av relevant litteratur, tidigare forskning samt empiriskt insamlat material inom området. Metoden för studien är kvalitativ genom semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sju intervjuer, tre med ledare och fyra med medarbetare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet lyfter fram vilka aspekter som ledare och medarbetare anser bidrar till en attraktiv arbetsplats. De aspekter som framhålls i resultatet är stimulans och utvecklingsmöjligheter, inflytande och delaktighet, frihet och förmåner, tydliga mål och feedback, stolthet i arbetet, kollegor och arbetstrivsel samt organisatorisk självbild. Slutsatsen är att dessa aspekter bidrar till en god organisationskultur vilket leder till en attraktiv arbetsplats.

Employer Branding handlar om att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke, företag vill vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt för att locka till sig de mest talangfulla medarbetarna. Employer Branding riktar sig både mot befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare forskning definierar Employer Branding enligt följande;”The package of functional, economic and psychological benefits provided by employment, and identified with the employing company” (Ambler & Barrow 1996)Syftet med studien är att undersöka hur ett specifikt företags Employer Branding-strategi ser ut samt hur de arbetar för att nå sin externa målgrupp ingenjörer. Studien tar även upp målgruppens uppfattning av case-organisationens arbetsgivarvarumärke samt vad de anser symboliserar attraktiva arbetsgivare generellt. Vi har genomfört en kvalitativ studie och utfört tematiskt- samt semistrukturerade intervjuer. Vidare har vi anammat en abduktiv ansats vid insamlingen av empirin, vi har därmed pendlat mellan de teoretiska anknytningarna och empirin. Vi anser att teorierna passar vår arbetsvetenskapliga programinriktning. Urvalet består av en informant och ett antal respondenter. Resultatet påvisar att företagets Employer Branding-strategi är genomtänkt med ett väldefinierat budskap. Företaget marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke i forum där ingenjörerna befinner sig. Det framkom dock av olika anledningar att ingenjörerna inte tror att företaget kan tillgodose ingenjörernas motivationsfaktorer. Vad som bör uppmärksammas är att strategin är relativt ny, men företaget i fråga informerar oss att de erbjuder precis det som ingenjörerna motiveras av.Vi har haft stöd av tidigare forskning då Employer Branding är ett relativt nytt begrepp på arbetsmarknaden, dock drar samtliga slutsatsen att det är en viktig funktion, så även vi. I framtida forskning tycker vi det hade varit intressant att följa upp vår studie och se om situationen förändrar sig i takt med att Employer Branding etableras. Det kan även vara intressant att undersöka hur statliga- och kommunala verksamheter anammar Employer Branding, eller om det främst är något vinstdrivande företag satsar på. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Studien behandlar intern employer branding, företags interna arbete i syfte att skapa ett attraktivt arbetsgivarvarumärke. Intern employer branding innebär hur företagets ledning genom kommunikation förmedlar innehållet i arbetsgivarvarumärket till de anställda för att utveckla en arbetsstyrka som är trogen organisationens värderingar och målsättningar. Syftet med studien var att bidra till en ökad kunskap för hur medarbetares förståelse av den egna organisationens varumärke formas inom ramen för organisationens interna kommunikation.  Resultatet samlades in genom en kvalitativ metod med sex intervjuer av medarbetare från två organisationer. Vidare tolkades resultatet utifrån ett analytiskt ramverk och behandlades bland annat utefter en teoretisk utgångspunkt som berör kommunikativt lärande. Studiens resultat visade att företagen kommunicerar arbetsgivarvarumärket till medarbetarna via olika kommunikationskanaler på ett flerdimensionellt och tydligt sätt. En betydelsefull komponent för medarbetares möjlighet att skapa förståelse för ett arbetsgivarvarumärke är att arbetsgivarvarumärket genomsyrar företaget. På så vis kan medarbetarna koppla metaforer till de abstrakta innehåll som arbetsgivarvarumärket består av samt finna utrymme för reflektion kring arbetsgivarvarumärkets associationer.

Undersökningens syfte är att ta reda på hur arbetet med employer branding går till inom vården samt hur viktigt arbetsgivarvarumärket är för generation Y. Det ska även tas reda på vad som gör en arbetsgivare attraktiv ur sjuksköterskestudenters perspektiv. I denna undersökning används ett kvalitativt metodval där intervjuer har genomförts med respondenter från ett landsting och sjuksköterskestudenter på ett universitet. Resultatet från undersökningen visar att landstinget aktivt arbetar med employer branding på ett långsiktigt sätt utifrån en strategisk plan i ett samarbete mellan HR-avdelningen och kommunikationsenheten. Resultatet visar även att arbetsgivarvarumärket är viktigt för generation Y och att de ställer krav på en arbetsgivares värderingar och varumärke. Slutligen visar även resultatet att sjuksköterskestudenter finner vissa egenskaper mer attraktiva än andra i val av arbetsgivare, samt att det finns specifika attribut som är signifikanta för just sjuksköterskor.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera vad Malmö kommun gör för att framställa tätorten Tygelsjö som en attraktiv livsmiljö, samt mot vem och vilka man inriktar sig i detta arbete. För att uppnå detta syfte har vi formulerat följande två problemfrågeställningar: 1. Vad anser de boende i Tygelsjö att Malmö kommun gör för att skapa en attraktiv livsmiljö i tätortsområdet Tygelsjö? 2. Vilken målgrupp vill Malmö kommun främst attrahera till en tätort som Tygelsjö? Därefter har vi i en teoridel undersökt diverse litteratur för att bygga upp en grundläggande förståelse för ämnet och undersökningsområdet. Detta har vi sedan kopplat till en empirisk del där vi genomfört en kvalitativ intervju med en kommunalanställd platschef samt gjort en enkätundersökning med Tygelsjös invånare. Den empiriska delen har genererat resultat från undersökningen och dessa har vi i en analysdel försökt att tolka och analysera för att finna eventuella samband med teorin, men även avsteg från teorin. Slutligen har vi konkretiserat detta i en slutsats. Vi kan konstatera att Malmö kommun är en aktiv aktör i sin strävan att platsmarknadsföra Tygelsjö som en attraktiv boendeplats för familjer och enskilda individer med varierad inkomst. Kommunen säger sig inte inrikta sig mot en särskild målgrupp, men vi upplever att det främst är unga vuxna barnfamiljer som området Tygelsjö vänder sig till. Priserna för de bostäderna som erbjuds, varierar i både storlek och pris för att passa så många familjer som möjligt spridda över inkomstskalan. Vi anser att vi uppnått syftet med denna uppsats och att vi har besvarat frågeställningarna.

Norra Sorgenfri är ett gammalt industriområde i östra Malmö som står inför en gedigen omvandlingsprocess för att bli en del av Malmös innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal år och drivas av Malmö stad i samverkan med områdets privata fastighetsägare och verksamma aktörer, vilket gör processen väldigt komplex. Malmö stad har storslagna visioner för området och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, områdets “ryggrad”, till ett intressant och attraktivt stråk. Med detta vill Malmö stad föregå med gott exempel och inspirera till den vidare utvecklingen av hela Norra Sorgenfri. Utmaningen är att skapa ett attraktivt gaturum som inte blir en barriär och att dessutom lyckas genomföra omvandlingen tillsammans med aktörerna. Denna studie avser därför identifiera viktiga aspekter och kvaliteter som skapar attraktiva urbana gaturum. Vidare avser studien ge förslag på hur Gatukontoret i Malmö stad kan planera och skapa förutsättningar för att göra Industrigatan till ett sådant attraktivt urbant rum för att gynna den fortsatta utvecklingen av Norra Sorgenfri. Sedan genomfördes en hållbarhetsanalys av de olika styrdokumenten för Industrigatans omvandling. Resultaten visar att den fysiska utformningen av gatan är hållbar och har goda förutsättningar att bli ett attraktivt gaturum. Vad som dock kan utvecklas är samverkans- och deltagandemetoder samt vilka typer av arrangemang, attraktioner och aktiviteter som ska ge gatan ett rikt folkliv. Studien föreslår att Gatukontoret bör arbeta med metoder som “cultural planning”, “sensemaking” och “open-ended infrastructuring”. Som en del i detta arbete leder denna studie till en projektidé bestående av en serie workshops som avser behandla frågan “hur lockar vi folk till Industrigatan redan idag?”. / Norra Sorgenfri is an old industrial area located in the eastern parts of Malmö that are the subject for an extensive transformation process to become a part of the city center. The development should be done gradually and be operated by the City of Malmö in cooperation with the private property owners and stakeholders in the area. The City of Malmö has grand visions for Norra Sorgenfri and plans to develop Industrigatan, the “backbone” in the area, in an early stage to be an interesting and attractive linear space. By doing this the City of Malmö wish to inspire the rest of the development process. The challenge is to create an attractive street space, not a barrier, and furthermore to successfully complete the transformation together with the stakeholders. This study aims to identify important aspects and qualities that make attractive urban street spaces. Further, this study aims to give suggestions about how the Traffic Department in the City of Malmö can plan and create the conditions to make Industrigatan an attractive urban space to promote the continuing development of Norra Sorgenfri. After that, a sustainability analysis was conducted of the policy documents concerning the transformation of Industrigatan. The result shows that the physical design of the street is sustainable and has good potential to become an attractive streetscape. However, what can be developed is the methods for cooperation and participation and what types of arrangements, attractions and activities that will contribute to a rich street life. The study therefore suggests that the Traffic Department should work with methods like cultural planning, sensemaking and open-ended infrastructuring. As a part of this work the study leads to a project concept consisting of a series of workshops that should address the issue “how do we attract people to Industrigatan today?”.

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum. Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O. För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.

<p>Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum.</p><p>Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O.</p><p>För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.</p>