Högskolan i Halmstad består idag av en uppdelning mellan byggnader och en campusplan har skapats för att bygga om campusområdet med målet att skapa ett campus med mer rörelser på de olika ytorna för att skapa social sammanhållning mellan studenterna. Uppsatsens syfte har varit att skapa sig en förståelse om studenternas uppfattning om de rådande offentliga platserna på Högskolan i Halmstad och deras funktionalitet. Utifrån Rikard som är projektledare för campusområdet och campusplanen 2025 vill vi skapa oss en uppfattning om hur deras vision stämmer överens med studenternas. Forskningsfrågan lyder: Hur upplever studenter på Högskolan i Halmstad att den aktuella utformningen av campusområde påverkar den sociala sammanhållningen bland studenter och vilka förändringar vill studenterna se för att öka sammanhållningen? Tidigare forskning belyser att det är viktigt med de fysiska platserna i staden och dess utformning för att skapa social sammanhållning. Uppsatsen har haft en kvalitativ metod med den hermeneutiska metodansatsen. Resultatdelen har presenterats i sju teman för att kategorisera projektinformantens och studentinformanternas intervjusvar. I resultatet presenteras det att studenterna anser att de offentliga platserna på Högskolan i Halmstad inte har attraktiva mötesplatser och att de saknas en tillhörighet till de andra akademierna på grund av den uppdelningen mellan byggnaderna som råder idag på campusområdet. Resultatet har vidare analyserat med hjälp av teorierna om tillhörighet av Vanessa May, om det offentliga rummet av Rolf Lidskog, om rätten till staden av Don Mitchell och om identitet av Rikard Jenkins. Nyckelord: Offentliga platser, studenter, social sammanhållning, attraktiva mötesplatser, Högskolan i Halmstad

Intresset som ligger till grund för denna rapport är att få moderna och attraktiva tunnelbanestationer i den närmaste framtiden. Formgivningen av framtida tunnelbanestationer i Stockholm kräver att man tar hänsyn till ett antal faktorer. Vissa av dessa faktorer studeras redan i dokumentet Gestaltningsprogrammet för tunnelbanan till Nacka – vilket är utgångspunkt för den föreliggande slutrapporten – medan andra successivt måste introduceras för att åstadkomma smartare lösningar i kommande tider.   Hur upplever en grupp av yrkesverksamma experter Stockholms tunnelbanestationer idag? Vilka är, enligt dessa experter, de rådande förhållandena som begränsar stationernas attraktivitet och, i så fall, vilka åtgärder kan främja denna attraktivitet i framtiden? Hur kan IKT-lösningar integreras i gestaltningen av moderna och attraktiva tunnelbanestationer för Stockholm i den närmaste framtiden?  Dessa är de centrala frågor som leder undersökning i föreliggande rapport, genom en litteraturstudie och elva semistrukturerade intervjuer.   Insamlingen av det studerade materialet tillsammans med analysresultaten ledde till följande påstående: för att uppnå attraktiva och moderna tunnelbanestationer bör ett presumtivt gestaltningsprogram inkludera alla begrepp som har undersökts i rapporten – dvs. attraktivitet, hållbarhet, tidstålighet, trygghet och tillgänglighet – med tillägg av konceptet "smarta anläggningar". Däremot bör dessa värdeord inte ses som fristående delar, utan som sammanbundna delar i ett helhetsperspektiv.   Tunnelbanesystemet i Stockholm bör säkerställa en rad åtgärder på kort och medellång sikt. Dessa åtgärder ska i sin tur vara grunden till kvalitetsprånget som krävs för att staden kan dra nytta av attraktivare tunnelbanestationer i det långa loppet. De föreslagna åtgärderna bör tillföra både konkreta men även potentiella lösningar för arkitekter och planerare; öka uppfattningen av framtida tunnelbanestationer som attraktiva och moderna samt gynna en hög grad av upplevelsevärde i tunnelbanestationsmiljön.   Däremot kvarstår mycket arbete, framfor allt vad det gäller tillämplighet att de föreslagna insatser samt andra lösningar som kan dyka upp under framtida studier, vilket i sin tur kommer att kräva en mer detaljerad analys framöver. Föreliggande rapport ska således fungera som ett underlag och en inspirationskälla för detta fortlöpande arbete. / The aim for this report is to propose potential strategies in order to develop more modern and attractive subway stations in the near future. The design of future subway stations in Stockholm requires a number of factors to be taken into account. Some of these factors are already under study in the Design program for the metro line to Nacka – which is the starting point for the present final report – while others must be gradually introduced when aiming for smarter solutions in the future.   How does a group of professional experts experience Stockholm's subway stations today? What, according to these experts, are the prevailing conditions that limit the attractiveness of these stations and, if so, what measures can promote this attractiveness in the future? How can ICT solutions be integrated into the design of modern and attractive subway stations for Stockholm in the near future? These are the essential questions to be answered by this report, using a literature survey and eleven semi-structured interviews.   The collection of studied material along with the analysis of the results led to the following statement: in order to achieve attractive and modern subway, a presumptive design program should include all the concepts studied in the report – i.e. attractiveness, durability, sustainability, security, and accessibility –, but not as standalone elements, but as interconnected components of a holistic perspective.   The underground system in Stockholm should ensure a range of measures in the short and medium term. These measures will in turn be the basis of the quality leap required for the city to take advantage of attractive metro stations in the long run. The proposed should bring forth both practical suggestions, but also potential solutions for architects and planners; increase the perception of future subway stations as attractive and modern as well as benefit a high level of experience value in the metro station environment.   However, there is much work that remains and that will require a more detailed analysis in the future, especially as regards the applicability of the proposed actions as well as other solutions that may emerge during the course of future studies. The current report should therefore serve as background material and inspiration for this ongoing work.

Studiens syfte var att få kunskap om hur en statlig militär myndighet arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare, internt som externt. För att kunna utvärdera det arbete som görs av organisationen undersöktes rekryters uppfattning av organisationens arbetsgivarvarumärke och arbete med employer branding. Frågeställningarna som används för att uppnå syftet var följande: Hur kan en statlig myndighet arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur arbetar organisationen med employer branding internt och externt för att stärka arbetsgivarvarumärket? Hur uppfattas organisationens arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare av medarbetare? Metoden som användes var en kvalitativ analys som bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra individer med ledarpositioner, som ansvar för olika delar av organisationens employer branding, internt och externt. Samt fem rekryter som vid tillfället genomförde Grundläggande Militär Utbildning (GMU). Resultatet analyserades med hjälp av teori och tidigare forskning om arbetsgivarvarumärke, employer branding och generation Y. Resultatet visar att organisationen arbetar med arbetsgivarvarumärket genom bland annat reklam, besök på skolor/evenemang och medverkan i sociala medier. Internt anordnas bland annat tävlingar och andra aktiviteter med vilket stärkte trivseln på arbetsplatsen. / The study's purpose was to examine how a state military authority could work towards being an attractive employer, internally and externally. In order to evaluate the work done by the organization, new recruits were interviewed to examine their perception of the organization's work with employer branding. The questions used to fulfill the purpose were: How does a government agency work towards being an attractive employer? How does the organization work with employer branding, internally and externally, to strengthen the employer brand? How do recruits perceive the organization’s work with employer branding? The method used was a qualitative analysis, consisting of semi-structured interviews. The study involved four individuals with leadership positions, who had responsibility for different parts of the organizations employer branding, and five recruits who were participating in the Swedish basic military training program (GMU). The results were analyzed by using theory and previous research on employer brand, employer branding and generation Y. The results show that the organization works with employer branding by advertising, visiting schools, participating in events and in social media. Internally the organization works with employer branding by, among other things, organizing competitions and other activities for employees, which seemed to boost their job satisfaction.

Problemformuleringen som ligger till grund för denna undersökning är att det förväntas bli brist på sjuksköterskor i hela landet och att tidigare undersökningar har visat att kommuner generellt anses vara mindre attraktiva arbetsgivare. Syftet med den här studien utgår från att undersöka vilka faktorer sjuksköterskor anser är attraktiva i ett kommunalt arbete. Vidare är syftet att jämföra synen på attraktivt arbete mellan sjuksköterskor och deras arbetsgivare för att se om bilden överensstämmer utifrån de båda perspektiven.   Tidigare forskning har visat att faktorer som är viktiga för en individ att lockas och stanna på en arbetsplats berör ett brett spektrum av faktorer. Viktiga faktorer berör bland annat arbetsmiljö, ledarskap, autonomi, uppskattning och möjlighet till utveckling. Studier som tidigare jämfört sjuksköterskornas och arbetsgivarens syn på attraktivt arbete har inte tagit hänsyn till arbetsmiljö som faktor och har mestadels genomförts i sjukhusmiljö. Den föreliggande studien har genomförts inom en kommunal verksamhet och utgått från individens uppfattning från deras egen livsvärld.  Studien grundar sig i ett fenomenologiskt förhållningssätt och använder en kvalitativ metod då datainsamling skett genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har genomförts på två urvalsgrupper: sjuksköterskor och representanter från arbetsgivaren.   Faktorer som visar sig viktiga för sjuksköterskor i kommunal verksamhet är bland annat arbetsklimat, kollegor och ersättning. Synen stämmer till stor del överens med arbetsgivarens men skillnader återfinns i hur yrket betraktas, ersättningens betydelse samt vilken möjlighet som finns för utveckling och inflytande. Det finns ett behov av uppskattning och en ökad förståelse för den vård som sjuksköterskor bedriver. För den kommunala sjukvården är det två faktorer att fokusera på för att attrahera och behålla sjuksköterskor. / The background that forms the basis of this study is an expected shortage of nurses nationwide and earlier research that implies that public sector organizations generally are perceived as less attractive organizations. This study intend to obtain knowledge about which factors nurses perceive as attractive in a public sector organization. The aim of this study is to compare nurses and their managers perceptions of which factors that are important to attract and retain nurses, and further if these perceptions differ from each other.   Previous research have shown that there is a wide range of factors that are important to attract and retain nurses. The important factors are for example work environment, leadership, autonomy, appreciation and opportunity for development. Studies that previously been comparing the perceptions of nurses and their employers have not considered work environment as a factor, and they have been carried out mainly in a hospital environment. The present study is made in a public sector and the starting point is how the individual comprehend its reality.   The study has a phenomenological approach and uses an qualitative method on basis that the data collection has been done through semi structured interviews. The research have focused on two groups of candidates: nurses and representatives of the employer.  Factors that have shown to be important for nurses in a public sector is for example work climate, colleagues and salary. The nurse perceptions does in most parts correspond with the employers perception. Contradictions is found in how the profession is valued, the significance of salary and also the opportunity for development and autonomy. There is a clear need for appraisal and understanding for the care that is given by the nurses from the leaders and politicians in the organization. For the public sector healthcare that is two factors that should be focused on to attract and retain nurses.

The increasing digitalisation of our society is making it harder for the IT industry to attract and recruit employees. One of the biggest assets a company has is its employer brand. This makes “employer branding” one of the most important matters for companies in the IT industry (Backhaus & Tikoo, 2004). The companies’ “employer branding” work leads to the opportunity to attract new employees with unique “value propositions” which can be adjusted to specific individuals with the help of benefits and other offers (Chambers, Foulon, Handfield-Jones, Hankin & Michaels, 2007). The IT businesses’ abilities to attract and keep their employees are more important than ever. Despite this, there's barely any research regarding whether companies are meeting the demands employees have regarding attractive employers or not.  The purpose of this study is to analyse how three different IT companies work to become attractive employers, and also what employees in those three companies are looking for in an attractive employer. In the following study, three interviews have been done, where representatives from three different companies have been interviewed to find out what companies within the IT business do to become attractive employers. After that, a survey was distributed to examine which factors employees in the three companies value regarding attractive employers. The analysis showed that the companies’ focus on building strong bonds between the employees and offering great skill development matches well with what employees look for in their employers, as well with what makes them stay within the company. Furthermore, the analysis also shows that there are some differences between what companies focus on in their work with becoming attractive and what employees wish for. For example, the companies’ main focus lays on offering benefits, even though employees don´t value benefits as an important factor in the matter of what makes an employer attractive. The differences and the similarities are then discussed to reach a conclusion regarding what companies need to do in order to raise their attractivity. / Den ökade digitaliseringen av samhället leder till att IT-branschen får det allt svårare att attrahera och rekrytera medarbetare. Företagens varumärke är en viktig tillgång, vilket gör “employer branding” till en av de största utmaningarna för företag inom IT-branschen (Backhaus & Tikoo, 2004). Arbetet med “employer branding” leder till möjligheten att attrahera ny personal med hjälp av unika “value propositions” som med hjälp av till exempel förmåner kan anpassas till individer (Chambers m.fl, 2007).  IT-företagens förmåga att attrahera och behålla sin personal är viktigare än någonsin. Trots detta saknas forskning kring hur väl företagen möter de krav som medarbetare ställer gällande attraktiva arbetsgivare.  Syftet med denna studie är att undersöka vad tre företag inom IT-branschen gör för att vara attraktiva arbetsgivare, samt vad medarbetare på dessa företag söker hos en attraktiv arbetsgivare. I studien har först en intervjuundersökning utförts, där representanter från tre olika företag intervjuades för att ta reda på vad företag inom IT-branschen gör för att vara attraktiva arbetsgivare. Sedan gjordes en enkätundersökning för att undersöka vilka faktorer medarbetare på dessa företag tycker gör en arbetsgivare attraktiv. Resultatet från dessa två undersökningar analyserades sedan för att se om företagens erbjudande stämmer överens med vad medarbetarna önskar hos en attraktiv arbetsgivare. Analysen visade bland annat att företagens fokus på gemenskap och kompetensutveckling stämmer väl överens med vad medarbetare önskar såväl som vad som får dem att stanna kvar på företaget. Vidare visar analysen även att det finns skillnader i vad företag fokuserar på i sina arbeten med attraktivitet och vad medarbetare önskar. Till exempel lägger företagen stort fokus på förmåner, trots att medarbetarna inte värderar förmåner som en viktig faktor i frågan om vad som gör en arbetsgivare attraktiv. Både likheter och skillnader diskuteras för att sedan resultera i slutsatser om vad företagen behöver göra för att öka sin attraktivitet.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om attraktiva lekmiljöer i förskolan, utifrån barns perspektiv. Studien utgår från ett urval enskilda barns berättelser om förskolans lekmiljöer. Som metod för att samla in empiri har kvalitativa intervjuer använts. De har bandats och transkriberats för att ligga till grund för analysen som utgått från Interpretative Phenomenological Analysis IPA. Det är en metod som försöker ta reda på individers meningsskapande och upplevelser av ett fenomen genom ett hermeneutiskt tolkande och ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet i den här studien visar att barnen helst valde rum i periferin och att genomgångsrum valdes bort. I de attraktiva lekmiljöerna lockade främst konstruktionsmaterial och material som möjliggjorde rolltagning. Studien visade också att kamratrelationer utgjorde en del av den attraktiva lekmiljön. Utifrån de valen synliggjordes att barnen fann mening och lockelse i det föränderliga och möjligheten att själv påverka utformandet av sin miljö. De attraktiva rummens placering gav i sin tur möjlighet till ostörd fördjupning av lek, vilket upplevdes meningsfullt av barnen. Samspelet och relationen till nära vänner var i sin tur ytterligare en del av meningsskapandet i den attraktiva lekmiljön. / The purpose of this paper is to contribute with increased knowledge concerning attractive play-environments in the preschool from the perspective of children.  The study is based on a selection of individual children’s stories about play-environments in the preschool. Qualitative interviews have been used as a method of collecting empirical evidence.  They have been recorded and transcribed to form the basis for the analysis based on Interpretative Phenomenological Analysis IPA. It is a method that is trying to find out the individual’s perception and experience of a phenomenon through a hermeneutic interpretation and a phenomenological perspective. The result of this study shows that the children preferred rooms located in the periphery and avoided the passage rooms. What enticed most in the attractive playgrounds were construction materials and materials that enabled taking on roles. The result furthermore showed that companion relations were part of the attractive environment.  Based on the choices it was made clear that the children found meaning and enticement in the fluctuating and the ability to influence the design of their environment. The location of the attractive rooms in turn gave the opportunity for undisturbed immersion of play which was perceived as meaningful by the children.  The interaction and relationship with close friends were in turn another part of what created meaning in the attractive play-environment.

Ett företagsekonomiskt problem är att kompetenta medarbetare är en begränsad tillgång som organisationer måste konkurrera om. Employer Brandings trestegsprocess och framförallt det första steget i processen, så kallat “Employee Value Proposition”, kan hjälpa organisationer att skapa ett arbetsgivarvarumärke med attraktiva karaktärsdrag som medarbetare attraheras av. Studiens fenomendrivna forskningsgap är att beskriva vilka attraktiva karaktärsdrag som är relevanta i en svensk kontext utifrån ett medarbetarperspektiv. Studien grundade den empiriska insamlingen på teoretiska beskrivningar av tre karaktärsdrag: ansvarstagande, inkluderande samt anpassningsbar och lyhörd. En till största del kvantitativ enkät med tre kvalitativa inslag i form av fritextfrågor användes. Empirin tolkades med en tematisk analys och de på förhand bestämda teman var studiens teoretiska karaktärsdrag. Resultatet blev att karaktärsdragen hade en relevans men att det fanns skillnader mellan den teoretiska och empiriska beskrivningen. Tre nya empiriska beskrivningar utvecklades som är överensstämmande med de nuvarande och potentiella medarbetarnas bild av en attraktiv arbetsgivare i en svensk kontext. / A business administration problem is that qualified employees is a limited asset that organizations must compete for. Employer Branding's three-step process and, above all, the first step in the process "Employee Value Proposition" can help organizations to create an employer brand with attractive characteristics that employees are attracted to. The study's phenomenal driven research gap is to describe which attractive characteristics are relevant in a Swedish context from an employee perspective. The study based the empirical collection on theoretical descriptions of three characteristics: 1) accountability, 2) inclusion and 3) adaptability and responsive. A largely quantitative survey with three qualitative elements in the form of free text questions was used. The data was interpreted with a thematic analysis and the themes where the theoretical characteristics of the study. The result was that the characteristics had a relevance but that there were differences between the theoretical and the empirical descriptions. Three new empirical descriptions were developed that are consistent with the current and potential employees' image of an attractive employer in a Swedish context.

I Sverige finns en enighet om att kollektivtrafiken måste utvecklas om målsättningar för klimat och attraktiva städer ska kunna nås. Trafiksystemets utformning har i sin helhet stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Resecentrumen håller på att få en allt viktigare roll i stora som små städer. I Gällivare pågår den så kallade Samhällsomvandlingen som en konsekvens av LKAB:s gruvdrift i Malmberget och det finns önskemål från Gällivare kommun om att utveckla Gällivares resecentrum som en del i att göra staden mer attraktiv för invånare och besökare. Syftet med studiens första del var att undersöka vilka funktioner och designfaktorer som är viktigast för att ett resecentrum ska upplevas som användbart och attraktivt av resenärer och andra som rör sig kring resecentrumet, samt undersöka hur dessa funktioner och designfaktorer skulle kunna anpassas till ett subarktiskt klimat. Många lösningar för utformning av urbana miljöer är främst anpassade för varmare och mindre varierat klimat än det subarktiska. Studiens andra del var att ta fram ett konceptförslag för resecentrumet i Gällivare, där subarktiska klimatförhållanden råder. Konceptförslaget bygger på resultatet av arbetets första del och på analyser som utförts i Gällivare. Arbetet började med en litteraturstudie som resulterade i två analysmallar, en för analys av generella funktioner och design i resecentrum och en för analys av hur klimatfaktorer påverkar utformningen. Därefter utfördes referensstudier som analyserades med hjälp av den första mallen. Gällivare resecentrum utvärderades med båda analysmallarna och en platsanalys utfördes på Gällivare. En syntes togs fram och användes tillsammans med platsanalysen för att ta fram konceptförslaget. Syntesen visade att viktiga faktorer kunde kategoriseras inom områdena ljus, rumslighet, attraktivitet, struktur, prioritering, nod i staden och trygghet. Ljuset fick stor betydelse i konceptförslaget, både för att platsen ska upplevas som trygg och tydlig men också för dess estetiska kvaliteter. Under årets mörka period är belysningen det mest framträdande i utemiljöerna, särskilt när snö täcker marken, belysningen kan då användas för att göra utemiljöerna mer attraktiva. En förbättrad rumslighet i utemiljöerna kan skapa bättre mikroklimat och på så vis skapa mer attraktiva utemiljöer även under delar av året med mer krävande klimatförhållanden. Resecentrumets olika delar bör förhålla sig till varandra på ett tydligt och logiskt sätt och plats lämnas för förvaring av snö. Det ska finnas gott om ytor för gående och cyklister och det ska vara lätt att röra sig inom resecentrumet. För att säkerställa framkomlighet även under vintersäsongen kan markvärme användas på de viktigaste stråken. De klimatförhållanden som är vanliga i subarktiska miljöer, exempelvis snön, kan lyftas fram på ett sätt som gör att de bidrar till platsens identitet och attrraktivitet. / There is a consensus in Sweden that public transport must be developed if goals for climate and attractive cities are to be achieved. The overall design of the traffic system is of great importance for long-term sustainable development. Travel centers are gaining an increasingly important role in large as well as small cities. Gällivare is undergoing the so-called Urban Transformation as a consequence of LKAB’s mining operations in Malmberget and there is a request from Gällivare municipality to develop Gällivare travel center as a part of making the city more attractive to residents and visitors. The purpose of the first part of the study was to investigate which functions and design factors are most important for a travel center to be perceived as useful and attractive by travelers and others passing through the center, and to investigate ow these functions and design factors could be adapted to a subarctic climate. Many solutions for the design of urban environments are mainly adapted to warmer and less varied climates than the subarctic. The second part of the study was to develop a concept for the travel center in Gällivare, where subarctic climatic conditions prevail. The concept is based on the results of the first part of the study and on analyzes performed in Gällivare. The study began with an extensive literature study that resulted in two templates for analysis, one for analysis of general functions and design in the travel enter and one for analysis of how climate factors affect the design. Subsequently, reference studies were performed, analyzed with the first template. Gällivare travel center was evaluated with both templates and a site analysis was performed at Gällivare. A synthesis was developed and used together with the site analysis to produce the concept. The synthesis showed that important factors could be categorized in the areas of light, spaciousness, structure, prioritization, city node and safety. During the dark part of the year, the lighting is the most prominent in the outdoor environments, especially when snow covers the ground. The lighting can then be used to make the outdoor environments more attractive. An improved spatiality in outdoor environments might create a better microclimate and thus create more attractive outdoor environments even during parts of the year with more demanding climatic conditions. The different parts of the travel center should relate to each other in a clear and logical way and space should be left for snow storage. There should be plenty of space for cyclists and it should be easy to move within the travel center. To ensure availability even during the winter season, ground heating can used on the most important lanes. The climatic conditions that are common in subarctic environments, such as the snow, can be highlighted in a way that makes them contribute to the identity and attractiveness of the place.

More people are drawn towards cities for better opportunities of work and studies. This makes it difficult for Swedish rural municipalities to attract and retain residents. Rural development in areas with close proximity to water, LIS, aims to enable exemptions from coast protection in order to develop the rural areas where exploitation of attractive environments becomes possible. The aim of this thesis is to study LIS as a tool for rural development in order to understand which opportunities and challenges the tool generates in the planning process. Our collection of empirical data has primarily consisted of interviews and document analysis which, together with theories about rural areas, attractive housing and the planning process, has created an understanding of what opportunities and limitations LIS has at present. This case study investigates two rural municipalities’ development by LIS. The main findings of this study are that different interpretations of the legislation limit communication between central parties in the planning process and that the legislation today is not adapted to rural municipalities conditions. / Allt fler människor söker sig till städer för arbete och studier vilket gör det svårt för svenska landsbygdskommuner att locka och behålla kommuninvånare. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, syftar till att möjliggöra för dispens från strandskydd i syfte att utveckla landsbygden där bebyggelse i attraktiva miljöer blir möjlig. Syftet med uppsatsen är att studera LIS-områden som ett verktyg för landsbygdsutveckling för att förstå vilka möjligheter och utmaningar verktyget kan generera i planeringsprocessen. Vår empiriinsamling har primärt bestått av intervjuer och dokumentanalys som tillsammans med teorier om landsbygd, attraktivitet och planprocessen skapat en bild om vilka möjligheter och begränsningar LIS i dagsläget besitter. Genom att studera två kommuners utveckling av strandnära lägen har vi genom en fallstudie belyst hur olika tolkningar av lagstiftningen begränsar kommunikationen mellan centrala parter i planprocessen samt att lagstiftningen idag inte är anpassad efter landsbygdskommuners förutsättningar.

Dagens Stockholm präglas av stor befolkningstillväxt, en ökande boendesegregation, bostadsbrist och socioekonomisk särskiljning i den fysiska miljön. Denna studie syftar till att klargöra och analysera de sociala planeringsinriktningar som förekommer i Stockholms stads översiktsplanering. Analysen sker utifrån en socialkonstruktivistisk ansats med ett diskursteoretiskt förhållningssätt med utgångspunkt i att stadsplanering är en social praktik som är diskursivt formad och dess utfall en diskursiv materialisering. Analysen fördjupas med teoretiska resonemang om social hållbarhet som begrepp och hur stadsplanering alltmer definieras av en omgivande nyliberal kontext. Material för studien består av Översiktsplan för Stockholms stad - Stockholm växer från 2018 och Stockholms Vision 2040 - Ett Stockholm för alla från 2017. Den nyliberala idén där ekonomisk hållbarhet likställs med ekonomiskt tillväxt gör sig gällande i de undersökta dokumenten. Stockholms planering utgår till stor del ifrån föreställningen om den attraktiva staden, med bakgrund i uppfattningen om internationell konkurrens mellan städer och med innerstadens levande stadsliv som normativ förebild. Social hållbarhet behandlas som ett prioriterat perspektiv men införlivas i en nyliberal logik där begreppet främst förstås som en avgörande faktor för stadens attraktivitet och en möjlighet till ekonomisk tillväxt. Stockholm stads planeringsideal om den attraktiva staden riktar sig till en välutbildad, urban medelklass, vilket i förlängningen leder till exkludering av andra sociala grupper och social orättvisa. / Stockholm is today facing a growing population, increasing residential segregation as well as housing shortage and socioeconomic separation in the built environment. The aim of this study is to clarify and analyze Stockholm’s orientation towards social urban planning. The analysis takes a social constructivist approach with influences from discourse theory in viewing urban planning as a social practice that is constructed by its surrounding discourse(s) which results in a discursive materialization in the built environment. A theoretical discussion about the conception of social sustainability and neoliberal planning is used to deepen the study’s analytical understanding. The material for the study constitutes of two planning documents, Stockholm’s general plan from 2018 and Stockholm’s vision for the city in 2040. The neoliberal notion of equating economic sustainability with economic growth is operative in the studied material. Stockholm’s approach towards urban planning has its foundation in the concept of an attractive city and the urban downtown areas, as well as the notion of an inter-urban competitive market. Social sustainability is considered a prioritized matter but is given meaning through a neoliberal logic as a critical factor in achieving an attractive city and enabling economic growth. Stockholm’s neoliberal planning approach towards the attractive city is aimed towards a well-educated, urban middle-class, which results in the exclusion of other social groups and social injustice.