Detta examensarbete syftade till att med hjälp av teoretiska beräkningar och praktiska försök beräknakarakteristisk och dimensionerande bärförmåga samt karakteristisk styvhet för ett skruvat träförband iKL-trä. Vidare syftade arbetet till att fastställa hur överrensstämmande praktik och teori var.Beräkningar enligt teori utgick från Dimensionering av träkonstruktioner del 1-2 samt KLTrähandbokenoch de praktiska försöken utfördes med hjälp av en provmaskin. Sju provkroppargenomgick provning och materialparametrarna fastställdes. Den karakteristiska bärförmågan enligtteori uppgick till 14.48 kN och 13.86 kN enligt praktiska försök. Den dimensionerande bärförmåganenligt teori uppgick till 10.16 kN och 9.60 kN enligt praktiska försök. Karakteristiska styvheten enligtteori uppgick till 10000000 kN/m/m och 6380 kN/m/m enligt praktiska försök. Slutsatsen är att deframtagna karakteristiska och dimensionerande bärförmågorna stämmer bra överrens.Beräkningsteorin bör dock utökas med fler formler som tar hänsyn till förband som inte uppfyller dekrav som den nuvarande teorin förutsätter. Karakteristiska styvheten baserat på teori är mycket högreän styvheten enligt praktiska försök och detta är något som bör beaktas vid dimensionering. Dettadärför att det teoretiska värdet ger en icke verklighetstrogen bild av hur lastfördelningen ser ut i enkonstruktion vid till exempel en lastnedräkning eftersom att infästningarna i verkligheten har enmycket lägre styvhet. / This thesis aimed at calculating characteristic load-bearing capacity as well as characteristic stiffnessfor a screwed wood joint made out of CLT using theoretical calculations and practical experiments.Furthermore, the work aimed at determining how consistent practice and theory were. Calculationsaccording to theory were based on Dimensionering av träkonstruktioner del 1-2 as well as KLTrähandbokenand the practical experiments were carried out using a test machine. Seven specimensunderwent testing and the material parameters were determined. The characteristic load-bearingcapacity according to theory was 14.48 kN and 13.86 kN according to practical experiments. Thedesign load-bearing capacity according to theory was 10.16 kN and 9.60 kN according to practicalexperiments. The characteristic stiffness according to theory amounted to 10000000 kN/m/ m and6380 kN/m/ m according to practical experiments. The conclusion is that the characteristic loadbearingcapacities correspond well. However, the theory should be expanded with more formulas forjoints that do not meet the requirements which the current theory requires. The characteristic stiffnessbased on theory is much higher than the stiffness according to practical experiments and this issomething that should be considered when designing. This is because the theoretical value gives anon-realistic picture of how the load distribution appears in a construction when calculating resultingloads because the joints in reality have a much lower stiffness-value.

To build high-rise buildings made of timber has for long been limited by national laws, due to the lack of knowledge in engineering solutions. Frame structures made of wood has for a long time been associated with major fire hazards and consequently lower safety and this connection is still being made today. The increased environmental awareness in recent years has contributed to the exploitation of indigenous building materials, including wood from our own Swedish forests and has become increasingly common. Increased knowledge about how structures behave in fire and how they can be protected in order to achieve safe timber structures has resulted in a growing interest in these structures in the construction industry. Research in the area is constantly updated and new laws allow any number of storeys in wooden buildings in Sweden as long as the performance requirements are fulfilled. The main part of this work has involved calculations of the fire resistance and load bearing capacity of floor and wall constructions. The calculations are based on different models, both old and new. There are many alternative ways to handle the problems. The report presents three different approaches that have been generalized into three calculation methods. The names used here for the methods are the same as the two manuals: Brandsäkra trähus version 2 and Fire Safety In Timber Buildings, as well as the standard Eurocode 5, where a detailed description of the methods of calculation are introduced. This work has resulted in a number of updated tables in order to exemplify the fire resistance and load bearing capacity during fire for selected timber structures according to the latest calculation methods. In addition, values of bearing capacity for cross-laminated structures are included. The tables are grouped according to type of construction, namely, walls and floors.  A selection of relevant structures of varying claddings can be found in the tables, including single gypsum plasterboard, double plasterboard and gypsum plasterboard with plywood behind that protect underlying wood studs. Tables of cross-laminated elements are presented separately. Cross laminated structures are composed of 3, 5 or 7 layers of timber and can be either unprotected or protected with a single gypsum board. The thickness of the load bearing and non-bearing layers has also been varied in different ways in order to investigate how the bearing capacity is affected. Finally obtained values are discussed and compared.

Vid byggnation av nya småhus efterfrågas idag öppen planlösning, höga fasadliv och stora fönsterpartier vilket leder till färre stabiliserande innerväggar och stora spännvidder. För att i ett tidigt skede av projektering identifiera begräsningar av vindstabilisering efterfrågar Eksjöhus ett verktyg för att kontrollera stomstabiliteten. Studien har undersökt när Eksjöhus behöver beakta stomstabilisering vid framtagning av nya husmodeller och utifrån detta har ett verktyg utvecklats för kontroll av stomstabilitet. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie som ligger till grund för de beräkningarna som verktyget baserats på. Beräkningarna är utförda enligt Eurokoderna och den plastiska dimensioneringsmetoden. Avslutningsvis genomfördes en workshop med slutanvändarna för att ta emot synpunkter på utformningen av verktyget. Därtill har en kontinuerlig dialog förts med Eksjöhus under hela studien för att styra arbetet i rätt riktning. Studien visar att stommens kapacitet överskrids när ett väggelements horisontella bärförmåga är mindre än den fördelade dimensionerande vindlasten på väggelementet. Den horisontella bärförmågan styrs primärt av förbindarens tvärkraftbärförmåga och väggarnas effektiva längd medan vindlasten styrs av byggnadens geometri och geografisk placering. Verktyget utformades för ett referensobjekt i Excel och kan användas för att beräkna den dimensionerande vindlasten och kontrollera stomstabiliteten. Användaren har möjligheten att ändra innerväggarnas placering samt lägga till och ta bort öppningar på samtliga väggar. Metoden i denna studie kan tillämpas för att skapa liknande verktyg som kontrollerar stomstabiliteten för nya husmodeller. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

<p>Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden.</p><p>Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts.</p><p>Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt.</p><p>Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation.</p><p>En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.</p>

Kuriska näset är en krumudde som delas av Litauen och Ryssland, området är en nationalpark och sedan år 2000 upptaget på UNESCOs världsarvslista över skyddsvärda natur- och kulturområden. Syftet med det här arbetet är att kartlägga potentiella hot mot Kuriska näsets fortsatta existens. Undersökningen har baserats på teorier utifrån ett hållbart perspektiv för ett bevarande för framtiden, det har också studerats huruvida dessa teorier eftersträvas i Litauen respektive Ryssland. Med hållbar utveckling eftersträvas att inte tära på naturens resurser utan att se till att de finns kvar för framtiden. För att kunna kartlägga hoten har en jämförelse mellan Kuriska näset och Gotska sandön genomförts. Naturen på Kuriska näset är varierande, stora skogsområden, öppna vidsträckta sandområden, sanddyner med eller utan vegetation är de mest förekommande landskapstyperna. Här återfinns också några av Europas högsta sanddyner. Fram till för fyrahundra år sedan var näset jämförelsevis oexploaterat av människan, sedan dess har påverkan skett i olika stor utsträckning. Under början av 1900-talet var de negativa effekterna så tydliga och påverkan så betydande att åtgärder måste vidtas för att bevara näsets befintliga utseende. För att förhindra slitage, sandflykt och onödig nötning av naturen bedrivs bevarande åtgärder i olika modeller. Det har planterats sandbindande vegetation så som strandrör mm, spångar att gå på har lagts ut, det har byggts staket för att förhindra sandflykt och slitage, nätmönster och liknande för att förhindra sandflykt mm. På näset finns regleringar som förhindrar till viss del onödigt slitage av parken som i form av tältning eller andra aktiviteter och evenemang. Båtförbindelsen är en reglering som bidrar till att nationalparken kan begränsa antalet besökare, till vad de anser är rimligt. Potentiella hot som föreligger Kuriska näset kan vara oljeutvinning i Östersjön, utsläpp av miljögifter, näringsämnen och liknande, bristande avfallshantering, kunskapsbrist eller bristande intresse, luftföroreningar, slitage från exploatering och en oreglerad turism samt regionens politiska och ekonomiska situation. En parkadministration återfinns på båda sidor av näset, dessa har till uppgift att förvalta nationalparken. De arbetar bland annat med att bevara det kulturella och naturliga arvet av näset, kontrollera den ekonomiska och urbana utvecklingen, bedriva vetenskaplig forskning, arrangerar undervisning om hur man bäst bibehåller näset, utveckla hållbar rekreation mm. Den litauiska administrationen anser att det är viktigt att utveckla registrering av besöksantalet, för att vid behov kunna reglera antalet turister. De tycker också att det är av vikt att utveckla samarbetet med utbildningsinstitutioner för vidare utveckling av nationalparken. I dag finns det endast planer angående hur turismen ska utvecklas. Ryssland och Litauen stiftade under 2005 en överenskommelse gällande näsets skötsel för en hållbar utveckling. Förhoppningsvis är detta en början till ett långsiktigt samarbete mellan länderna, ett bra komplement till samverkan med bland annat Baltic 21 och HELCOM.

The aim of this article is to study in what way the politicians manage the work of Sustainable Tourism Development in Barcelona. The questions at issue is to define the main problems in the city caused by tourists and in what way the city is working to find sustainable and long-term solutions. The method used is a qualitative analysis of important Management documents for tourism of Barcelona City Council, especially Barcelona Strategic Tourism Plan, diagnosis, 2017-2020. The results shows that the biggest problems caused by tourism is overcrowding in Ciutat Vella as well as noise and social fragmentation caused by private rented homes, and loss of public space for the citizens in the same area. The city is working together with the citizens of Barcelona, direct and indirect stakeholders to find sustainable solutions, compiling the Barcelona Strategic Tourism Plan 2020. Apart of finding solutions for the tourist situation, one of the main goals with the plan is to improve the social conditions for the citizens of Barcelona. One of the solutions against overcrowding is to widen the brand of and the destination of Barcelona to find new, responsable segments. The other is mainly about all kind of Visitors-Management in order to manage visitors from overcrowded areas to less crowded areas. To solve the renting problems, new restrictions and supervision is made. / Syftet med denna uppsats är att studera på vilket sätt politikerna i Barcelona arbetar för en Hållbar Turismutveckling. Det övergripande målet är att definiera huvudproblemen i staden, orsakade av turism samt på vilket sätt staden arbetar för att finna långsiktiga, hållbara lösningar. Metoden utgörs av en kvalitativ analys av viktiga styrdokument vid Barcelona Kommun, speciellt fokus läggs på Barcelona Strategic Tourism Plan 2020. Resultatet visar att de största problemen är överexploatering i Ciutat Vella, samt störningar och sociala motsättningar orsakade av privatuthyrda bostäder, samt brist på plats i det offentliga rummet för lokalbefolkningen i ovan nämnt område. Staden arbetar tillsammans med lokalbefolkningen, direkta och indirekta intressenter för att finna hållbara lösningar genom att sammanställa en strategisk handlingsplan. Utöver att finna lösningar på turistsituationen är ett av de övergripande målen att förbättra levnadsvillkoren för invånarna i staden. En av lösningarna på överexploateringen är att bredda destinationen Barcelonas varumärke för att på så sätt finna nya, hållbara kundsegment. Den andra lösningen består huvudsakligen av Visitor-Management med syfte att styra besökare från överexploaterade områden till de mindre hårt belastade. För att komma till rätta med uthyrningsproblematiken har nya regler och kontroller införts.

Betong är en stor miljöbov eftersom tillverkning av betong orsakar mer än halva klimatpåverkan som sker i byggprocessen. Konstruktioner är en stor bov av energiförbrukningen. Under 2016 i Sverige konsumerades totalt 333 TWh där bygg- och fastighetssektorn stod för 37% vilket är 132 TWh. Betong är ett av världens mest använda konstruktionsmaterial och vid framställningen krävs det rent vatten vilket är ett problem då grundvattennivåerna ligger under det normala i Sverige. Hela 9% av industrivattnet användes till betongproduktionen 2012. Ett annat problem som uppstått är att rivnings- och konstruktionsavfall produceras i stora mängder. Till exempel i Nederländerna produceras 15 miljoner ton rivnings- och konstruktionsavfall per år. Denna mängd skulle kunna användas till en 25 mil lång motorväg som är 20 m bred och 2 meter tjock med 6 körbanor, detta är enorma mängder för ett litet land som Nederländerna.  Syftet med arbetet är att undersöka var en tvåfacksbalk i betong med befintlig armering kan delas mest fördelaktigt med hänsyn till bärförmåga och livslängd, för att sedan kunna användas som en enfacksbalk i nästa byggnad. Undersökningar av balkar ska utföras för att veta var balken mest fördelaktigt kan delas för att ha så hög bärförmåga som möjligt men samtidigt ha en lång livslängd. Undersökningen består av beräkningar och kontroller av befintlig armering i balken, för att se om möljligheten finns att återanvända balken med hänsyn till bärförmåga och livslängd. Pelare ska även undersökas var dem mest fördelaktigt kan delas och om det finns möjlighet att återanvända dem. Pelarna som undersöks är en fast inspända pelare i båda ändar och ska sedan användas som fritt upplagda i båda ändar. Undersökningen består av att beräkna pelarens bärförmåga och livslängd för att i nästa byggnad ha så hög bärförmåga som möjligt men samtidigt en lång livslängd samt att den ska få en användbar längd.

Alkali-kiselsyrareaktionen (AKR) är en kemisk reaktion som medför att spänningar uppstår i betongen då den bildade silikatgelen expanderar. Reaktionen kräver tillräcklig hög alkalihalt, reaktiv ballast samt vatten. På grund av de AKR-inducerade spänningarna är det av intresse att få kunskap i hur reaktionen påverkar betongens böjmomentkapacitet, förankring samt skjuvnings- och genomstansningskapacitet. För att besvara frågeställningen har därför en omfattande litteraturinventering tillsammans med tre kompletterande intervjuer utförts. Resultat som har erhållits, påvisar att två huvudsakliga effekter fås av AKR. Utöver en reducerad hållfasthet på grund av expansioner och sprickbildningar, erhålls även en gynnsam förspänningseffekt när armering motverkar expansioner. Med hänsyn till dessa huvudeffekter påverkas betongs bärighet i olika stor utsträckning beroende på expansionens storlek samt armeringens läge och typ i tvärsnittet. Resultaten tyder på att draghållfastheten reduceras till 40 % medan tryckhållfastheten reduceras till 60 % vid 5 mm/m expansion. För böjkapaciteten har ingen större reduktion uppmäts då expansioner understiger 6 mm/m. Emellertid har en reduktion på 25 % observerats vid expansioner större än 6 mm/m. Skjuvkapaciteten i AKR-skadad betong beror till stor del av byglars närvaro samt expansionens omfattning. I balkar utan byglar reduceras skjuvkapaciteten med 15-25 % för slät armering och 20-30 % för räfflad armering. Genomstansningskapaciteten i ett dubbelarmerat betongtvärsnitt reduceras obetydande till dess att expansionen överstiger 6 mm/m varpå en mer påtaglig reduktion fås. Hållfastheten för vidhäftning minskar med ca 40 % då täckande betongskikt understiger 1.5Æ och/eller att inga byglar är närvarande. Om byglar är närvarande samt om täckande betongskikt överstiger 4Æ visas inga tecken på försämrad vidhäftningshållfasthet. Utöver en minskad bärighet, öppnar AKR upp betong och skapar gynnsammare förutsättningar för rost-och frostangrepp. / Alkali-silica reaction (ASR) is a chemical reaction that causes stresses in concrete when the produced alkali silica gel expands. The reaction requires sufficiently high alkali content, reactive aggregates and water. Due to ASR-induced stresses it is of interest to gain insight in how ASR affects the concrete’s bending capacity, anchoring together with shear- and punching shear capacity. An extensive literature review was therefore carried out together with three complementary interviews in order to answer the question at issue. Obtained results show two main effects of ASR. In addition to a reduced strength because of cracking and expansion, an advantageous pre-stress is gained due to restraint to expansion. Thus, the load-carrying capacity of concrete is affected in various extents depending on the size of expansion and location and type of the reinforcement. The results indicate that the tensile strength is reduced to 40 % whereas the compressive strength is reduced to 60 % at 5 mm/m expansions. While expansions lesser than 6 mm/m has not shown a greater reduction of the bending capacity, a reduction of 25 % has been observed in concrete with expansions greater than 6 mm/m. The shear capacity of an ASR-affected concrete structure depends mainly on the presence of links and the extent of expansions. In beams without links, shear capacity is reduced to 15-25 % for smooth bars and 20-30 % for ribbed bars. The punching strength of a concrete structure reinforced in both faces is not reduced until expansions exceed 6 mm/m, whereas a more significant reduction is obtained. The bond strength decreases by about 40 % if the concrete cover is less than 1.5 Æ and/or if no links are present. Meanwhile if links are present and if concrete cover is more than 4Æ, no signs of reduction of the bond strength has been observed. Additionally, to a reduced load-carrying capacity, ASR also opens up the concrete and consequently creates beneficial circumstances for corrosion and frost attacks.

To achieve sufficient stability of a structure in a fire scenario, a thorough design of joints in wooden structures are as important as the design of the construction itself. As an earlier study points out, there are no existing design method available to determine the load capacity of an axially loaded screw joint in wooden structures, which complicate the process of a thorough design of the joint in a fire scenario.This research has been made with the aim to establish a sufficient design approach in terms of the most effective mounting of the screw inside a wooden joint with respect to load capacity in a fire scenario. A numerical model has been created in TASEF to evaluate if this type of model can predict the temperatures inside a joint, and further be applicable in the design phase of the joints regarding to the load capacity´s temperature dependency.The objective of this research has been the study of three different types of screw joints exposed to axial load, with two different screw lengths. Laboratory work has been made, where four reference tests were performed to gain reference load capacities to later be compared with the load capacities of twelve fire tests. The fire tests were conducted with fire exposure of 30 and 60 min, where the load capacity and the temperatures inside the joint where measured. Temperature models were created in TASEF to represent each fire test, where the temperatures inside the joints where calculated and evaluated.The results showed that the most effective screw mounting with respect to remaining load capacity after fire exposure was case 3, where a protective dowel was added to the countersunk screw. This type of mounting had the greatest remaining fastening length because the charring did not affect this length in the same extent as for the other two cases. The longer screw had a percentual higher remaining load capacity than the shorter screw. This can also be described by the relationship between the fastening length and the load capacity.In specific points, the numerical model did not correspond to the measured temperatures. One explanation for this scenario can be the fact that the material properties of the screw used in the fire tests were not equal to the properties used in TASEF. This may have affected the conductive heat flux through the joint, leaving different temperatures in the two measuring points. However, a good correlation between the charring of the test specimens and the temperature distribution achieved from the numerical model in TASEF exists and this implies that this model can be used for predicting the general temperature distribution inside a fire exposed joint. / För att uppnå tillräcklig stabilitet i en brandutsatt träkonstruktion är en noggrann design av förbanden lika viktig som designen av konstruktionselementen i sig själva. En tidigare studie har belyst att det idag inte finns någon tillgänglig designmetod för att bestämma lastkapaciteten av ett brandexponerat axiellt belastat skruvförband i träkonstruktioner, vilket komplicerar processen för en noggrann design av förbandets kapacitet i brandfallet.Denna studie har gjorts med målet att etablera ett designscenario där den mest effektiva monteringen av skruven presenteras med hänsyn till lastkapacitet i brandfallet. En numerisk beräkningsmodell har skapats i TASEF för att utvärdera om denna modell kan förutsäga temperaturerna inuti ett brandutsatt träförband och huruvida denna modell vidare kan vara tillämpbar i designen dessa förband med hänsyn till lastkapacitetens temperaturberoende.Tre olika typer av skruvförband utsatta för axiell belastning har studerats inom ramen för detta arbete, där också två skruvlängder har studerats. Experimentella laborationsförsök har genomförts där fyra prover utfördes i normala temperaturer för att erhålla referensvärden för att senare kunna jämföras med lastkapaciteten för tolv efterföljande brandprover. Brandförsöken utfördes med brandexponering under 30 och 60 minuter, där lastkapaciteten och temperaturerna inuti förbandet mättes. Temperaturmodeller skapades i TASEF för att representera varje brandprov, där temperaturerna inuti förbandet beräknades och utvärderades.Resultaten visar att den mest effektiva skruvmonteringen med avseende på kvarvarande lastkapacitet efter brandexponering var fall 3, där en skyddande träplugg sattes på det försänkta skruvhuvudet. Denna typ av montering hade störst kvarvarande infästningslängd eftersom förkolningen inte påverkade denna längd i samma utsträckning som för de andra två fallen. Den längre skruven hade en procentuellt högre kvarvarande lastkapacitet än den kortare skruven. Detta kan också beskrivas av förhållandet mellan fästlängden och kapaciteten.I vissa punkter motsvarade den numeriska modellen inte de uppmätta temperaturerna. En förklaring till denna avvikelse kan vara det faktum att materialegenskaperna som använts i brandproverna inte var lika med de egenskaper som använts i TASEF. Detta kan ha påverkat konduktiviteten i förbandet och genererat olika temperaturer i de två mätpunkterna. Det finns dock en tydlig korrelation mellan förkolningen av provkropparna och den temperaturfördelning som uppnåtts från den numeriska modellen i TASEF, och detta innebär att denna modell kan användas för att förutspå den generella temperaturfördelningen inuti ett brandexponerat förband.

Approximately one fifth of Sweden’s total emissions of greenhouse gases originate from the construction and real estate sector. In order to minimize the climate footprint in the construction industries, the endeavor is to use as environmentally friendly and sustainable processes and materials as possible. Thus has wooden structures had a recent upsurge where generally more buildings are constructed by wooden materials.  Glulam is often used where the requirements regarding a materials strength is high. Glulam beams are a suitable option as loadbearing constructions in framing of joists. Piercing is frequently required in framing of joists as a result of needed space for ventilation ducts and drain pipes. There is no formally accepted method in Eurocode where piercing is treated. Thus WSP has an interest in what extent piercing of glulam beams is possible.   The purpose of this study is to increase the knowledge regarding the impact that piercing has on a beams load bearing capacity. To examine the impact, three beams of different dimensions are considered where piercing is made in three different placements on the respective beams.  Firstly manual calculations are made by the standards in the Glulam handbook. The results from the method are then checked regarding bending and shear stress. The purpose of the calculations is to determine the maximum hole size and the holes impact on the load bearing capacity for each beam. The methods follows several geometric requirements presented in the Glulam handbook. Similar calculations was also made in Statcon Post&amp;Beams. Statcon is a dimension tool for constructors. A verification of the results from the calculations made by hand was also made.  Lastly the results are presented and analysis is made. Some of the conclusions made were that both calculation methods indicated that piercing should be made as centered as possibly on the beam. The geometrical requirements are a limiting factor since the maximum hole size were restricted on 22 of the 29 beams, even though the calculations proved that bigger holes were possible.