Examensarbetet omfattade utvärdering av vanligt förekommande ytterväggars prestation med avseende på följande delaspekter: akustik, fukt, brand, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, samordning, utförande och byggteknik, estetik samt konstruktion och bärförmåga. Varav målet var att evaluera vilka ytterväggar bland de vanligaste inom svensk byggindustri som presterar bäst inom respektive delaspekt och överlag med alla delaspekter inräknade i en helhetsbedömning. De vanligast förekommande ytterväggarna etablerades genom informationssökning och leverantörskontakt för att säkerställa att rapporten berör konstruktioner som är aktuella idag. När dessa identifierades ritades de i sektion i revit för att tillåta enkel jämförelse för konsulter och entreprenörer vid tillfälle för bedömning. Ytterväggarnas prestation etablerades genom litteraturstudie samt intervjuer med erfarna konsulter och entreprenörer som är yrkesverksamma inom respektive delaspekt. Därefter utvärderades resultatet från litteraturstudien samt intervjuerna: baserat på pålitlighet och bedömd prestation korreleras varje vägg inom varje delaspekt till en poäng från 1-10. Poängen användes sedan för att etablera vilka väggar som presterar bäst inom varje delaspekt och slutligen vilken vägg som presterar bäst med avseende på samtliga delaspekter sammanlagt, där högst poäng motsvarar bäst prestation. Resultatet visade att olika väggtyper med olika ingående material och dimensioner presterar olika med avseende på samtliga delaspekter. Det framkom också att genom en helhetsbedömning där varje delaspekt är inräknad presterar och rangordnas väggarna enligt följande:

Environmental sustainability is becoming more popular in the building industry. Sustainable thinking needs to be present during the whole construction process, from the idea phase to the final stages. The aim of this master thesis is to investigate how end-bearing concrete and steel pipes as well as composite concrete-filled steel tube piles can be designed with greater consideration to climate impact. The purpose of this study is primarily to encourage awareness during the material choice phase in early stages of project planning. A Matlab code was programmed to perform a parametric study and analyze different parameters effect on pile bearing capacity. The structural bearing capacity of a number of different piles with various prerequisites were compiled in tables. The climate impact of the piles was expressed as global warming potential (GWP). In order to compare different pile types a functional unit was created as the ratio of the piles' bearing capacity and the corresponding climate impact. The ratio was calculated for all the piles and resulted in a number of figures with bearing capacity as a function of climate impact. These figures are supposed to be used as a basis to choose which pile type is most useful in a given situation. The usability of the results was verified with a calculation example. In the example, the figures were used to chose one pile out of several options as the most climate-efficient with the highest usage ratio. Finally, a number of general conclusions could be drawn regarding pile types. When the corrosion is small (<2 mm), it can be ascertained that steel pipes are to prefer over composite pipes. With larger corrosion (>2 mm), it can be ascertained that composite piles are preferable, specifically in cases were the soil is looser. However, in firmer soil, with undrained shear strength between 10-25 kPa, composite concrete-filled steel pipes are the better option. The results show that the contribution of the concrete to the bearing capacity of the composity files is minimal compared to the contribution of the decreased inner corrosion. This implies that it is more important to have the pipes filled with to prevent inner corrosion, rather than use a strong material that contributes to the bearing capacity. With that said, composite piles are not sustainable and different filling materials can be examined to further investigate whether there is another material with smaller climate impact that makes for piles with larger ratio of bearing capacity to climate impact. The main conclusion of the master thesis is that there needs to be a standardised approach to calculating climate impact from foundation construction and it should be included in a building's life cycle analysis (LCA). / Miljövänlighet och hållbarhet är begrepp som förekommer allt oftare i byggbranschen.Hållbarhetstänket behöver finnas med under hela byggprocessen, från idéfas till slutskede. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur dimensionering av spetsburna betong- och stålrörspålar samt samverkanspålar kan utföras med större hänsyn till klimatpåverkan. Målet är framför allt att med hjälp av enklare klimatkalkyler främja klimatmedvetna materialval i tidig projektering. En parameterstudie som undersökte olika parametrars påverkan på pålens bärförmåga och klimatpåverkan utfördes i Matlab. Den strukturella bärförmågan hos ett antal olika pålar med olika förutsättningar som indata sammanställdes. Pålarnas klimatpåverkan uttrycktes i deras globala uppvärmningpotential (GWP) och för att kunna jämföra olika pålar med varandra skapades en gemensam funktionell enhet. Kvoten mellan pålarnas bärförmåga och motsvarande klimatpåverkan utgjorde den funktionella enheten. Kvoten beräknades för samtliga undersökta pålar och resulterade i ett antal figurer med bärförmåga som funktion av klimatpåverkan. Dessa figurer ska fungera som underlag vid bestämning av påltyp och användbarheten verifierades med ett beräkningsexempel. Med hjälp av de framtagna graferna gick det i beräkningsexemplet att välja ut pålen som var mest effektiv med hänsyn till klimatpåverkan och utnyttjandegrad av flera möjliga alternativ. Ett antal generella slutsatser gällande påltyp kunde dras. Vid små rostmåner (<2 mm) kan det konstateras att stålrörspålar är mer fördelaktiga än samverkanspålar. För resterande rostmåner (>2 mm) är samverkanspålar lämpligare i de fall där jorden är lösare. I fastare jordar med odränerad skjuvhållfasthet mellan 10-25 kPa är betongfyllda stålrörspålar utan samverkan ett bättre alternativ. Resultaten visar att det som ger störst effekt inte är betongens bidrag till bärförmågan utan det är minskningen av den inre rostmånen som har störst påverkan. Det innebär att det är viktigare att pålen är fylld än att den är fylld med något starkt som kan bidra med bärförmåga. Alltså är det inte hållbart att använda samverkanspålar och man kan vidare undersöka om det räcker att fylla med något klimatvänligare material som exempelvis cementbruk med lägre cementinnehåll och cementkvalité. Arbetets viktigaste slutsats är att det behövs en standardiserad beräkningsmetod för klimatpåverkan från grundläggning och att det bör ingå i byggnaders livscykelanalyser (LCA) eller klimatdeklarationer.

As the population increases, Swedish cities are becoming more urbanized. Consequently, people’s well-being deteriorates, and global warming has become reality. Buildings are replacing green spaces, necessitating the implementation of new methods to reintroduce greenery into urban areas. This study was conducted to investigate how a wall of an existing building in Halmstad, Sweden, is affected by supporting a living wall concerning load-bearing capacity, moisture, energy performance and economics. The methodology of this qualitative study includes literature review, interviews, and calculations for moisture, heat, and load-bearing capacity. The study found that living walls serve as additional insulation and that moisture does not affect the existing wall due to a vapor barrier. Also that the calculated wall withstands the weight of the living wall. Installation and maintenance costs can vary widely, and there is a wide range of plant species available. It's important to find plants that can withstand the climate for the specific wall. A broader selection of plants is available among those that wither in a beautiful way and are thus not evergreen. After interviews, it can be noted that living walls require minimal maintenance and thus maintenance costs are constant. Over time, some costs will be reduced as cooling and heating expenses decrease since the living wall acts as additional insulation.

Bostadsbristen ökar i samhället och många byggföretag vill hitta en lösning som gör att det går att tillverka snabbare, billigare och säkrare byggnader. Att bygga moduler med trästomme är en lösning men användning av trä kräver särskilda kunskaper när det gäller brandskydd. Att skydda trästomme med gipsskivor kan vara en metod för att öka brandsäkerheten. Syftet med studien är att undersöka om Vida Building AB kan byta ut den bärande väggkonstruktionen i deras volymelement där reglarna skyddas av två gipsskivor av typ A med tjockleken 12,5 och en plywoodskiva med tjockleken 12,5 mm, mot en skiva av märket Fermacell, en så kallad fibergipsskiva. Bärförmågan har beräknats efter 60 minuters brand i väggkonstruktionen när gips-och plywoodskivor bytts mot skivor av Fermacell. Bestämning av bärförmågan hos konstruktionen gjordes med hjälp av två beräkningsmodeller. Resultatet visar att det går att använda en Fermacell skiva på 18 mm om reglarnas dimensioner ökas från 45x95 mm till 45x120 mm eller till 45x145 mm. Alternativt kan en bärförmåga motsvarande den för nuvarande konstruktion erhållas om två skivor av Fermacell med tjockleken 12,5 mm används.

Climate change due to greenhouse gases is an important challenge the world is facing. In the manufacture of building materials, concrete accounts for about 50% of all greenhouse gas-emissions. A general way of reducing emissions is to replace concrete with other materials with lower climate impact. Replacing concrete in foundations is not entirely straightforward. A foundation needs to be moisture-proof, have the required load-bearing capacity and be an energy-efficient part of a well-insulated climate shell.  When laying foundations, a lot of concrete is used and is often cast as slabs on the ground. The purpose of this study is to evaluate alternative foundations to the traditional slab that have equivalent load-bearing capacity and causes lower emission levels. In this study indoor airventilated crawlspace, Hybrid foundation and Composite foundation are compared with a traditional slab. Calculations of load-bearing capacity are made and set in relation to the level of carbon dioxide each foundation method causes.  The results show that all four foundations have similar load-bearing capacity. The Hybrid foundation accounts for half as much carbon dioxide emissions as a traditional slab and the Composit foundation lies in between. It would be a better choice from an environmental point of view to use these two foundations where possible. / Klimatförändringar på grund av växthusgaser är en utmaning som världen står inför. Byggbranschen står idag för cirka 33 procent av världens växthusgasutsläpp och förbrukar cirka 40 procent av världens energi. Vid tillverkning av byggmaterial står betong för ca 50 % av alla utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ett allmänt sätt att minska utsläppen av växthusgaser i byggbranschen är att ersätta betong med andra material som har en lägre klimatpåverkan. Att byta ut betongen i grundkonstruktioner är dock inte okomplicerat. En grund behöver vara fuktsäker, ha erforderlig bärförmåga samt vara en energieffektiv del i ett väl isolerat klimatskal. En grundläggningsmetod som är vanligt förekommande, och som innehåller mycket betong, är en platta på mark. Syftet med denna studie är därför att undersöka om det finns alternativ till en traditionell platta på mark som har likvärdig bärförmåga och som resulterar i lägre utsläppsnivåer. Här jämförs varmgrund, Hybridgrund och Composit-grund med en traditionell platta på mark där beräkning av bärförmåga görs och ställs i relation till de nivåer koldioxidutsläpp som varje grundläggningsmetod orsakar. För att besvara frågeställningen ovan har beräkning av bärförmåga gjorts. För en traditionell platta på mark har beräkning gjorts i EPS-Peps, för de anda grundläggningsmetoderna har manuella beräkningar gjorts. För beräkning av koldioxidutsläpp från de olika grundläggningsmetoderna har mängdberäkningar gjorts av materielinnehållet i varje grund. Dessa har sedan använts i mjukvaran BM 1.0 för beräkning av koldioxidutsläpp för respektive grundläggningsmetod. Resultatet visar att alla fyra grundläggingsmetoder har likvärdig bärförmåga. De kan alla bära de laster som en villa med små till måttliga laster ger upphov till. Varmgrunden är den grund som klarar störst laster. Vidare visar resultatet att hybridgrunden orsakar ungefär hälften så mycket koldioxidutsläpp som en platta på mark och Composit-grunden ligger mitt emellan. Varmgrunden orsakar i aktuellt utförande nästan lika höga utsläppsnivåer som en traditionell platta på mark, vilket var oväntat. Konsekvensen av detta är att grundläggningsmomentet i byggskedet skulle ge upphov till mindre mängder koldioxidutsläpp om hybridgrunden och Composit-grunden får ersätta den traditionella grundläggningsmetoden platta på mark där så är möjligt.

A new version of EN 1992-1-1, Eurocode 2 for Design of Concrete Structures, is under development and one of the most discussed topics is shear capacity for prestressed concrete beams without shear reinforcement, partly because shear failure occurs suddenly and can have catastrophic consequences. For the new version of Eurocode, there are a total of three proposed equations to replace the two equations that currently exist in EN 1992-1-1 for shear capacity of prestressed concrete beams without shear reinforcement. One of the proposed equations is intended to replace the equation intended for beam regions where bending cracks do not occur. The other two equations are proposed for beam regions where bending cracks occur. One of the proposed equations for beam regions with bending cracks, is based on critical shear crack theory and takes the normal force in consideration, while the other equation for beam regions with bending cracks is like the one found today in Eurocode, an empirical equation, where the contribution of normal force is empirical. In this thesis, all equations have been set against each other and compared with the help of nonlinear finite element analyzes and experiments which Dr. De Wilder has done in his doctoral thesis. The impact of the prestressing force on the shear force capacity of beams has also been investigated. The results show that the equations for beam regions that do not have bending cracks give identical shear force capacities. While the equation which is based on critical shear crack theory takes the shear span into consideration and captures the effect of the shear span correctly, which the other proposed equation and the one found in Eurocode today do not and are on the unsafe side for increasing shear spans. Furthermore, it turned out that the equation which is based on critical shear crack theory was rather conservative, while the equation that exists today in Eurocode gives approximately the same shear capacity as the other proposed equation. Furthermore, it was found that if the amount of longitudinal reinforcement is reduced, at the same time as the prestressing force is unchanged, an insignificant reduction in the shear capacity on prestressed concrete beams is obtained. / En ny version av EN 1992-1-1, Eurokod 2 Dimensionering av betongkonstruktioner, är under utveckling och ett av de mest diskuterade ämnena är tvärkraftskapacitet för förspända betongbalkar utan skjuvarmering, bland annat eftersom huvudspänningsskjuvbrott uppstår plötsligt och kan få katastrofala konsekvenser. Till den nya versionen av Eurokoden finns det totalt tre föreslagna ekvationer för att ersätta de två ekvationer som för närvarande finns i EN 1992-1-1 för tvärkraftskapacitet för förspända betongbalkar utan skjuvarmering. En av de föreslagna ekvationerna är tänkt att ersätta ekvationen avsedd för balkregioner där böjsprickor ej uppstår. De andra två ekvationerna är föreslagna för balkregioner där böjsprickor uppstår. En av de föreslagna ekvationerna för balkregioner med böjsprickor är baserad på kritisk skjuvsprickteorin och tar hänsyn till normalkraftens bidrag till tvärkraftskapaciteten, medan den andra föreslagna ekvationen för balkregioner med böjsprickor är likt den som idag finns i Eurokoden, en empirisk ekvation, där normala kraftens bidrag är baserad på ett empiriskt tillägg. I detta examensarbete har alla ekvationer ställts mot varandra och jämförts med hjälp utav icke-linjär finit-elementanalyser samt experiment som Dr. De Wilder gjort i sin doktorsavhandling. Vidare har också förspänningskraftens påverkan på balkars tvärkraftskapacitet undersökts. Resultaten visar att ekvationerna för balkregioner som ej har böjsprickor ger identiska tvärkraftskapaciteter. Medan ekvationen som är baserad på kritisk skjuvsprickteorin tar hänsyn till skjuvspännvidd och fångar effekten av skjuvspännvidden korrekt, vilket den andra föreslagna ekvationen och den som finns i Eurokoden idag inte gör och är på den osäkra sidan för ökad skjuvspännvidd. Dessutom visade det sig att ekvationen som är baserad på kritisk skjuvsprickteori är tämligen konservativ, medan ekvationen som finns idag i Eurokoden ger ungefär samma tvärkraftskapacitet som den andra föreslagna ekvationen. Vidare visade det sig att ifall man minskar mängden längsgående armering, samtidigt som förspänningskraften är oförändrad, så fås en obetydlig minskning utav tvärkraftskapaciteten på förspända betongbalkar.

The contemporary imperative of sustainable development has established an unprecedented degree of urgency, in view of the intransigent challenges posed by the persistent and ever-increasing energy and climate crises. In 2019, the Swedish building industry accounted for 21% of the nation’s total greenhouse gas emissions, with the structural framework of a building contributing to 34% of its overall emissions. In response to climate change and the housing demand caused by a growing population, sustainable construction solutions are needed. By substituting steel beams with timber beams, the carbon emissions caused by the building industry can be reduced significantly. This study investigates whether timber based, or steel-reinforced timber beams can provide comparable load-bearing capacity to steel beams while reducing carbon. How this impacts the cross-sectional height of the beams is also taken into consideration. Different load-bearing properties were calculated according to Eurocode using Excel for all the surveyed beams. The carbon emissions were calculated based on the weight of each beam combined with climate data obtained from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. Findings suggest that timber-based beams made from glulam or laminated veneer lumber exhibit moment capacity and bending stiffness on par with those of steel beams while reducing the carbon emissions drastically, but at the cost of increased cross-section height. Steel beams were identified as the main source of carbon emissions. Consequently, also making steelreinforced timber beams only marginally successful in reducing carbon emissions if at all.

Den brandskyddsmetod av bjälklagsbalkar som används mest idag är brandskyddsfärg och brandskyddsskivor. Dessa metoder kräver ett extra arbetsmoment efter att balken är monterad. Genom att fylla balken med betong samtidigt som hålbjälklagskarvarna fylls och på så sätt integrera brandskyddet i balken kan ett extra arbetsmoment undvikas. Byggnadstekniska Byrån har märkt ett intresse från beställare att i ett tidigt skede få in brandskyddet i projekteringen.  Målet är att undersöka om betong, ingjuten i en HSQ-balk kan få balken att uppfylla de brandskyddskrav som idag ställs enligt Boverkets byggregler. Målet är även att ta reda på om det är kostnadseffektivt jämfört med brandskyddsfärg.  Referensobjektet som används är en skola på tre våningar och balken som undersöks är den som tar upp de största lasterna i projektet. Balken ska enligt Boverkets byggregler klara av en standardbrand i 60 min. Temperaturanalysen av balktvärsnitten har gjorts i Ansys Aim 18.2 och dimensioneringsmetoder av balken sker enligt Eurokoder.  Balken som idag finns på plats skulle inte i oskyddat tillstånd klara av en standardbrand i 60min. De utförda beräkningarna visar att balken i samverkan med betong och armering i tvärsnittet skulle klara momenten och tvärkrafterna i referensobjektet. Fenomen så som spjälkning av betong, dess inverkan på betongens hållfasthet samt armeringens vidhäftning har inte kunnat tas i beaktning. Därför rekommenderas att balkens underfläns dimensioneras upp från 20mm till 30mm och enbart betraktar den ingjutna betongen som kylande medium.

Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Skanska Teknik med handledning av Johan Sjödin. Arbetets syfte var att jämföra olika limträförband, utförda av antingen spikningsplåtar eller WT-T skruvar, och komma fram till den bästa lösningen med hänsyn till bärförmåga, kostnad och utförandetid. I ett projekt har de spikningsplåtar, som används vid limträförband, börjat rosta under extremt fuktiga förhållanden fastän spikningsplåtarna är rostfria enligt tillverkaren. En fördel med WT-T skruvar är att de är gömda inne i träet och på så sätt inte i direkt kontakt med den aggressiva miljön, men även skyddad mot brand. Andra fördelar med WT-T är att utförandetiden är kort och kostnaden är lägre än spikningsplåtsalternativet. Ett experiment har gjorts för att undersöka hur träet med inborrade WT-T skruvar beter sig under uttorkning. / This diploma work was made under commission by Skanska Teknik, with guidance by Johan Sjödin. The purpose of this work was to compare different gluelam joints, performed by nailing plates or WT-T screws, and find out the best solution with regard to carrying ability, cost and performance time. In a certain project have the nailing plates, which are used in gluelam joints, corroded under extremely damp circumstances although the nailing plates are rust free according to the manufacturer. An advantage with WT-T screws is that they are hidden inside of the tree and in that way not in directly contact with the aggressive environment, but also protected against fire. The other advantages with WT-T screws are that the performance time is short and the cost is lower than the nailing plates-alternative. An experiment has been carried out to investigate how the tree with WT-T screws behaves itself during drying period.

<p>Detta examensarbete har gjorts på uppdrag av Skanska Teknik med handledning av Johan Sjödin. Arbetets syfte var att jämföra olika limträförband, utförda av antingen spikningsplåtar eller WT-T skruvar, och komma fram till den bästa lösningen med hänsyn till bärförmåga, kostnad och utförandetid. I ett projekt har de spikningsplåtar, som används vid limträförband, börjat rosta under extremt fuktiga förhållanden fastän spikningsplåtarna är rostfria enligt tillverkaren. En fördel med WT-T skruvar är att de är gömda inne i träet och på så sätt inte i direkt kontakt med den aggressiva miljön, men även skyddad mot brand. Andra fördelar med WT-T är att utförandetiden är kort och kostnaden är lägre än spikningsplåtsalternativet. Ett experiment har gjorts för att undersöka hur träet med inborrade WT-T skruvar beter sig under uttorkning.</p> / <p>This diploma work was made under commission by Skanska Teknik, with guidance by Johan Sjödin. The purpose of this work was to compare different gluelam joints, performed by nailing plates or WT-T screws, and find out the best solution with regard to carrying ability, cost and performance time. In a certain project have the nailing plates, which are used in gluelam joints, corroded under extremely damp circumstances although the nailing plates are rust free according to the manufacturer. An advantage with WT-T screws is that they are hidden inside of the tree and in that way not in directly contact with the aggressive environment, but also protected against fire. The other advantages with WT-T screws are that the performance time is short and the cost is lower than the nailing plates-alternative. An experiment has been carried out to investigate how the tree with WT-T screws behaves itself during drying period.</p>