Studien syftar till att undersöka om socialsekreterare och behandlingssekreterare upplever att ungdomar som placeras på Statens institutionsstyrelse [SiS] kan få sina behov tillgodosedda enligt den evidensbaserade metoden BBIC. Studien berör även vad socialsekreterare och behandlingssekreterare har för upplevelse om användningen att arbeta utifrån standardiserade utredningsmetoder och praktiksbaserade kunskaper. Utifrån ett stort bortfall kommer studien även att undersöka barn och ungdomars egna erfarenheter av att vara placerade på SiS-hem utifrån två rapporter från SiS. Studien bygger på en kvalitativ ansats, kombinerat som en fallstudie. För att bearbeta och analysera det empiriska materialet har en tematisk analys använts. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i evidensbaserad praktik vilket är uppdelad i specifika faktorer och allmänna faktorer utifrån dodobird-effekten. Insamling av data till empirin består av kvalitativa interjvuer med två socialsekreterare och en behandlingssekreterare från olika kommuner i Sverige samt två SiS-rapporter. Huvudresultatet visade att det ör svårt att erbjuda rätt insats och ge rätt resurser till denna grupp i samhället på grund av ett begränsat urval av insatser och begränsade resurser. Detta är med hänsyn till flera olika faktorer så som lagstifningen, samverkan, arbetskraft samt en ansträngd relation till viktiga aktörer i ungdomars liv. I en verksamhet som SiS blir det därför svårt att kunna tillgodose barn och ungas behov i samtliga områden utifrån de behov som BBIC anser krävs för barns välstånd.

Lindestrand Gaki, C & Malmqvist, M-L Får de vara med? En kvantitativ studie om barns delaktighet i utredningar. Examensarbete i socialt arbete 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2016.Syftet med denna studie är att undersöka i hur hög utsträckning socialsekreterare gör barn och ungdomar delaktiga i BBIC-utredningar. Undersökningen avgränsas till Malmö stad och omfattar de socialsekreterare som arbetar med grundutredningar på Barn och Familj. Våra frågeställningar är: Till hur stor del är barn och ungdomar delaktiga i utredningar som rör dem själva i kontakten med socialtjänsten i Malmö Stad? Hur ser socialsekreterarnas kontakt med barnen ut under utredningsprocessen? Vilka faktorer minskar respektive ökar barns delaktighet? Hur implementerar socialsekreterarna barns delaktighet i utredningsarbetet? Och i vilken utsträckning görs det? De teoretiska perspektiv som används i denna studie är Shiers delaktighetsmodell och handlingsutrymme.Studiens resultat visar att delaktigheten överlag är relativt god i jämförelse med vad man har kunnat se i tidigare studier. Däremot anser socialsekreterarna att de skulle vilja träffa barnen mer under utredningen och få möjlighet att lägga mer tid på varje utredning. I vår undersökning ser vi att vårdnadshavarna är mer delaktiga när det gäller de yngre barnen men att delaktigheten blir mer jämlikt fördelad mellan barn och vårdnadshavare ju äldre barnen blir. Ett tydligt mönster är att delaktigheten överlag ökar med barnets ålder, vilket går helt i linje med SoL 11:10.Vår studie visar att socialsekreterarnas handlingsutrymme begränsas av såväl individuella som organisatoriska faktorer, exempelvis personalomsättning och kompetens. Nyckelord: barn, barnavårdsutredningar, BBIC, delaktighet, samarbetsallians, socialsekreterare, socialtjänsten. / Lindestrand Gaki, C & Malmqvist, M-L Can they be involved? A quantitative study of children's involvement in investigations. Degree project in social work 15/30 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2016The purpose of this study is to investigate to what extent social workers makes and let children and youths be a part in BBIC-investigations. The study is limited to Malmö stad and comprises social workers who works with standard investigations at the compartment for children and families. Our questions are: To what extent are children and youths involved in investigations which concern the contact between themselves and social services in Malmö stad? How is the contact between the social worker and the children during the investigation? Which factors might decrease or increase the part played by the child? In what way does the social worker implement the child’s involvement in the investigation? And to what extent is this done? The theoretic perspectives used in this study are Shier’s pathway to participation and room to maneuver. The result of this study shows that the participation is over all good in comparison to earlier studies. However, the social workers would want to meet the children more during the investigation and to get the opportunity to put more time into every investigation. In our investigation it is clear that the legal guardian is more involved when it is cases with younger children, whilst the level of involvement becomes more equal when the children become older. A clear pattern is however that the involvement increases with the age of the child, which goes in line with SoL 11:10. Our study shows that the social worker’s room to maneuver is limited by individual and organizational factors, e.g. employee turnover and competence. Keywords: BBIC, children, child welfare investigation, cooperative alliance, involvement, social workers, social services.

Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys. Den valda analysmetoden bygger på Laclau och Mouffes diskursteori. Vi har sedan vidare analyserat vårt resultat utifrån teorier om makt samt med hjälp av tidigare forskning. Vi har utifrån vårt material identifierat tre stycken nodalpunkter, kring vilka diskursen centreras. Detta har vi kunnat göra genom att vi samlat alla utsagor, brutit ner dessa och hittat gemensamma nämnare som i sin tur hjälpt oss att identifiera nodalpunkterna. De funna nodalpunkterna är barnet i fokus, barns perspektiv samt vuxnas ansvar för barns bästa. Nodalpunkterna visar tydligt på vad som anses vara viktigt och därmed hur utredarna talar kring barnperspektivet och dess innehåll. Vi har även sett att utredarna skiljer på begreppen barns bästa respektive barns vilja och att barns vilja ses som en del av barns bästa. De funna nodalpunkterna kan även säga något om både utredarnas syn samt arbete med barns bästa och barns vilja.

The aim of this study is to get a deeper understanding, from a Swedish context, of how you can do social work with vulnerable and orphaned children in a developing country such as Uganda. We have investigated this through the example WEBALE, an NGO working in a context where among other things HIV/AIDS, poverty and a defective social safety net have led to social problems affecting children. Further, we have also aimed at acquiring a deeper understanding of what it is that motivates the volunteers and the director to work with vulnerable children at WEBALE. In order to fulfil this aim, the research has the following two key questions: What is the motivation for the teacher volunteers and the manager to work with vulnerable children at WEBALE? How do the teacher volunteers perceive the social work with the children in everyday life at WEBALE and what experiences do they have from this? The study is a field study with a phenomenological and ethnological approach. We were present at and took part in the everyday life of the informants at the school and orphanage in Uganda for eight weeks. The investigation uses a qualitative method where four interviews and participant observations were carried out. The results are analyzed in connection with theories on social work defining preventions and interventions, where theories on risk- and protection factors and the salutogenetic theory on SOC have been used. The analysis is also connected to theories on social work with children from a developmental-ecological and attachment-theoretical perspective. The results show what it is that motivates the volunteers and manager to work as volunteers in this specific contest through personal accounts of their background. Our observation is that the motivation of the volunteers and the manager to work with orphaned and vulnerable children is closely connected to their own background and childhood. The biggest reason for this kind of a life choice seems to be a sense of coherence and the largest motivating factor is that the work they do feels meaningful. The results further highlight the social work that is carried out and how the volunteers perceive their work at WEBALE. The study shows that the volunteers (who mainly consist of teachers) carry out what can be called social work, according to the definitions of interventions and preventions within various fields, such as health, education, emotional and behavioural development, ability to take care of oneself, social behaviour, family and social relations, and identity.

The aim of the study was to explore what methods the personnel in five residential care homes in Götaland, Sweden, implement to integrate unaccompanied minors. The study investigated how and what methods are constructed as well as how the social interaction between the unaccompanied minors and the personnel at the homes bring about the learning of the methods. Five face-to-face semi-structured interviews were conducted and analysed through the perspective of social construction and social learning theory. The result revealed that the methods are not clearly identified by the personnel. The personals are still learning how to work with unaccompanied minors from their experiences. This indicates that the practice is at its infant stage. The study found a wide variety of methods, which were based on the child and where some methods intend to build good relationship, to integrate the children into society and to facilitate the development of strategies and methods. The study also addresses the issue of how the methods and strategies can be affected by the dynamic migratory flow and the question of evidence based practice within this field.