No description available.

The aim of this study was to illustrate how a selection of social secretaries reason about the assessment of an LVU case. We also wanted to investigate whether the assessments differed and the working methods the social secretaries used in the case. To achieve the aim, a qualitative method was used where the data collection consisted of a fictitious LVU case in the form of a vignette and semi-structured interviews. A total of five social secretaries were interviewed, active in different municipalities and with different years of experience. Thereafter a qualitative analysis was used to interpret and structure the collected data. The results showed that the social secretaries’ reasoning regarding the assessment of the vignette differed to some extent. This is because the social secretaries, among other things, had different reasoning regarding which contacts they wanted to make in the case before being able to make an assessment. Furthermore, the results showed that the child's attitude to care as well as the child's network are a central part of the reasoning in the assessment. In conclusion, the results also show that the social secretaries’ choice of methods was largely unitary. However, the choice of methods could depend on what further education the social secretaries had received.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de använder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett barnperspektiv, och hur använder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn på barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen. Informanternas syn på den teoretiska förankringen varierar, men BBIC och miljöterapi är de utgångspunkter man har i sitt arbete.

I denna uppsats har författaren använt sig av en kvalitativ forskningsmetod för  hur Socialtjänstens arbete rörande frågor kring barns trygghet brister, och där barn far illa. Detta trots aktiva insatser som skall motarbeta barns utsatthet och där engagemang kring frågor som rör barn varit prioriterade sedan länge. Uppsatsen har inspirerats av diskursanalys som metod och teori. Den innehåller även det teoretiska begreppet ¨barnets bästa¨ och BBIC som ett analytiskt verktyg. Resultatet visar att Socialnämnden argumenterar utifrån föräldrars brister och det misslyckade föräldraskapet i förhållande till barns behov. Vidare framkommer att argumentationen förs utifrån lagstiftningen förutsättning syftar till att uppnå mer effektivitet i administration än att beakta barnets bästa. / The author have used a qualitative method to examine how the efforts of adults in the nonprofit, private and public sectors are failing to ensure children's safety. Although the efforts to protect children from getting harmed have been a prioritized for a long time.This dissertation has been inspired by discourse analysis as a method and theory. It also contains the theoretical concept of the best interest of the child and BBIC as an analytical tool. The result shows that the social services argues based on the parents shortcomings and the failed parenthood in relation to the children's needs. Furthermore, it is stated that the line of reasoning is based on the legislation provided for the purpose of achieving efficiency in administration rather than consider the child's best interest.

Syftet med studien är att utforska socialsekreterares upplevelser av samverkan med skolor de har kontakt med under en barnavårdsutredning av barn. Samverkan mellan olika verksamheter i samhället är otroligt viktigt för klientens skull och något som socialtjänsten ska arbeta för (Socialstyrelsen, 2023). Under studien gjordes semistrukturerade intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med utredning av barn och ungas. Analysen har gjorts med hjälp av systemteori och organisationsteori. Resultatet har visat att socialsekreterarna oftast har goda upplevelser av samverkan med skolor. Kommunikationsprocesser och relationer mellan socialsekreterare och lärare anses vara de viktigaste delarna för en lyckad samverkan. Utan en relation mellan de olika verksamheterna skapas en osäkerhet på varandras roller och det skapas då orimliga förväntningar på varandra. De största hindren för samverkan anses vara tid, prioriteringar, sekretess och kunskapsbrist. Socialsekreterarna ansåg bland annat att skolpersonalens okunskap kring sekretess resulterade i hinder för samverkan med anledning av den maktobalans som skapas. De ansåg sig även bli begränsade i kommunikationen med lärare på grund av sekretess. Resultatet speglar i stort vad tidigare forskning också har kommit fram till, men resultatet ger även en inblick i socialsekreterarnas beskrivningar av den samverkan som de upplever utifrån intervjuerna.

Denna studie fokuserar på att undersöka socialarbetares perspektiv angående orsakerna till ungdomars riskfyllda droganvändning samt deras strategier för att arbeta med dessa ungdomar. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsansats och använda ett målstyrt urval av socialarbetare inom socialtjänsten och öppenvården som deltagare, syftar studien till att få en djupare förståelse för de komplexa faktorer som ligger bakom ungas droganvändning. Metoden för dataanalys bestod av tematisk analys, där flera centrala teman identifierades. Dessa inkluderade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa, ungdomars sociala sammanhang, familjens ekonomiska situation, föräldrars droganvändning, föräldrars roll i ungdomars drogavvänjning samt nya samhällsfenomen. Genom att fokusera på dessa teman kunde studien belysa olika aspekter av ungdomars droganvändning och dess komplexitet. Ett av de framträdande resultaten från studien var socialarbetarnas uppfattning om sambandet mellan bristande föräldraroll och ungdomars droganvändning. Detta indikerar att familjens dynamik och föräldrarnas engagemang spelar en avgörande roll för att förebygga och hantera riskfylld droganvändning bland ungdomar. Dessutom framkom ytterligare aspekter som påverkar ungdomars relation till droger, såsom sociala interaktioner med jämnåriga, skolans roll och nya samhällsfenomen.

The Swedish public sector has been influenced by an increased demand for efficiency, legal security and scientific evidence during the last decades. As a result, the framework Children’s Needs in Focus (BBIC) was developed to be used by the social services within child welfare work. Every municipality in Sweden has the license required to use BBIC, however there are limited studies conducted regarding social workers' experience of working with the framework. The aim of this study was to explore what social workers’ experiences are from working with BBIC. Furthermore, the study aimed to explore what kind of obstacles and opportunities there are with working with the framework. In order to capture the social workers experience, five semi-structured interviews were carried out. The results show that the interviewed social workers have an overall positive experience of working with BBIC. BBIC was found to be a tool that benefits both the professionals and also the client by creating legal security and increased client participation. Eventhough some obstacles were mentioned, these were not linked to BBIC itself but rather to a lack of knowledge of the framework. Gathering the social workers experience, the described obstacles and opportunities, the results clearly show that professional competence, professional discretion and organizational support are key factors required to work with BBIC.

Den här studien utgår ifrån en dokumentanalys med syftet att undersöka på vilket sätt socialpedagogik tar sig uttryck i Socialstyrelsens rapport om utredningssystemet BBIC, Barns behov i centrum. Centrala begrepp för studien är socialisation och inklusion och det är även utifrån dessa vår frågeställning utgår ifrån. Undersökningen är gjord med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys med ett socialpedagogiskt perspektiv som tolkningsram. I vårt material fann vi två kategorier för inklusion och två för socialisation. Kategorierna för inklusion är Med barnet i fokus, där vikten av barnet som en central del i allt som rör barnet betonas, och Delaktighet, där innehållet tar upp vikten av människors deltagande i barnavårdsärenden och i samhällets olika system. Kategorierna för socialisation är Utveckling i interaktion, där man betonar vikten av barnet som ett aktivt subjekt, och Inträde till gemenskapen, vilken uttrycker att människor i socialisationsprocessen behöver ha vissa kunskaper och kompetenser för att uppnå en lyckad socialisation. Vår tolkning av materialet är att innehållet i våra kategorier uttrycker ett socialpedagogiskt förhållningssätt genom målet att arbeta inkluderande samt genom medvetenheten om barns utveckling och socialiseringsprocess.

<p>The purpose with this examination essay was to find out if participation of children in social welfare investigations had increased since the social services had started to work with BBIC. I compared the participation of the child before BBIC, then when social service had started to work with BBIC and I tried to see if there were increased participation in the investigations. My theoretic starting-point was the symbolic interactionism and I used the qualitative method of investigation. In my investigation I found that there is not yet any increase in participation of the child in the investigations when social service work with BBIC. What I found was that the reason to start an investigation often was that the parents made the problem for the child and that conditions at home for the child influenced the possibility of the child to communi- cate with an adult that the child did not know. It is important for the social welfare secretary to create social interaction/communication with the child to get the ability to listen to the child and its story. If the child just interact with it itself we adult will never know the story.</p>

The purpose with this examination essay was to find out if participation of children in social welfare investigations had increased since the social services had started to work with BBIC. I compared the participation of the child before BBIC, then when social service had started to work with BBIC and I tried to see if there were increased participation in the investigations. My theoretic starting-point was the symbolic interactionism and I used the qualitative method of investigation. In my investigation I found that there is not yet any increase in participation of the child in the investigations when social service work with BBIC. What I found was that the reason to start an investigation often was that the parents made the problem for the child and that conditions at home for the child influenced the possibility of the child to communi- cate with an adult that the child did not know. It is important for the social welfare secretary to create social interaction/communication with the child to get the ability to listen to the child and its story. If the child just interact with it itself we adult will never know the story.