M. Tech. Civil Engineering / Integration of transport modes is essential to achieving a sustainable transport system. Sustainable transport is one that is accessible, safe, environmentally friendly, and affordable. The integration of non-motorized transport into the mainstream of public transport of any city enhances the whole transportation system. The study was set out to provide ways of improving transport by integration of non-motorized transport into the mainstream of public transport of the Ga-Rankuwa - Rosslyn transport corridor in the City of Tshwane, with the aim of introducing cycling as a feeder mode to public transport

Background: The Active Commuting Route Environment Scale (ACRES) was developed to study active commuters’ perceptions of their route environments. The overall aims were to assess the measuring properties of the ACRES and study active bicycle commuters’ perceptions of their commuting route environments. Methods: Advertisement- and street-recruited bicycle commuters from Greater Stockholm, Sweden, responded to the ACRES. Expected differences between inner urban and suburban route environments were used to assess criterion-related validity, together with ratings from an assembled expert panel as well as existing objective measures. Reliability was assessed as test-retest reproducibility. Comparisons of ratings between advertisement- and street-recruited participants were used for assessments of representativity. Ratings of inner urban and suburban route environments were used to evaluate commuting route environment profiles. Simultaneous multiple linear regression analyses were used to assess the relation between the outcome variable: whether the route environment hinders or stimulates bicycle-commuting and environmental predictors, such as levels of exhaust fumes, speeds of traffic and greenery, in inner urban areas. Results: The ACRES was characterized by considerable criterion-related validity and reasonable test-retest reproducibility. There was a good correspondence between the advertisement- and street-recruited participants’ ratings. Distinct differences in commuting route environment profiles between the inner urban and suburban areas were noted. Suburban route environments were rated as safer and more stimulating for bicycle-commuting. Beautiful, green and safe route environments seem to be, independently of each other, stimulating factors for bicycle-commuting in inner urban areas. On the other hand, high levels of exhaust fumes and traffic congestion, as well as low ‘directness’ of the route, seem to be hindering factors. Conclusions: The ACRES is useful for assessing bicyclists’ perceptions of their route environments. A number of environmental factors related to the route appear to be stimulating or hindering for bicycle commuting. The overall results demonstrate a complex research area at the beginning of exploration. / BAKGRUND: Färdvägsmiljöer kan tänkas påverka människors fysiskt aktiva arbetspendling och därmed bidra till bättre folkhälsa. Studier av färdvägsmiljöer är därför önskvärda för att öka förståelsen kring möjliga samband mellan fysiskt aktiv arbetspendling och färdvägsmiljöer. En enkät, ”The Active Commuting Route Environment Scale” (ACRES), har därför skapats i syfte att studera fysiskt aktiva arbetspendlares upplevelser av sina färdvägsmiljöer. Huvudsyftet med denna avhandling var dels att studera enkätens psykometriska egenskaper i form av validitet och reliabilitet, dels att studera arbetspendlande cyklisters upplevelser av sina färdvägsmiljöer. METODER: Arbetspendlande cyklister från Stor-Stockholm rekryterades via tidningsannonsering och via direkt kontakt i anslutning till färdvägen. Deltagarna besvarade enkäten ACRES. Tillsammans med skattningar från en grupp av experter och redan existerande objektiva mått användes förväntade skillnader mellan färdvägsmiljöer i inner- och ytterstaden för att studera kriterierelaterad validitet. Reliabiliteten studerades som reproducerbarhet via upprepade mätningar (test-retest). Jämförelser mellan skattningar av deltagare rekryterade via annonsering och via direkt kontakt i färdvägsmiljöer användes för att studera representativitet. Skattningar av färdvägsmiljöer i inner- och ytterstaden användes vidare för att studera färdvägsmiljöprofiler. Multipel linjär regressionsanalys användes även för att studera sambandet mellan utfallsvariabeln huruvida färdvägsmiljön motverkar eller stimulerar arbetspendling med cykel och miljöprediktorer, såsom avgasnivåer, trafikens hastighet och grönska, i innerstadsmiljöer. RESULTAT: Enkäten ACRES visade god kriterierelaterad validitet och rimlig reproducerbarhet. Det var en god överrensstämmelse mellan skattningar av deltagare rekryterade via annonsering och via direkt kontakt. Färdvägsmiljöprofilerna visade tydliga skillnader mellan inner- och ytterstadsmiljöer. Ytterstadens färdvägsmiljöer skattades som tryggare och mer stimulerande för arbetspendling med cykel än innerstadens färdvägsmiljöer. Vidare verkar vackra, gröna och trygga färdvägsmiljöer, oberoende av varandra, vara stimulerade faktorer för arbetspendling med cykel i innerstadsmiljöer. Däremot verkar höga avgasnivåer, höga trängselnivåer och färdvägar som kräver många riktningsändringar vara motverkande faktorer. SLUTSATSER: Enkäten ACRES är ett användbart instrument vid mätningar av cyklisters upplevelser av sina färdvägsmiljöer. Ett antal faktorer relaterade till färdvägsmiljön verkar vara stimulerande respektive motverkande för arbetspendling med cykel. Generellt sett på visar resultaten ett relativt outforskat och komplext forskningsområde. / <p>Örebro universitet, Hälsoakademin</p> / FAAP

I denna uppsats har det utretts hur Stockholm, Göteborg och Malmö har betonat cyklism och tagit fram riktlinjer för framtida utveckling. För att möjliggöra en utvärdering av deras arbeten sattes i forsknings- och kunskapsöversikten upp riktlinjer som berör cykelns fördelar, vad som påverkar trafikvalet samt cykeln ur ett planeringsperspektiv där det bland annat utreds hur internationellt framgångsrika cykelstäder förhåller sig till cyklism. Med översikten som grund blev det därmed möjligt att analysera hur väl och på vilket sätt de tre svenska städerna planerar för cyklar. Examensarbetet har bedrivits som en flerfallsstudie där de undersökta fallen har analyserats och satts i relation till varandra för att därmed möjliggöra en identifiering av likheter och skillnader. Den applicerade metoden har varit innehållsanalys, empirin har därmed djupgranskas.I fallstudien identifierades att alla städerna planerar för en ökad cykeltrafik med flera av de strategier som applicerats i cykelframgångsrika länder. Malmö som har en längre cykeltradition har kommit längre i arbetet än Stockholm och Göteborg. Alla städerna har dock som mål att en större andel av resorna i framtiden ska ske med cykel. För att uppnå detta mål ska både hårda och mjuka åtgärder vidtas i form av fysisk planering samt beteendeförändringar. Inte förrän detta sker kommer resmönstren att förändras.

Apklaustieji teigiamai vertina važiavimą dviračiu kaip aktyvaus laisvalaikio formą, labiausiai džiaugiasi pagerėjusia emocine būsena ir teigia, kad dviratis puiki transporto priemonė, nes yra sutaupoma pinigų už transportą. Respondentai tai pat pastebėjo tokius pokyčius kaip padidėjusią raumeninę masę, sumažėjusį svorį, sustiprėjusią širdį ir kaulus. Galima daryti išvadą, kad anot respondentų važiavimas dviračiu labiausiai gerina emocinę būseną, galbūt jiems pavyko atsikratyti slogių minčių ir depresijos taip jų gyvenimo kokybė tapo geresnė. Ne maža dalis respondentų pastebėjo kūno pokyčius, o tai yra labai svarbu ne tik psichologiškai bet ir fiziškai. Atlikus tyrimą taip pat paaiškėjo, kad respondentai dažniau važinėtų dviračiais jei infrastruktūros būklė būtų geresnė. Kauniečiai norėtų daugiau dviračių takų Kaune, kurių danga būtų saugi važiavimui. Tai pat, reikėtų pašalinti kliūtis take (nuleisti bortelius, sutvarkyti elektros stulpus kelyje). / The respondents positively assess as an active form of entertainment , the most widely welcomes improved emotional state and says that the bike a great vehicle because it is saving money for transport. Respondents also noted developments such as increased muscle mass, decreased weight, increased strength of the heart and bones. It can be concluded that, according to most respondents cycling improves emotional state, perhaps they managed to get rid of the dismal thoughts and depression as their quality of life has improved. A large majority of respondents noted changes in the body , which is very important, not only physically but also psychologically. The investigation also revealed that respondents often cycling if the infrastructure condition would be better. Kaunas would like more bike paths in Kaunas , the coating is safe driving. Also, it should be to remove barriers to take (dropping curbs, fixing electric poles on the way).

Name A Project of Educational Bike Trail in Novohradske mountains Objective The aim of this work is to create project of Educational Bike Trail in Novohradske mountains and the associated creation of an information booklet for distribution of information centers in the region, creating web pages and also information boards via QR code. Methods In the first part of this work are collected and classified information processed form of research. There were used literature and internet resources. In the second part of the processed information is used to create information material to the cycling nature trail. This material was then validated questionnaire. Results The result of this work is to project the bike trail which includes the information brochure, the website, the trail's logo and information boards at each stop. These media contain all the educational information related to places along the route together with photographs and maps. Keywords Novohradske mountains, educational cycling, bicycle trail guide

Master of Landscape Architecture / Department of Landscape Architecture/Regional and Community Planning / Melanie F. Klein / In a nation of speedy and convenient technologies, the default pace of life has become “fast.” For many American cities, the primary mode of transportation is the private automobile. Daily life is conveniently seen through the car window: we drive to, drive-thru, and drive home. Auto-dependent growth patterns have evolved into sprawling networks of streets and low density, single land-use development. With few pedestrian amenities or destinations, long travel distances, and dominating automobile infrastructure, this development pattern decreases pedestrian and bicycle circulation as a viable and enjoyable mode of transportation. Transportation growth centered around the private automobile compromises compact development, physical activity, safety of pedestrians and bicyclists, interaction with nature, social exchange, and social equity in street corridors. Automobile circulation dominates the transportation system of Manhattan, Kansas. The result is low-density development, sprawling into the surrounding tall-grass prairie and flint hills of the region. Despite several City documents stating goals for multi-modal transportation and accommodation of all users, the existing built environment remains heavily dominated by automobile circulation. The current transportation system inhibits safe and enjoyable pedestrian and bicyclist transit. Inspired by Allan Jacobs’s Greet Streets vision and structured around the Institute of Transportation Engineers’ Context Sensitive Solutions, street networks can be public places for community: “people acting and interacting to achieve in concert what they might not achieve alone” (Jacobs 1993). Movement corridors should be public spaces that encourage physical activity and time to experience a healthier body, mind, and spirit. With priority for bicycle and pedestrian circulation, movement corridors support a more sustainable development pattern and foster meaningful time in transit through more natural speeds of engagement and active presence. Great streets for all users, and a means to integrate improvements in the planning and design of movement corridors will activate progressive growth. The action framework presented here emphasizes important elements concerning the vision for Manhattan’s movement corridors, shows how district development reinforces attributes for walkable communities, and demonstrates guidelines for integrating improvements in Manhattan’s transportation planning and design.

Master of Science / Department of Landscape Architecture/Regional Community Planning / Stephanie A. Rolley / As bicycle tourists seek interesting experiences along low traffic roads, rural communities are poised to embrace bicycle tourism as a community development strategy. Asset based community development provides a methodology for communities to utilize assets that already exist within their communities to meet the needs of these tourists. The community capitals framework then provides a platform for analyzing and discussing the existing assets, as well as helping hone in on ways communities can develop further. The Sunken Lands region of Northeast Arkansas is one such rural region seeking to embrace bicycle tourism. Two case studies of communities that have capitalized on their existing assets to accommodate bicyclists were completed to explore potential for using the community capitals framework to guide pursuit of bicycle tourism. A snowball approach to interviewing community members in Collinwood, Tennessee and Farmington, Missouri was used to discover the details of bicycle accommodations, the processes of pursuing bicycle tourism, the people and groups involved, the types of assets used, and any challenges faced in implementation. Additionally, existing literature was used to substantiate each case and provide a more robust community picture. Emerging from the case studies were commonalities that aligned with the community capitals framework and Emery and Flora’s (2006) theory that community change is driven by social capital. The result is a tool that aligns community assets with the needs of bicycle tourists with the community capitals framework.

In the 1880s, two cycling clubs formed in New Orleans—the New Orleans Bicycle Club in 1881 and the Louisiana Cycling Club in 1887. These clubs were institutions of Victorian middle class culture that, like other athletic clubs, arose from the conditions of urban modernity and Victorian class anxieties. The NOBC, like other American cycling clubs, conformed to Victorian values of order and respectability. The attitudes and activities of the LCC, whose membership was younger, reflected instead a counter-Victorian ethos. This paper examines these two clubs in the context of late Victorian culture in New Orleans as it responded both to the conditions of urban modernity common to American cities in this period and to the particular cultural situation of New Orleans at the end of the nineteenth century, including proximity to and amalgamation with the recently-dominant, non-Anglo culture of the Creoles.

Klimatfrågan har kommit i allt större fokus under de senaste decennierna eftersom människor blivit allt mer medvetna om utsläpp av fossila bränslens påverkan på miljön. Globaliseringen skapar även trängsel i trafiken, eftersom det blir ett ökat tryck i de växande städerna. Både i nationella, regionala och lokala planer har frågan tagits upp och även i företags styrdokument är miljöfrågan i fokus.   Resan mellan arbete och bostad är en resa som utförs varje dag och kan planeras i stor utsträckning. Orsaker till människors val av färdsätt är både psykiska och fysiska men även av praktiska skäl. Denna studie riktar sig till fyra större arbetsplatser i Gävle. Gävle kommun, Gävle sjukhus, Högskolan i Gävle samt Lantmäteriet vilka alla har tydliga cykelstråk till och från Gävle centrum. Dessa arbetsplatser ligger inom en radie av två km från Gävle centrum, vilket utgör ett rimligt avstånd för de anställda att använda cykel istället för bil.    Syftet är att komma fram till ett resultat som visar anledningar och beteenden som kan påverkas och förändras till att pendla med cykel istället för att använda bilen. Ett ökat cykelanvändande leder till minskade utsläpp och mindre trängsel i städerna. Det ger även de anställda ett hälsosammare liv i form av daglig motion vilket i sin tur minskar sjukdomar och frånvaro. Det ger en ekonomisk vinst för både företagen och även de anställdas privata ekonomi.   Fyra intervjuer med arbetsgivare och lika många med anställda har genomförts för att ge en djupgående bild av intervjupersonernas åsikter. 405 anställda uppdelat på fyra arbetsplatser har genomfört en webbaserad enkät för att ge en generell bild av de anställdas åsikter. Denna data har sammanställts för att skapa en rekommendation för vad arbetsgivarna kan påverka hos de anställda i deras val av färdmedel.     Resultatet av studien visar att det finns både utrymme för förbättringar med underhåll av cykelvägnätet i Gävle och även i arbetsgivarnas arbete med att tillgodose arbetsplatserna med rätt utrustning. Störst påverkan ligger i att informera och motivera de anställda om fördelarna och förbättra attityden till cykling, eftersom styrdokumenten är övergripande och inte tillräckligt specifika räcker inte informationen i dessa. / The climate issue has come into focus in recent decades, as people have become more aware of the emissions of fossil fuels on the environment. Globalization also creates congestion, because there will be increased pressure in the growing cities. Both in national, regional and local plans, the issue has been raised and even in corporate governance documents comes the environmental issue into focus.   The trip between work and home is performed daily and can be planned extensively. People choose a means of travel for both mental, physical and practical reasons. This study is aimed at four major workplaces in Gävle: Gävle kommun, Gävle Hospital, the University of Gävle and Lantmäteriet. All workplaces have clear cycle routes to and from Gävle’s city center and all are within a radius of two kilometers from the city’s center, which is a reasonable distance for employees to bike rather than drive.   The goal of this study is to identify the reasons and behaviors that influence decisions to commute by bicycle rather than by car. Increased bicycle use leads to lower emissions and less congestion in the cities. It also gives the employees a healthier life in the form of daily exercise, which in turn reduces illness and absence. It provides an economic benefit for both companies, and also the employees' private economy.   Four interviews with employers and an equal number of employees has been implemented to provide an in-depth picture of interviewees' opinions. 405 employees of the four workplaces were asked to complete a web-based survey about commuting behavior and attitudes. This data has been compiled and recommendations developed to guide employers about how they can influence employee´s transportation choice. The results of the study show that there is both room for Gävle to improve the route network maintenance and for employers' to provide the workplace with the right equipment. The greatest impact is to inform and motivate employees about the benefits of cycling. The company policies treat the subject but are too general and employees are not familiar with their contents.

Property criminality and its prevention Bicycle theft in the context of general property criminality Abstract Property criminality is a very serious social pathological phenomenon. In the long run, it accounts for the largest share of total crime by far. Property offenses are the most numerous and also represent the largest amount of police work. Bicycle theft is a common property offense. This diploma thesis deals with both of these phenomena, considering the thefts of bicycles in the context of general property crime. Both phenomena are defined and evaluated in terms of statistical indicators. Here it mainly examines the state and dynamics of both phenomena. In the area of bicycle theft, there are additionally evaluated other statistical data such as theft detection, data on prosecuted persons and the proportion of repeat offenders in committing this type of offense. Subsequently, the causes of property crime are investigated and the causes of bicycle theft are evaluated. The socio-historical context is outlined and then the motives of the perpetrators to commit property offenses and specifically theft of bicycles are analyzed. Much of this thesis is aimed to criminal prevention. Firstly, the thesis describes the theoretical bases, which divide crime prevention in terms of content into social, situational...