The relationship between mean team Agreeableness and team performance has not been shown definitively. The present study was performed looking at archival data from a study that assessed team performance from 62 two person teams using the DDD and involving two types of training and two types of information probes during the computer task. In addition, each of the participants took a personality test based on the IPIP with an emphasis on Agreeableness and its 6 facets. Using HLM analysis, it was determined that Agreeableness does not have a significant effect on team performance for a problem solving tasks (delta chi square 2.04, p=n.s.), however it did significantly effect how an individual performed (delta chi square=18.06, p=.001) on the problem solving task. Intelligence had a significant effect on team performance (delta chi square=569.08, p=.001) and this may have washed out any personality effects. In addition, a linear regression indicated than none of the six facets of Agreeableness had a significant effect on team performance on a problem solving task.

<p>Personlighet och dess betydelse för beteende har under lång tid varit ett lika aktuellt som välundersökt forskningsområde. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten förväntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl. a. mellan Extraversion och konventionell musik samt Öppenhet för erfarenheter och traditionell, komplex musik. Deltagarna (107) svarade på ett webbaserat formulär avsett att mäta musikpreferenser    och    personlighetsdrag.    Musikpreferenstestet utgjordes av 22 genrer varav 20 ingick i en analys resulterandes i sex musikdimensioner. Resultaten visade bl.a. att Öppenhet för erfarenheter    korrelerade    positivt    med    musikdimensionerna Amerikansk traditionell och Europeisk traditionell och Extraversion korrelerade positivt med Konventionell musik. Vidare fanns även könsskillnader vad gällde musikpreferenser. Resultaten följde tidigare forskning trots vissa metodologiska skillnader, vilket ger ytterligare tyngd åt kopplingen mellan musikpreferenser och personlighetsdrag.</p>

<p>Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses även påverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som är mest villiga till att byta ort för ett lämpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppväxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan både uppväxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre städer. Inget signifikant samband erhölls mellan de olika personlighetsdragen i relation till flyttbenägenhet. Det personlighetsdrag som starkast påverkar individens flyttbenägenhet var öppenhet. Män rapporterades vara mer flyttbenägna än kvinnor, och generellt tenderar de att vara uppvuxna i glesbygd.</p>

<p>Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka om det nya personlighetsformuläret Pers Q fungerar på ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna årskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt självuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien är ett led i utprövningen av Pers Q som mäter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna består av 138 killar och 233 tjejer från gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmåga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), Stresstålighet (,76) samt Självförtroende (,72). Resultatet visar signifikanta könsskillnader i fem av sju faktorindex. Slutresultatet visar att Pers Q är ett snabbt och lätthanterligt personlighetsformulär som fungerar väl på ungdomar.</p>

<p>Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt. Utbildningsnivå kombinerat med känslomässig instabilitet (N) visades öka prediktionen av dogmatism och utbildningsnivå hade den största prediktionsbetydelsen. En one-way ANOVA relaterade låg utbildningsnivå till dogmatism. Motsatt tidigare forskning hittades även höga värden av vänlighet för gruppen kriminella.</p>

The present study focuses on the relationship between personality and Life Satisfaction. I analyzed the Big Five traits, six Narrow personality traits, and levels of Life Satisfaction in a sample of 5,932 individuals. A review of existing literature on other variables that contribute to Life Satisfaction was also conducted and used to measure against personality traits. The narrow traits added variance above and beyond the Big Five personality traits. All the Big Five traits and Optimism, Assertiveness, Intrinsic Motivation, and Tough-Mindedness were significantly and positively correlated with Life Satisfaction. Image Management was significantly and negatively correlated with Life Satisfaction. Results were discussed in terms of the relation of personality traits to Life Satisfaction and the amount narrow personality traits related to Life Satisfaction after controlling for the Big Five. Explanations were offered as to how these traits might have value in relation to Life Satisfaction.

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt. Utbildningsnivå kombinerat med känslomässig instabilitet (N) visades öka prediktionen av dogmatism och utbildningsnivå hade den största prediktionsbetydelsen. En one-way ANOVA relaterade låg utbildningsnivå till dogmatism. Motsatt tidigare forskning hittades även höga värden av vänlighet för gruppen kriminella.

Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses även påverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som är mest villiga till att byta ort för ett lämpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppväxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan både uppväxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre städer. Inget signifikant samband erhölls mellan de olika personlighetsdragen i relation till flyttbenägenhet. Det personlighetsdrag som starkast påverkar individens flyttbenägenhet var öppenhet. Män rapporterades vara mer flyttbenägna än kvinnor, och generellt tenderar de att vara uppvuxna i glesbygd.

Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.