• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 8
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att knyta an : Adoptivföräldrars upplevelser av mötet med och stöd från BVC

Hedström, Somali, Holm, Anna-Carin January 2017 (has links)
De internationella adoptionerna startade i Sverige på 1960-talet och har sedan mitten av 1980-talet minskat från 1800 barn till 1132 barn år 2013. För en adoptivfamilj har anknytning en central betydelse i familjens vardag och handlar om samspel mellan förälder och barn. Tidigare forskning tyder på att adopterade barn i större utsträckning visar på ett otryggt anknytningsmönster än barn som bor med sina biologiska föräldrar. En trygg anknytning kan främjas genom att föräldern är lyhörd för barnets signaler. Studiens syfte är att ta reda på vilka upplevelser adoptivföräldrar har av mötet med och stöd från BVC. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med adoptivföräldrar och en kvalitativ innehållsanalys användes vid analysprocessen. Resultatet beskrivs utifrån två kategorier, vilka är: ”Behov av stöd” och ”Attityder och förhållningssätt”. Studiens resultat visar att föräldrarna upplever att BVC-sköterskors kunskap och stöd kring anknytning är begränsad. Föräldrarna önskar att få samtala med BVC-sköterskor kring anknytningens betydelse och hur den utvecklas över tid. De BVC-sköterskor som föräldrarna har förtroende för är de som har ett brinnande intresse för adoption. Även bemötandet hos BVC-sköterskorna har en inverkan på föräldrarnas förtroende. Ett öppet förhållningssätt och en förståelse för att adoptivbarnet har med sig ett bagage av tidigare upplevelser kan bidra till att föräldrarna känner större trygghet i mötet med BVC- sköterskorna. Att få möta andra familjer i samma situation och utbyta erfarenheter är något föräldrarna uttrycker är värdefullt. Ett förslag som kan vara användbart i BVC- sköterskors verksamhet är ett internetbaserat utbildningsprogram med adoptionsrelaterade frågor som kan inhämtas vid behov.
2

”Barnet i fokus” BVC sköterskans upplevelse av sitt arbete vid misstanke om och handläggning av barnmisshandel

Rosén, Linda January 2013 (has links)
Syftet med studien var att via distriktssköterskors berättelser undersöka hur BVC sköterskan upptäcker fysisk och psykisk misshandel av barn och vilka åtgärder som vidtas i arbetet med barn där misshandel misstänktes samt hur de upplevde detta arbete. Metoden var en beskrivande design med kvalitativ ansats där åtta BVC sköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att BVC sköterskan använde sig bl.a. utav parametrar, observationer iakttagelser samt sin magkänsla för att upptäcka barnmisshandel. I sina åtgärder konsulterade och samverkade de främst med andra professioner och därefter valde BVC sköterskorna mellan att gå vidare med en anmälan eller inte. En viss tveksamhet fanns i att upptäcka och anmäla ett fall till socialtjänsten p.g.a. avsaknad av verktyg, stöd, rutiner och riktlinjer. Alla BVC sköterskor upplevde oro innan en anmälan skulle göras. Slutsats: Samtliga BVC sköterskor upplevde det svårt att upptäcka barnmisshandel. För att bli medveten och våga ingripa måste klara riktlinjer och rutiner finnas samt fortskridande utbildning. Att arbeta på en familjecentral var att föredra än barnavårdcentral p.g.a. ett gott stöd och ett bra samarbete mellan professioner.
3

En kvalitativ studie om BVC-sköterskors erfarenheter i mötet med familjer där misstanke om omsorgssvikt av barnet föreligger

Max, Lotta January 2015 (has links)
Forskning framhåller att den vanligaste formen av barnmisshandel är just omsorgssvikt, trots misstanke om ett stort mörkertal och bevis för långtgående konsekvenser. BVC-sköterskan har en unik möjlighet att förhindra och identifiera omsorgssvikt. Genom att belysa ämnet kan kunskapen ge de verktyg som kan förbättra barnens uppväxtmiljö enligt barnkonventionen. Studiens syfte är att belysa BVC-sköterskors erfarenheter i mötet med familjer där misstanke om omsorgssvikt av barnet föreligger. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Som data insamlingsmetod intervjuades sex BVC-sköterskor utifrån ett livsvärldsperspektiv. I resultatet framkom intuition som väsentlig del i att identifiera omsorgssvikt liksom vikten av att bygga en förtroendegivande relation där tillit och värme fick prägla mötet med familjen. Att bilda en helhetsbild av familjens situation hade betydelse för vilka åtgärder som vidtogs. Ett bra samarbete med återkoppling från socialtjänst framkom som viktig del för att underlätta fler anmälningar. BVC-sköterskan upplevde i de flesta fall att det inte var svårt att förmedla sin oro eller stödinsatser till familjen. Slutsats: Erfarenhet gynnar BVC-sköterska i att identifiera och agera vid omsorgssvikt. En erfaren BVC-sköterska kan vara ett stöd för nyanställda, i att våga förmedla och agera vid oro. Vid bristande samverkan med socialtjänsten upplevde BVC-sköterskan en förtvivlan och resignation att anmälan inte hjälper. Därför behövs de goda exempel belysas mer och vara som förebilder. Att skapa ett nära samarbete med socialtjänsten är oerhört viktigt för BVC-sköterskan. Återkoppling kan vara grunden för detta förtroende liksom fler samverkansmöten. Fler familjecentraler rekommenderas som en bra lösning på detta problem.
4

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV STÖD TILL MÖDRAR SOM AMMAR : inom barnavårdscentral / NURSE’S EXPERIENCES OF SUPPORT FOR MOTHERS WHO ARE BREASTFEEDING : in child care centers

Larsson, Elisabeth, Wernersson, Sofia January 2013 (has links)
Abstract: Background: Socialstyrelsen statistics show that breastfeeding continues to decline. Previous research some mother experiencing breastfeeding difficulties and their lack of knowledge and understanding of breastfeeding. Support to mothers varies depending on their individual needs. Factors affecting the choice are the support of health care nurses and the social network. Aim: The aim of this study was to describe health care nurse experiences of giving support to mother who are breastfeeding. Method: Interviews with eight health care nurses and analyzed with inspiration from a phenomenological approach. Result: The results are presented according to three themes: The initial support, the problem-solving support and the individual-based support. Parents are given an initial support in the parent groups and the opportunity to discuss breastfeeding before the baby is born. The support health care nurse conveys includes both the mother and the whole family and she encouraged the parents to make use of their social network. Conclusion: The support that gives to the parents is individually with a start before the baby is born. The support also includes the social network. Health care nurse describe the support by seeing the whole picture and that parents should feel confident in the new situation.
5

Pappors upplevelser av mötet med BVC-sköterskan

Fernström, Jennie, Johansson, Emma January 2012 (has links)
Den nya rollen som förälder är en stor omvälvning i livet. Staten uppmuntrar numera till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen och pappor visar på ett större intresse för barnet och dess utveckling. Föräldrar uttrycker att de vill att mer fokus ska läggas på pappans behov och delaktighet. En av distriktssköterskans uppgifter på BVC är att ta tillvara på hela familjens resurser och stötta hela familjen för att uppnå hälsa och välbefinnande. Mycket forskning kring distriktssköterskans stödjande roll på BVC har fokuserat på kvinnors upplevelse, men inte lika mycket har handlat om männens upplevelse. Därför är det av intresse att undersöka hur pappor upplever mötet med BVC-sköterskan.Syftet med studien är att beskriva pappors upplevelser av mötet med BVC-sköterskan. Sex pappor i Västsverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.Vid innehållsanalysen uppenbarades fyra kategorier som alla innehöll 2-3 subkategorier. De fyra kategorier som presenteras är ”BVC-sköterskans hälsoarbete”, ”En känsla av både trygghet och otrygghet”, ”Önskan om att möta en professionell BVC-sköterska” samt ”Att gå till BVC som pappa”.Överlag var papporna nöjda med mötet med BVC-sköterskan. De upplevde att hon utförde sitt arbete professionellt, och att hon ofta skapade känslor av trygghet och delaktighet. Papporna upplevde allt som oftast stöd i sin föräldraroll, men att deras relation till BVC-sköterskan skiljde sig mot mammans relation till sköterskan. Detta stämmer till stor del överens med tidigare forskning. Det krävs däremot mer forskning inom området i framtiden, innan det kan dras några slutsatser. Likväl kan vår uppsats användas som en del i en större helhet i forskningen om pappors upplevelser av BVC-sköterskan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska
6

”Det är tidskrävande” : Sjuksköterskors erfarenheter av mödrars amning – En kvalitativ intervjustudie / ”It is time consuming” : Nurses experiences of mothers´ breastfeeding – A qualitative interview study

Larsson, Marie January 2020 (has links)
Bakgrund: Från det att barnet är fött till dess att barnet börjar skolan är det BVCsköterskans roll att främja hälsa och förhindra hälsoproblem. BVC-sköterskans roll är även att informera om amningens stärkande effekter samt att stödja mödrar när de behöver det. Syfte: Att belysa vilka erfarenheter sjuksköterskor inom barnhälsovården har av varför mödrar slutar helamma under barnets första sex månader. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats där 17 sjuksköterskor inom barnhälsovården intervjuades under våren 2020. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier: Snabb introduktion av vanlig mat, Bröstmjölken räcker inte till, Helamning är tidskrävande och smärtsamt och Påverkar det sociala livet. Konklusion: Mödrar vill vanligtvis amma sina barn men amningen kan även göra att de känner sig låsta eller pressade. Flertalet mödrar saknar kännedom om att amning emellanåt kan vara svår och kan ta tid att få igång ordentligt. Det finns många gånger en oro hos mödrarna att bröstmjölken inte är tillräcklig. Omkring fyra månaders ålder kan barnet börja få smakportioner och i samband med detta erhåller mödrarna en barnmatsbok. Barnet blir även mer aktiv vid fyra månaders ålder och det kan då vara enklare och mer spännande att ge vanlig än att bara amma. / Background: From the moment the child is born until he/she starts school it is in the line of duty of the pediatric primary care nurse to promote health and prevent possible health issues. Among other things, the pediatric primary nurse also has an obligation to inform new mothers of the beneficial effects of breastfeeding and provide support to them, when needed. Aim: To examine what experiences pediatric primary nurses have to why mothers stop breastfeeding conclusively during the child’s first six months of life. Method: An interview study with a qualitative inductive approach, where seventeen pediatric primary nurses was interviewed during the spring of 2020. Results: The results of the interview were divided into four different categories: Quick introduction of regular food, The breastmilk is not enough, Breastfeeding is time-consuming and painful and Effects of the social life. Conclusion: New mothers generally wants to breastfeed their child. However, breastfeeding can make them feel pressured and trapped. Several mothers have lack of knowledge regarding breastfeeding may sometimes be hard and take a while to get sorted. Many times the new mothers are worried that the breastmilk is not enough for their child. When a child is around four months old he or she may start to eat samples of food. When this happens, the mother normally receives a book about food for infant children. On account of the child normally becomes more active at four months old it may also be easier and more exciting to give actual food, rather than solely breastfeeding.
7

BVC-sköterskans erfarenheter och reflektioner i sitt arbete med övervikt och fetma hos barn : En intervjustudie

Eriksson, Titti January 2016 (has links)
Bakgrund Barns övervikt och fetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar, vilket kan påverka barnens hälsa och livskvalitet negativt och kan även orsaka allvarliga konsekvenser. Barn som har övervikt och fetma kan även uppleva utanförskap, osäkerhet, låg självkänsla och psykisk ohälsa. Dessa barn har också en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar samt att i förlängningen drabbas av en förtidig död. Syftet var att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt och fetma hos barn mellan 3-5 år. Metoden var en intervjustudie med beskrivande design och en kvalitativ ansats med sammanlagt åtta deltagare. Kvalitativ innehållsanalys användes som dataanalys. Resultatet visade att BVC-sköterskan arbetade med att identifiera barns övervikt och fetma med hjälp av tillväxtkurvan och genom stödjande hälsosamtal men använde även sin erfarenhet och en klinisk blick för att fånga upp de barn som har övervikt och fetma. Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne och resultatet betonade att det var viktigt att ha modet att lyfta frågan med barnens föräldrar samtidigt som samtalet måste vara varsamt och anpassat efter barnens och föräldrarnas behov. Resultatet belyste även att BVC-sköterskorna upplevde att de kunde göra skillnad när de arbetade med föräldrar med en positiv inställning och en vilja till förändring. Slutsats Övervikt hos barn handlar oftast om en osund livsstil inom hela familjen och föräldrarna bär ansvaret för barnets hälsa. Tydligare lokala riktlinjer behövs för att öka tryggheten för BVC-sköterskan i sitt arbete med barns övervikt och fetma samt med deras föräldrar. / Background Children's overweight and obesity is one of the greatest public health challenges, which can affect children's health and quality of life negatively and can also cause serious consequences. Children who are overweighed and obese may also experience alienation, insecurity, low self-esteem and mental health. These children have an increased risk of cardiovascular disease and to ultimately suffer an untimely death. The aim was to describe the child health care nurse's experiences and reflections in the work on overweight and obesity among children aged 3-5 years. The method consisted of interviews, with in total eight participants. The study had a descriptive design with a qualitative approach and qualitative content analysis was used for the data analysis. The result showed that the child health care nurse worked to identify children with overweight and obesity by using the growth curve and supporting health calls. Experiences and a clinical eye were also used while capturing overweighed and obese children. Overweight and obesity in children is a sensitive topic and the results emphasize that it is important to have the courage to raise the issue with the parents, at the same time the call must be prudent and adapted to the children's and parents' needs. The results also highlighted that the child health care nurses felt that they could make a difference when they are working with parents with a positive attitude and a willingness to change. Conclusion Obesity in children is usually about an unhealthy lifestyle of the whole family and parents are responsible for the child's health. Clearer local guidelines are needed to increase security for the child health care nurse in her work with children overweight and obesity and their parents.
8

BVC-sköterskans arbete med anknytning mellan barn och föräldrar : En kvalitativ intervjustudie

Horngren, Lotta, Törngren Dewindt, Else January 2021 (has links)
Bakgrund: En trygg anknytning mellan barn och föräldrar är viktigt för ett barns framtida hälsa. Samspelet mellan föräldrar och barn, ögonkontakt och att engagera sig i barnet är grunden i anknytningsprocessen. För att främja anknytning och kunna ge stöd är det betydelsefullt att BVC-sköterskan försöker skapa en förtroendefull relation med föräldrarna. Anknytning och att följa barnets utveckling är grunden i BVC-sjuksköterskans arbete. Syfte: Att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter av arbetet med anknytning samt deras föreställning om skärmanvändandet påverkar anknytningen mellan nyblivna föräldrar och barn under första levnadsåret. Metod: Semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Datamaterialet bestod av sex stycken individuella intervjuer med distriktssköterskor på tre olika barnavårdscentraler i Norrland. Resultat: BVC-sköterskorna beskrev arbetet med anknytning och att anknytningen mellan barn och föräldrar oftast går bra. De menade att anknytning är grunden till allt och att de behöver skapa en relation med tillit till föräldrarna för att kunna ge rätt stöd. BVC-sköterskorna upplevde en ökad mobilanvändning och mer stress och ohälsa hos föräldrarna. Dock upplevde de inte att mobilanvändandet direkt påverkar anknytningen mellan barn och föräldrar under första levnadsåret. Slutsats: Att skapa en god anknytning och ta hand om sitt barn är en instinkt. BVC-sköterskorna har ett viktigt arbete på BVC att främja en god anknytningsprocess genom att skapa allianser med familjerna och ge stöd och vägledning. / Background: A secure attachment between child and parent is vital for the child’s future health. Interaction between parent and child, eye contact, and engaging with the child are the foundations of the process of attachment. To promote a secure attachment and offer support, it is of importance that the district nurse aims to create a trusting relationship with the parents. Attachment and child development is at the core of the district nurse role. Aim: To describe the district nurse`s experience of working with attachment, and their perception of how screen use affects the attachment between new parents and their infant during the first year. Methods: Semi-structured interviews using an inductive approach. The data used was collected through six individual interviews with district nurses employed at three different family medical centres in Norrland. Results: The district nurse describe how they work with the attachment process, and that the attachment between parents and child is usually secure. Attachment is the foundation of child development, and therefore it informs all the work they do. They need to form a relationship with the parents to give the best support possible. The district nurse have not noticed a direct connection between the use of mobile phones and the attachment between infants and their parents during the first year of life. They have however observed an increase in mobile phone use, stress and poor health in parents. Conclusion: Creating a secure attachment and caring for one’s infant is innate. The district nurse`s have an important task at the BVC to promote a healthy attachment process through forming good relationships with families and offer support and guidance. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-19</p>

Page generated in 0.0677 seconds