Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på barnavårdcentral (BVC-sjuksköterskor) träffar 99,2 procent av alla barn. De har därför en viktig funktion när det gäller att upptäcka och rapportera barn som far illa. Trots anmälningsplikt är anmälningsfrekvensen låg. Det råder brist på studier kring hur det blir för BVC-sjuksköterskor efter att de har gjort en anmälan. Syfte: Att ur ett etiskt perspektiv undersöka BVC-sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter efter att de har anmält till socialtjänsten att barn far illa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex BVC-sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå enligt Graneheim och Lundman. Resultat: BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av samarbetet med socialtjänsten varierade. Alla informanterna menade dock att bristen på återkoppling var ett stort hinder. Relationen till föräldrarna kunde ibland bevaras eller fördjupas efter anmälan. Ibland skadades relationen och då ansågs byte av BVC-sjuksköterska som bra. Efter beslutet om anmälan fanns många känslor. Bland annat kände sig informanterna utsatta och var rädda för hot. Det fanns även en stor oro för barnet och moralisk stress förekom. Att anmäla upplevdes som att göra sin plikt. Stöd var viktigt och kunde göra tröskeln till ny anmälan mindre. Slutsats: BVC-sjuksköterskor upplever många svårigheter efter anmälan, vilket kan påverka anmälningsfrekvensen. Ett gott samarbete med socialtjänsten, handledning och tillräckligt med stöd efter anmälan, skulle kunna leda till fler anmälningar till socialtjänsten när barn far illa. / Background: Nurses working in primary child healthcare meet 99,2 percent of the children in Sweden. Therefore they have an important role in finding and reporting child abuse and neglect. Despite mandatory reporting according to the law, the rate of reports is low. There is a lack of research about experiences from nurses after they have made a report to the social welfare board. Aim: To, from an ethical perspective, explore the experiences from nurses working in primary child healthcare after they have made a report to the social welfare board about child abuse or neglect. Method: Semistructured interviews were conducted with six nurses working in primary childhealth care. The interviews were analysed using qualitative content analysis on a manifest level according to Graneheim and Lundman. Results: Nurses working in primary child healthcare had a varying experience of the contact with the social welfare board. All respondents however, thought that the lack of feedback from the social welfare board was a major obstacle. The relation to the parents were sometimes preserved or even deeper after the report. The relation could also be harmed and then a replacement of the nurse was considered to be good. After decision to report, there were a lot of emotions and some felt that they were in an exposed situation some feared threats. Further on there was a major concern for the child and some respondents perceived moral distress. To report was considered to do ones duty. To get support was important and could lower the threshold for making another report. Conclusion: Nurses working in primary child healthcare experience many difficulties after reporting to the social welfare board, which may influence the amounts of made reports. Good cooperation with the social welfare board, mentoring and sufficient support after reporting, may result in more reports to the social welfare board about child abuse or neglect.

Övervikt och fetma ökar bland barn i Sverige. Under de senaste 25 åren har fetmaförekomsten hos barn ökat från 1 procent till 4 procent. Totalt bland barn i Sverige idag lider 15–20 procent av övervikt och fetma. Studier har visat att 80 procent av de som lider av övervikt under förskoleåldern även lider av övervikt när de lämnar tonåren. Barn med fetma kan utveckla insulinresistens, blodfettrubbningar, påverkan på levern, psykisk ohälsa, och är en av dem främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. Det är därför viktigt att förebygga barnfetma och sätta in behandling tidigt. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en unik roll att kunna påverka föräldrar och barn, tidigt i livet. Mötet mellan BVC-sjuksköterskan och familjen måste bli bra för att få rätt förutsättningar att kunna påverka. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med överviktiga barn och deras föräldrar. För att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning efter att sju BVC-sjuksköterskor intervjuats kring sina erfarenheter. Intervjumaterialet resulterade i fem kategorier: Första mötet – en god start, att tydliggöra övervikt, BVC-sjuksköterskans begränsningar, mötet med familjens värld och det långsiktiga arbetet. I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskans första möte med det överviktiga barnet och hens föräldrar är mycket viktigt, men att BVC-sjuksköterskorna känner att de saknar specifik utbildning för detta möte. BVC-sjuksköterskorna använde sig av både iso-BMI och tillväxtkurvan i sitt arbete, men föredrog att använda tillväxtkurvan framför iso-BMI.  Diskussionen tar upp vikten av att ta tag i problemet med övervikt i ett tidigt skede i livet för att minska framtida vårdkostnader och ett lidande för barnet upp i vuxen ålder. / Overweight and obesity are increasing among children in Sweden Over the past 25 years the incidence of obesity in children has increased from 1 percent to 4 percent. A total of 15–20 percent of children in Sweden suffer from overweight or obesity. Studies have shown that 80 percent of those who suffer from overweight during preschool age also suffer from overweight when leaving adolescence. Children with obesity can develop insulin resistance, blood fat disorders, liver effects, mental illness. Obesity is one of the leading causes of loss of healthy years of life. It is therefore important to prevent childhood obesity and start treatment early. The child health care nurse has a unique role in being able to influence parents and children early in life. And the meeting between the child health care nurse and the family must be sufficient in order to have the right conditions to be able to influence. The purpose of this study is to describe the child health care nurse's experience of meeting overweight children and their parents. To obtain answers to the research question, a qualitative content analysis was conducted with an inductive focus in which seven child health care nurses were interviewed about their experiences. The interview material resulted in five categories: The first meeting - a good start, clarifying obesity, the child care nurses limitations, meeting the family's world and the long-term work. The results showed that the child health care nurse's first meeting with the overweight children and their parents is very important, but also that the health care nurses felt that they lacked specific education for this meeting. The child health care nurses used both iso-BMI and the growth curve, but preferred to use the growth curve over iso-BMI. The discussion addresses the importance of the child health care nurse work to prevent the problem of being overweight at an early stage in life to reduce future health care costs and suffering for the child even when becoming adult.

Bakgrund: Amning har många hälso-, ekonomiska och ekologiska fördelar för barn, föräldrar och samhället, men amningsstatistiken sjunker och beror ofta på otillräckligt amningsstöd. Syfte: att undersöka BVC-sjuksköterskors möjligheter och hinder för amningsrådgivning. Metod: Denna studie genomfördes med Critical Incident som metod. Sex bvc-sjuksköterskor i Sverige intervjuades om sina erfarenheter av att ge amningsrådgivning. Resultat: Resultatet delades in i två huvudincidenter utifrån syftet -Möjligheter och Hinder, med flera beteenden som kunde påverka incidenterna. Under Möjligheter kunde ses lyhördhet för kvinnans behov, att kunna ge enklare rådgivning och att ha tid för detta samt att kunna söka stöd hos andra. Beteenden som var hindrande för amningsrådgivning var bristande lyhördhet för kvinnans behov, att inte ha tillräckligt med djupare kunskaper eller tid, att inte samverka eller ha föräldraförberedande kurser. Konklusion: För att skapa möjligheter för individanpassad amningsrådgivning läggs stor vikt vid sjuksköterskans lyhördhet för kvinnan och barnets behov, förståelse för de förväntningar kvinnan har på amningen och att ha goda kunskaper samt tid. Hindrande för amningsrådgivningen är bristande lyhördhet för kvinnans behov, svårigheter att ge evidensbaserad information samt dåligt med tid. Samverkan mellan verksamheterna och att inte följa riktlinjer är en förbättringspotential för att stärka amningsrådgivningen. / Background: Breastfeeding has many health-, economical and ecological benefits for child, parents and society, but statistics of breastfeeding are declining and are often due to insufficient breastfeeding support. Aim of the study: to examine child health care nurses’ possibilities and hindrance for breastfeeding counselling. Method: This study was conducted using Critical Incident as a method. Six child healthcare nurses in Sweden were interviewed about their experiences of providing breastfeeding advice. Results: The result was divided into two main incidents based on the aim, - possibilities and hindrance, with several behaviours that could affect the incidents. Under Possiblities a sensitivity for the woman’s needs, to be able to give simple breastfeeding advice, having time to give it and look for support when needed was seen. Behaviours that was a hindrance for breastfeeding counselling was a lack of sensitivity for the woman’s and child’s needs, to not have deeper knowledge or time, to not cooperate with others or not provide preparatory courses for parents. Conclusion: To create possibilities for individual breastfeeding counselling a sensitivity for the woman’s and child’s needs is essential, to have an understanding of the expectations the woman has and to have enough knowledge and time. Hindrance for breastfeeding counselling is a lack of sensitivity for the woman’s needs, difficulties to give evidence based information and not enough time. Cooperation between the different facilities and to follow the recommendations are potentials for improvement to strengthen the breastfeeding counselling.

Bakgrund: Barnhälsovården finns till för att främja alla barns hälsa, allsidiga utveckling och välbefinnande. Sjuksköterskans uppdrag inom barnhälsovården är att tidigt grundlägga god kontakt med båda föräldrarna till det nyfödda barnet samt främja båda föräldrarnas delaktighet i omvårdnaden av barnet. Som stöd för främjande av en jämställd vård infördes år 2018 ett enskilt samtal även med den ickefödande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever det enskilda samtalet med den icke-födande föräldern. Metod: Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med stöd av semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier framkom i analysen. Följande kategorier presenteras: (i) Bättre kontakt med den icke-födande föräldern, (ii) Stort intresse för samtalet, (iii) Att kunna stärka föräldern i sin nya roll, och (iv) Att bekräfta betydelsen av att båda föräldrarna är lika viktiga. Konklusion: Införandet av det enskilda samtalet för den icke-födande föräldern har gjort att BVCsköterskan får möjlighet att grundlägga en bättre relation till den icke-födande föräldern och på så sätt utforma ett stöd som innebär en jämställd vård till hela familjen. / Background: The Child Health Care’s (CHC) aim is to enable all children's right to health, versatile development and wellbeing. It is important that the CHC-nurse early in the care of the newborn child develops a good relationship with both parents to create better possibilities for good health for the entire family. As a support for the CHC-nurses to be able to present an equal care for both parents a one on one conversation with the father/non-birth parent is offered when the newborn is about 3- 5 months old. Aim: The aim was to study the CHC-nurse’s experiences of the one on one conversation with the non-birth parent. Method: The study was conducted with a qualitative descriptive method including semi-structured interviews and qualitative content analysis. Result: The result is presented in the following categories: Better contact with the non-birth parent, Great interest for the conversation, To be able to support the parent in their new situation, To confirm the relevance of both parents being equally important. Conclusion: The introduction of the one on one conversation with the non-birth parent has increased the possibilities for the CHCnurse to found a better relationship with the non-birth parent. This increases the chances to offer equal care for the entire family.

The aim of the study was to examine what obstacles and possibilities nurses at the Swedish child health services (CHS) experience in collaborating with social services when suspecting child maltreatment. Empirical data was collected through interviews with three CHS nurses and analyzed with a phenomenological approach. The theoretical perspectives used are Luhmann’s systems theory and domain theory. The results show that the nurses interviewed in this study consider themselves having good opportunities of detecting signs of child maltreatment and that they wanted more cooperation with the social services. Theoretical concepts of systemic and environmental complexity address organizational factors that affect collaboration. How collaboration between the CHS and the social services could be improved are discussed. / Studien syftade till att undersöka vilka hinder och möjligheter BVC-sköterskor upplever i samverkan med socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Studiens teoretiska utgångspunkter är systemteori, specifikt Luhmanns teorier om sociala system, och domänteori. En fenomenologisk ansats har använts vid datainsamlingen och analys av det empiriska materialet, som består av kvalitativa intervjuer med tre BVC-sköterskor. Resultatet visar bland annat att de intervjuade sköterskorna upplever sig ha goda möjligheter att upptäcka missförhållanden i barnets situation och att de önskar mer samverkan med socialtjänsten. Med hjälp av de teoretiska begreppen system- och miljökomplexitet belyses hur betingelser inom och mellan organisationerna påverkar samverkan. Förbättringsmöjligheter angående samverkan mellan BVC och socialtjänsten diskuteras.

The purpose of this study was to explore social workers and health care workers perception of an enhanced collaboration between Child Health Care Services and Social Services and how this coalition can prevent social problems for children and their parents. Through a qualitative approach, empirical data was collected from two child health care workers and two social workers, utilizing a semi-structured interview technique. The data was analysed with a phenomenological approach. A deductive perspective assisted the analysing process of the empirical data, while utilizing the cooperation theory and attachment theory as frameworks. The findings indicate that collaboration between these two organizations is diminutive but emphasized that it could have positive effects for everyone involved, such as professionals, parents and children. Further, the results show that that a possible collaboration could promote children's health and prevent social problems in children and young people, as well as their families. / Studiens syfte var att undersöka socialarbetares och BVC-sköterskors uppfattning om samverkan mellan socialtjänst och Barnavårdscentral och hur detta kan förebygga sociala problem hos barn och deras föräldrar. Genom ett kvalitativt förhållningssätt samlades empiriska data in från semistrukturerade intervjuer med två socialarbetare och två BVC-sköterskor.  Empirin analyserades med fenomenologisk metod. Ett deduktivt perspektiv användes vid analysprocessen. Studiens teoretiska utgångspunkter var samverkansteori samt anknytningsteori. Studiens resultat visade på att samverkan mellan just dessa organisationer sällan förekommer, men att samtliga parter anser att en samverkan skulle ha positiva effekter för professionella, föräldrar och barn. Vidare tydde resultatet på att samverkan eventuellt skulle kunna bidra till att främja barns hälsa och förebygga sociala problem hos barn och unga, och deras familjer.

Det enskilda föräldrasamtalet på BVC för pappan eller den icke födande föräldern äger rum när barnet är mellan 3-5 månaders ålder, detta för att kunna stödja och bekräfta föräldern i sin roll. Trots detta är det inte alla som väljer att komma på samtalet. Syftet: Studiens syfte var att belysa BVCsköterskors erfarenheter av förutsättningar för att ett enskilt föräldrasamtal ska äga rum med pappan eller den icke födande föräldern. Metod:Kvalitativ intervjustudie med 10 BVC-sköterskor. Analysen utgick från “The Classic Analysis Strategi” av Kreuger och Casey och användes med induktiv ansats. Resultat: Det identifierades en huvudkategori: Förutsättningar för ett enskilt föräldrasamtal med fyra underkategorier: BVC-sköterskans utbildning, BVC-sköterskans informerande roll, Jämställt föräldraskap samt Bekräftelse och inkluderande. Konklusion: I studien framkom att förutsättningar för att ett enskilt föräldrasamtal ska äga rum med den icke födande föräldern behövdes utbildning, kunskap om professionens roll, jämställdhet i föräldraskapet och att föräldern prioriterar samtalet. Genom att informera föräldrarna om det enskilda samtalets innebörd och hur anknytningen till barnet spelar roll i barnets utvecklingkan bättre hälsa uppnås. / The individual parenting interview at the child health center for the father or the non-carrying parent takes place when the child is between 3-5 months of age, to be able to support and confirm the parent in his or her role. Despite this, not everyone shows up for the appointment. Aim: The purpose of the study was to highlight child health nurse’s experiences of conditions for a individual parenting conversation to take place with the father or the nonbirth parent. Method: Qualitative interview study with 10 Child health nurses. The analysis was based on "The Classic Analysis Strategy" by Kreuger and Casey, with an inductive approach. Results: One main category was identified: Conditions for a favorable individual parenting conversation with four subcategories: Child health nurse’s education, Child health nurse’s informative role, Equal parenting and affirmation and inclusiveness. Conclusion: The study revealed that the prerequisites for an individual parenting conversation to take place with the non-birthing parent were education, knowledge of the profession, gender equality in parenting and that the parent prioritizes the conversation. By informing the parents about the meaning of the individual conversation and how the attachment to the child plays a role in the child's development, better health can be achieved.

Background: On 1 January 2020, the UNCRC was incorporated into the Swedish national law. The Convention argues that all children have the right to health, life, survival and development. The Articles of the UNCRC require higher authorities, health facilities and parents to act in the best interest of children, and to do everything to secure children’s rights. Interpreting the Convention, it is possible to conclude that all children have the right to safe and effective vaccines. Even though vaccines are accessible and free of charge to all children in Sweden, vaccination coverage for multiple vaccine-preventable diseases in Sweden has dropped. As one of the reasons for this drop in vaccination coverage is proposed vaccination hesitancy. To fulfil children’s rights as proposed in the UNCRC, vaccination hesitancy needs to be understood and addressed.  Aim: The objective of the study is to understand causes of vaccination hesitancy among parents living in Stockholm, Sweden and to examine how healthcare professionals in Stockholm County are working to eliminate vaccination hesitancy, in goal to promote children’s rights to health, life, survival and development after the UNCRC became a Swedish law on 1 January 2020. Additionally, to analyze if strategies applied by Stockholm County are truly addressing identified causes of vaccination hesitancy among parents living in Stockholm, Sweden and in that way increasing vaccination rates this year. Method: This study used a qualitative research strategy. Vaccination hesitancy in Sweden was studied using 20 semi-structured interviews with parents living in Stockholm, while effect of the UNCRC incorporation into Swedish law on vaccination hesitancy was studied using a semi-structured interview with one health professional working in Stockholm County. The gathered data was summarized, categorized and analyzed according to the proposed themes of two theories. The theoretical framework consisted of the Health Belief Model and Social-Ecological Model. Conclusion: It was possible to conclude that the choice of immunization among parents is shaped by; 1) sources and type of the received information on vaccines, vaccination and vaccine-preventable diseases included in the general Swedish child vaccination program, 2) their views on vaccine quality, safety, effectiveness and necessity for satisfying children’s rights to health, life, survival and development, 3) the level of knowledge of epidemiological concepts, mechanisms, infectious diseases and vaccines included in the vaccination program, and 4) the level of trust in the Swedish Government and healthcare, and belief if they are acting in the best interest of children. After the UNCRC incorporation into Swedish law, there have not been observed any changes in the strategic work of Stockholm County against vaccination hesitancy. For the past ten years, they are applying methods at the individual- and interpersonal level, which are not quite reaching vaccine hesitant parents living in Stockholm. Other methods at the community- and public policy level are needed. Due to unclear implications of the UNCRC entrance as a national law and COVID-19 pandemic, it is not possible to estimate if there are any changes in the vaccination rates this year.

Studien vill undersöka hur tidigt förebyggande arbete idag ser ut i samhället, samt hur det skulle kunna utvecklas. Syftet med studien är att undersöka det tidigt förebyggande arbetet med barn, samt om en implementering av socionomen på BVC skulle kunna utveckla det förebyggande arbetet som idag finns. Med en kvalitativ ansats och induktiv syn genomförs studien med semistrukturerade intervjuer. En generell strategi har använts för att komma fram till den empiri som samlats in, genom fyra semistrukturerade intervjuer och en översikt av forskning inom området. Problemperspektivet ligger till grund för bearbetning samt kodning av studiens genomförda intervjuer. Den teorin som studien använder sig av under kodning samt analys är utvecklingsekologin. Från teorin används tre av teorins system, som är mikro-, exo- och makrosystemet. Studien når slutsatser utifrån systemen som är: Mikroslutsats: Tidigt förebyggande arbete måste tas på större allvar och ske i större utsträckning. Exoslutsats: Det tvärprofessionella teamet bör finnas, med socionomen, för att utföra tidigt förebyggande arbete av god kvalité. Makroslutsats: Att satsa på tidigt förebyggande arbete kommer att minska höga kostnader i framtiden. / This study wants to identify how the early prevention work looks in the society as well as how it could be developed. The purpose with this study is to exam the early prevention work for children, also if an implementation of a social worker in the children health care could develop the early prevention work that exist today. The study has a qualitative approach and an inductive view. A general strategy has been used to reach the empirics, that is gathered through four semi structed interviews and a review of current research in the field. The problem perspective is a foundation for processing and coding the interviews in the study. The study uses the bioecological model as the theory to process the coding and analysis of the interview empirics. From the theory three of the systems are used, micro-, exo and macrosystems. The study reaches conclusions from the systems that are: Micro conclusion: Early prevention work must be taken more seriously and occur in a greater extent. Exo conclusion: The interprofessional team should exist, along with the social worker, to perform early prevention work of good quality. Macro conclusion: To focus on early prevention will reduce high costs in the future.