Bakgrund. Pappors engagemang i sina barn har setts ge minskad förekomst av psykologiska problem i tonåren hos flickor och minskat utåtagerande av pojkar i skolåldern. Personal som jobbar med barn rekommenderas därför aktivt uppmuntra pappor att engagera sig i sina barn från tidig ålder. Barnhälsovården i Sverige erbjuds alla föräldrar kostnadsfritt och når ut till näst intill alla barn. Syfte. Syftet med studien var att undersöka rådande kunskap kring pappors och sjuksköterskors upplevelse av pappors deltagande i barnhälsovården. Metod. Tio  studier syntetiserades och tolkades med hjälp av metasyntes inspirerad av Roséns (2014) beskrivning. Resultat. Pappors deltagande inom barnhälsovården är beroende av bland annat arbetsliv och upplevelsen av att känna sig välkommen inom barnhälsovården. Sjuksköterskorna uttrycker en medvetenhet över vad de kan göra för att öka deltagandet av pappor inom barnhälsovården men menar att det är upp till föräldrarna att bestämma hur deltagandet skall se ut. Slutsats. En djupare förståelse av pappors upplevelser behövs för att bemöta och stödja pappor inom barnhälsovården för att öka deras deltagande och på så sätt främja barns hälsa och utveckling på sikt. / Background. Involved fathers has been seen to reduce the incidence of psychological problems in adolescence girls and acting out behavior in boys of school age. Personnel working with children are hence recommended to actively encourage fathers to become involved in their children from an early age. Child health services in Sweden are offered to all parents free of charge and reaches almost all children. Aim. The purpose of the study was to examine the current state of knowledge about fathers and nurses experience of fathers involvement in child health care. Method. Ten relevant studies were synthesized and interpreted by means of meta-synthesis inspired by Roséns (2014) description. Result. Fathers involvement in child health care is dependent on, among other things, working life and the feeling of being welcome in child health care. The nurses express an awareness of what they can do to increase the participation of fathers in child health care, but says that it is up to the parents to determine how participation should take place. Conclusion. A deeper understanding of fathers experiences are needed to respond to and support fathers in child health care to increase their engagement and by doing so also conduce childrens health and development in the long term.

Att bli förälder är oftast ett av de största ögonblicken i en människas liv. Många förväntar sig att få en ljuvlig tid, men om barnet får kolik kan denna tid istället bli fylld av barnskrik som vänder upp och ned på hela familjesituationen. Flertal föräldrar till barn med kolik upplever att de tappar kontrollen över sina liv. Syftet med studien var att beskriva mödrars erfarenheter av att ha levt med spädbarn som haft kolik. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Åtta mödrar från tre olika barnavårdcentraler intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Intervjumaterialet resulterade i ett tema och fem kategorier. Resultatet visade att det var viktigt att mödrarna fick avlastning och stöttning ifrån släkt, vänner och via bvc, för att klara den egentligen korta kolikperioden, som en del föräldrar benämner som en hel evighet när de är mitt i den. Till följ av tidsbrist och sömnbrist var det svårt att känna glädje över vardagen. Studien kan bidra till att sjuksköterskan på barnavårdscentralen (bvc) ökar sin lyhördhet och tar del av föräldrarnas upplevelser, genom att bemöta föräldrarna på ett stödjande och professionellt sätt. / Becoming a parent is usually one of the greatest expectations a person can have. Many expect this time to be one of life´s happiest. Instead this newborn period may be filled with incessant crying, turning the family expectations completely upside down. Many parents of colicy children feel that they lose control over their lives. The purpose of this study was to share mother´s knowledge of this situation through a qualitative interview study. Eight mothers from three different child welfare clinics were interviewed. The interview material was analysed using qualitative content analysis ending up with one theme and five categories. The result showed that it was important that mother’s were relieved from this situation by family, friends and through child welfare clinic, to be able to cope with this comparatively short colicy period. Some parents felt this was never ending when they were in the midst of it. Without relief and lack of sleep parents felt that they could not get their expected pleasure out of daily doings. This study may contribute to the child welfare clinic nurses sensitivity and comprehension of the parents experiences by meeting these parents with a supportive and competent manner.

Bakgrund: Shaken Baby Syndrom är en allvarlig form av barnmisshandel. Förekomsten är vanligare bland barn under ett år och barnets skrik anses vara den enskilt största orsaken. BVC-sjuksköterskorna har ett ansvar i att arbeta förebyggande mot Shaken Baby Syndrom. Att som BVC-sjuksköterska möta en familj där barnet utsatts för skakvåld väcker mycket känslor och ställer höga krav på professionalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta en familj, där barnet utsatts för Shaken Baby Syndrom. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Fem intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; lyhörd för varningssignaler, tillämpa beprövad kunskap, egna insatser otillräckliga och kollegial avlastning med totalt 11 underkategorier. Konklusion: Resultaten av denna studie kan bidra till att utveckla och förbättra BVC-sjuksköterskors komplexa arbetssituation i mötet med familjen. Det kan också bidra till att BVC-sjuksköterskor lättare upptäcker varningssignaler och får en större insikt i betydelsen av att arbeta förebyggande och därmed minskar förekomsten av Shaken Baby Syndrom. / Background: Shaken Baby Syndrome is a serious form of child abuse. The occurrence is more frequent among children younger than one year, and the baby's cries are considered the largest single cause. Child health care nurses have a responsibility to work to prevent Shaken Baby Syndrome. Meeting a family where the child has being abused evokes a lot of emotions and requires a high level of professionalism.Aim: The aim of the study was to highlight child health care nurses’ experiences of meeting a family, where the child is a victim of Shaken Baby Syndrome.Method: The data were analyzed using qualitative content analysis technique with an inductive approach. Five interviews with child health care nurses’ were performed.Result: Four categories emerged from the analysis; perceptive to warning signs, application of proven knowledge, own efforts inadequate and collegiate relief, with 11 subcategories.Conclusion: The results of this study may contribute to develop and improve how child health care nurses handle their complex interaction with families. It can also contribute to a deeper understanding and awareness of warning signs. Preventive work is essential to decrease the prevalence of Shaken Baby Syndrome.

Bakgrund: Potträningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre års ålder trots att barn kan uppnå blåskontroll redan under spädbarnstiden. Sen potträning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att potträningen har senarelagts kan bland annat bero på att föräldrar har svårt att bedöma när barn är redo för potträning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring potträning från BVC (barnavårdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades på. Metod: Studien var deskriptiv, jämförande med kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod och inkluderade 58 respondenter. Resultat: Majoriteten av BVC-sjuksköterskorna ansåg att potträning var ett viktigt ämne och de saknade tydliga riktlinjer om potträning. Information om potträning till föräldrarna baserades på egen inhämtad kunskap och erfarenhet. Nästan hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde att föräldrar var osäkra på när och hur de skulle potträna sina barn. Majoriteten ansåg att barn kunde börja pottränas mellan 6-12 månaders ålder. Den vanligaste informationen som gavs till föräldrar om potträning handlade om att invänta barnets mognad och intresse, vänja sig vid pottan på ett lekfullt sätt, göra potträningen till en positiv naturlig del av dagen och skapa rutiner. Slutsats: Eftersom det saknas riktlinjer om potträning finns ett stort behov av kvalitetssäkrade anvisningar. I Rikshandboken i barnhälsovård borde det finnas information om när potträning kan startas samt råd om hur föräldrar kan gå tillväga med potträningen. Mer stöd och information om potträning från BVC skulle underlätta för föräldrarna att hjälpa sina barn att bli fria från blöjorna. / Background:Children’s toilet training has in recent decades been postponed in Sweden.Children are on average continent by the age of three, whereas they are able toachieve bladder control already during infancy. Late toilet training can leadto both physical and psychological complications. One reason why toilettraining has been postponed may be due to parents finding it difficult toassess when the child is ready to be toilet trained. Objective: The objective of this research paper is to study theinformation BVC (Child Health Care Center) nurses provide to parents abouttoilet training and to find out what the information is based on. Method: The study employs descriptiveand comparative approaches combined with quantitative and qualitative methods.The questionnaire to Child Health Care Center nurses was filled in by 58respondents. Results: The majorityof Child Health Care Center nurses thought that toilet training was animportant topic and they said they would need clear and concise guidelines ontoilet training. It transpired that the information about toilet trainingnurses have been providing to parents is based on nurses’ own knowledge andexperience acquired over time. Almost half of the Child Health Care Centernurses that responded to the questionnaire had experienced that parents wereuncertain about when and how to potty train their children. The majority of therespondent nurses felt that children could start toilet training between 6-12months of age. The most common advice given to parents about toilet trainingwas waiting for the child's maturity and interest in using the potty, getting usedto the potty in a playful way, making toilet training a positive natural partof the day and creating routines. Conclusion:There are no official set guidelines on toilet training, whereas there is agreat need for them. Thus, Rikshandboken should include a respective chapter, stating,among other things, when toilet training should be started as well as givingadvice on how parents can proceed with toilet training. The Child Health CareCenters should provide parents with more support and information about toilettraining so that parents can help their children to become free from thediapers at an earlier age.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC. Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier. Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker. Det var viktigt att stötta föräldrarna och förmedla trygghet. BVC- sjuksköterskorna såg EPDS screeningen som positiv och önskade ett screeninginstrument för nyblivna pappor. / Background: Depression after childbirth affects more than one out of ten new mothers and could have a negative impact on the baby’s development and the parents relationship. In Sweden every new mother is screened for postpartum depression when the baby is six to eight weeks. Postpartum depression can also affect new fathers but there is no routine for screening them. Aim: The aim of this study was to examine child health care nurses’ experiences and management of postpartum depression in new parents at child care center. Method: The study was based on eight semi-structured interviews with child health care nurses. The data were analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Results: Five categories appeared from the analysis; difficulties identifying postpartum depression, sense of inadequacy, supporting the parents, using screening instrument and to observe as well as 13 subcategories. Conclusion: Child health care nurses experience postpartum depression as unusual in new parents. It could be difficult to separate postpartum depression from depressive symptoms caused by other factors. They found it important to support the parents and provide comfort. Child health care nurses had positive experiences in using the EPDS screening for mothers and wished for a screening instrument for new fathers.

No description available.

No description available.

Background: Overweight is a health problem throughout the western world. Child health care (CHC) nurses and school nurses meet many children and their families and have the opportunity to work with prevention. The purpose of this study was to investigate the CHC - and school nurse´s experiences and reflections in the work on obesity in children. The aim was also to investigate the structural conditions CHC- and school nurse feel the need for this work. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. The data has been collected through semi structured interviews with eight child health care nurses and eight school nurses. The main result: In their daily work with overweight the CHC- and school nurses work with prevention against obesity by providing information about good habits. Obesity is identified though regular health checks. If overweight is identified the nurse tries along with the parents to find possible causes and actives against overweight. CHC- tries in her work with overweight children to strengthen and guide parents in their parenting role. The school nurse believes that obesity is about the lifestyle in the whole family and it’s the parents´ responsibility. Obesity is a sensitive topic as it has with self-esteem to do. The work with overweight children is about working together towards the same goal. Conclusion: Obesity is a sensitive topic. It is important with an active parental role in the work with obesity children. CHC- and school nurses have the opportunity to work preventively against children obesity. The school nurses would like to have more time to work with overweight in children and to reduce the complications that overweight and obesity can result. / Bakgrund: Övervikt är ett hälsoproblem i hela västvärlden. BVC- och skolsköterskan möter många barn och deras familjer och har möjligheten att arbeta förebyggande med övervikt. Syftet med denna studie var att undersöka BVC-sjuksköterskans och skolsköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt hos barn. Syftet var även att undersöka vilka strukturella förutsättningar BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan upplever att de behöver för detta arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingen har samlats in via semistrukturerade interjuver med åtta BVC - sjuksköterskor och åtta skolsköterskor. Huvudresultatet: I sitt dagliga arbete med övervikt arbetar BVC-sjuksköterskorna och skolsköterskorna förebyggande med övervikt genom att informera om goda vanor. Övervikt identifieras främst genom regelbundna hälsokontroller. Vid konstaterad övervikt försöker sjuksköterskan att tillsammans med föräldrarna komma fram till tänkbara orsaker och åtgärder mot övervikten. BVC-sjuksköterskan försöker i sitt arbete med överviktiga barn att stärka och vägleda föräldrarna i deras föräldraroll. Skolsköterskan anser att övervikt handlar om livsstil hos hela familjen och det är ett föräldraansvar. Övervikt hos barn är ett känsligt område då det har med självkänslan att göra. Arbetet med övervikt handlar om att arbeta tillsammans mot samma mål. Slutsats: Övervikt är ett känsligt ämne. Vid övervikt hos barn är det viktigt med aktiv föräldraroll. Sjuksköterskan inom BVC och skolhälsa har en möjlighet att arbeta förebyggande mot övervikt. Skolsköterskorna skulle vilja ha mer tid i sitt arbete med övervikt hos barn och på så sätt minska de komplikationer som övervikt och fetma kan medföra.

Titel: Att misstänka barnmisshandel- en intervjustudie om BVC-sjuksköterskans upplevelser Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterska, 15 högskolepoäng Sidantal: 36 sidor Författare: Jessica Nyberg & Christel Samuelsson Handledare: Åsa Roxberg Examinator: Eva Benzein   Bakgrund: Barnmisshandel kan ge psykiska och fysiska men för resten av livet. Då BVC-sjuksköterskan är nyckelpersonen i barnhälsovårdens arbete har hon en viktig roll i att förebygga och upptäcka barn som utsätts för misshandel. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskans upplevelse av mötet med barn som misstänks vara utsatt för misshandel. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta BVC-sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen framkom det tre huvudkategorier med tillhörande nio underkategorier. Huvudkategorierna består av; När barnmisshandel misstänks, där det framkom att BVC-sjuksköterskorna upplevde oro vid misstanke om barnmisshandel, och att barnmisshandel uttrycktes i att barnen inte får sina behov tillgodosedda. Barnmisshandel ansågs även vara svårbedömt. Vidare upplevde de att de hade ett betydelsefullt ansvar att upptäcka barnmisshandel och att vara barnens ambassadörer. Huvudkategorin Att vara till stöd för familjen belyser BVC-sjuksköterskans upplevelse av vikten att vara till stöd för familjen, se till föräldrarnas välbefinnande, och erbjuda familjen vägledning och information i förebyggande syfte. Att fatta beslut angående att anmäla belyser BVC-sjuksköterskorna upplevelse av vikten att kunna rådfråga andra kollegor och instanser. De menade att det i vissa fall var oklart om det var en anmälan eller inte. De upplevde att de oftast ville vara mer säkra på vad deras misstanke grundades på och tog därför oftast tillbaka barnen på återbesök. Majoriteten önskade ett bättre samarbete med socialtjänsten, och många upplevde att en anmälan inte gav ett önskvärt resultat. Slutsats: BVC-sjuksköterskorna menade att en etablerad vårdande relation till föräldrarna var grundläggande för vidare behandling. Dessutom framkom betydelsen av att få stöd i sina misstankar kring barnmisshandel av kollegor och andra instanser. Fler barnmisshandelsfall kan uppmärksammas genom mer utbildning och ett bättre samarbete mellan BVC, förskolan och socialtjänsten och adekvata åtgärder kan sättas in i tid. / Title: To suspect child abuse - an interview about child health nurse's experiences Course: Caring science, Independent project (Master) in Primary Health Care Specialist Nursing, 15 credits Pages: 36 pages Authors: Jessica Nyberg & Christel Samuelsson Supervisor: Åsa Roxberg Examiner: Eva Benzein   Background: Child abuse can cause mental and physical impairment for the rest of the child’s life.  The Child health nurse are the key person in child health care work, she has an important role in preventing and detecting these children. Objective: The purpose of this study was to describe the child health nurse's experience of the encounter with children suspected of being the victim of assault. Method: A qualitative interview was performed with eight child health nurses. The material was analyzed using a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories including nine related subcategories emerged from the analysis. Main categories were; When child abuse is suspected, where child abuse was experienced as a suffering, as the children´s needs were not met. Child abuse was also considered difficult to assess. Further, they felt that they had an important responsibility to detect child abuse and to be the children's ambassadors. The main category Support for family highlights that the child health nurse's felt the importance to be in support of the entire family, to also ensure the parents' well-being, and  to offer the family guidance and information as a preventive measure. To take decisions regarding reporting describes child health nurses' experience of the importance to be able to consult other colleagues and institutions. In some cases, they were uncertain whether it was a report or not. They felt that they usually wanted to be more confident of what their suspicion was based on, so they generally had the children come back on a return visit. The majority desired a better collaboration with the social services, and many felt that the report did not give a preferred result. Conclusion: Child health nurses felt that an established caring relationship with the parents was essential for further treatment. Furthermore, they wanted support in their suspicions about child abuse by colleagues and other institutions. In addition, through more training and better cooperation between the Child health, nursery school and social services more child abuse cases can be observed, which render appropriate actions taken in time.

Abstract  Background: The aim of public health is to create the societal conditions whereby the entire population has an equal opportunity to achieve and enjoy good health. The counties of Gävleborg and Dalarna has lower socioeconomic conditions and a higher proportion of children with unhealthy living habits. Child health nurses have an important role to play in promoting health promotion in these counties. Aim: The purpose of this study was to investigate child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy living habits in their children in two counties in Sweden.  Method: Data were gathered using parts of an earlier questionnaire measuring child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy habits in their children. Data were analysed by descriptive and comparative statistic with Mann-Whitney Utest and Spearman´s correlation. Primary results: The child health nurses rated themselves higher on the questions relating to their confidence in their ability to influence parents regarding eating habits than on the other questions in the questionnaire. The child health nurses rated themselves lowest on the questions concerning limit-setting, regardless of age, experience, education or county. There was a weak but significant correlation between the extent of the child health nurses’ experience and how highly they rated their self-efficacy.  Conclusion: The study revealed relatively low self-efficacy in the child health nurses’ ability to influence parents to establish and maintain good habits in their children. Child health nurses with more experience rated their self-efficacy higher in all parts of the questionnaire. Experienced child health nurses need to be given time and space to share their experience with their less experienced colleagues to strengthen the younger nurses’ self-efficacy.    Keywords: healthy living habits, child health nurses, self-efficacy, socioeconomic differences, motivational interviews.