Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnå en god hälsa. Kostvanor grundläggs tidigt och därför har kostinformationen under barnets första levnadsår en stor betydelse. Genom att BVC uppmärksammar föräldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig ålder och anpassar informationen efter deras behov kan hälsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsår. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: BVC-sjuksköterskans attityd och bemötande har betydelse för kostinformationen, Adekvat och relevant kostinformation, Mer konkret och anpassad information efter barnets utveckling önskas samt Omständigheterna kring kostinformationen skulle kunna förändras. Det hade därför varit av värde att genomföra en större svensk studie för att få en djupare förståelse av föräldrars behov, hälsoproblem relaterade till kost kan förebyggas samt att alla föräldrar får möjlighet till samma information från BVC.

BVC-sjuksköterskor i Sverige träffar regelbundet i stort sett alla familjer under barns första levnadsår, vilket ger dem möjligheter att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Arbetet med att främja hälsa kan påbörjas mycket tidigt i livet genom generella insatser inom barnhälsovården. Bristande samspel mellan föräldrar och barn under spädbarnstiden kan leda till bestående negativa följder för barns utveckling och beteende. Syftet med studien är att undersöka hur BVC-sjuksköterskor beskriver sitt hälsofrämjande arbete för att underlätta trygg anknytning och gott samspel mellan spädbarn och föräldrar. Åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades och datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer tre kategorier och tio subkategorier som beskriver BVC-sjuksköterskors hälsofrämjande arbete. Kategorierna utgörs av den goda starten, stärka föräldrarollen och stödjande insatser. BVC-sjuksköterskorna i studien beskriver det som viktigt och grundläggande att arbeta med samspel och anknytning för att öka barns och föräldrars välmående samt för att gynna barns utveckling. Resultatet i studien kan bidra till djupare förståelse för BVC-sjuksköterskors arbete. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

BVC-sjuksköterskor möter barn och familjer varje dag. Det är i detta möte som möjlighet finns att upptäcka om ett barn inte får den omsorg barnet behöver. Att familjen brister i sin omsorg om barnet kallas omsorgssvikt. BVC-sjuksköterskor är enligt lag förpliktigade att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker omsorgssvikt. En problematik är att omsorgssvikt kan vara svår att upptäcka och BVC-sjuksköterskorna får en magkänsla eller en intuition när de börjar misstänka omsorgssvikt. Detta leder ofta till tätare kontakt och andra åtgärder för att bekräfta eller avfärda sina misstankar. En annan frågeställning är varför BVC-sjuksköterskor inte gör orosanmälan till socialtjänsten lika ofta som andra yrkesgrupper. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenhet av att möta familjer där det finns misstanke om att omsorgssvikt förekommer. Intervjuer genomfördes med åtta BVC-sjuksköterskor som träffat familjer där omsorgssvikt förekommer. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Denna studie visar att BVC-sjuksköterskorna ofta känner sig osäkra på om det är omsorgssvikt hos familjen de upplever. De söker hjälp hos kollegor för stöd och råd. När BVC-sjuksköterskorna misstänker omsorgssvikt försöker de hantera det genom att skapa en god relation med familjen och träffa familjen oftare än tidigare. BVC-sjuksköterskorna värnar om att behålla kontakten med familjen och försöker hjälpa föräldrarna att bli bättre på att ge omsorg till barnet. Det finns en oro hos BVC-sjuksköterskorna att de ska förlora kontakten med familjen om de samtalar med familjen om oron för omsorgssvikt, eller om de gör en orosanmälan. BVC-sjuksköterskorna väljer att göra orosanmälan när de själva känner att deras hjälp inte är tillräcklig. De upplever att det känns bra att göra en orosanmälan och att relationen med familjen bibehålls.

The rapid technological development of the media and the Internet has brought new ways to communicate and socialize. Social media is an undeniable force with its fast, simple and informal communication style and health care today is a relatively new concept to convey health information through social networks. This provides opportunities for various healthcare organizations to market themselves and pass out health information but also the responsibility of the challenges and risks related to information posted, the organization's reputation, privacy risks and personal integrity. The thesis intends to explore how the BVC perceive this form of forums regarding obstacles and opportunities and what they think about Facebook as a communication channel for communicating health information to parents. The aim was also to investigate how the BVC through social media can contribute their dedication and skills on Facebook and how BVC feel they can support parents through Facebook. Semi-structured interviews were conducted with four different health care activities and then transcribed. Based on theory and empirical sections were then made comparisons to find similarities and differences. The analysis was based on various themes in the interview guide. The results show that health care businesses do not see any disadvantages to a Facebook page about good review held and inappropriate posts will be deleted. Questions of a personal nature and the treatments are prohibited due to patient confidentiality. It´s important for healthcare businesses to market themselves. The Facebook page is used as information on which the BVC nurse demonstrates the commitment by informing and encouraging participation in parent groups and lectures on the BVC. It´s considered important to be on Facebook today where the majority of the audience are today.

Det finns ett nära samband mellan ett barns övervikt och familjens livsstil. Familjen är därför en avgörande faktor för barnets framtida val av livsstil och därmed även för upplevelsen av hälsa och välbefinnande. BVC-sjuksköterskan har en unik roll i det hälsofrämjande arbetet med familjer med små barn. Ett viktigt preventivt arbete är att upptäcka övervikt i ett tidigt skede. Syftet med studien var att beskriva BVC- sjuksköterskors upplevelse av att möta familjer med överviktiga barn. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex intervjuer med BVC-sjuksköterskor genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Analysen genomfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Efter analys av materialet utkristalliserade sig tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna är: ”Lyhördhet med känsla”, ”Ett förhållningssätt som motiverar och inger hopp” och ”Strategier i mötet med familjen”. Kvalitativ intervju valdes i och med att ett fenomen i BVC-sjuksköterskans vardag skulle studeras. Intervjuguiden med de semistrukturerade frågorna gjorde att alla frågor ställdes till deltagarna, men kanske i olika ordning. Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys valdes för att analysera materialet för att den upplevdes som en enkel och överskådlig metod. Resultatdiskussionen lyfter bland annat fram tidigare forskning som visar att BVC-sjuksköterskor upplever att de undvikit känsliga ämnen som övervikt på grund av brist på tydliga riktlinjer. Denna studie kom däremot fram till att BVC-sjuksköterskorna upplevde att de kunde ta upp övervikt tack vare välfungerande lokala riktlinjer, PM och lagstiftning.

Postpartum depression är psykisk ohälsa som drabbar mer än var tionde kvinna i Sverige. Tidigare studier har även visat att distriktsköterskans vårdmöten med nyblivna mammor på barnavårdscentralen är betydande. Låg bemanning inom barnhälsovården har rapporterats. Syftet med studien är att beskriva distriktsköterskans vårdmöte med nyblivna mammor på barnavårdscentralen och i hemmet för att kunna bedöma risken för postpartum depression. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Sju distriktssköterskor med varierande erfarenhet ingår. Datamaterialet har analyserats med innehållsanalys som resulterade i följande fyra generiska kategorier: Fokus på familjen, Arbeta förebyggande, Öppet förhållningsätt och Tvärprofessionellt arbete. Huvudkategorin beskrivs som Ett försiktigt förhållningssätt som inkluderar hela familjen och bygger på tvärprofessionell samverkan. För att uppmärksamma små och tidiga tecken på ohälsa hos mammor i riskzonen för postpartum depression krävs ett vårdande förhållningssätt som karaktäriseras av försiktighet och varsamhet i vårdmötet. Hela familjen inkluderas på ett naturligt sätt från första mötet på barnavårdscentralen eller i hemmet. Förhållningssättet bygger på tvärprofessionell samverkan där distriktssköterskan samarbetar med kollegor som representerar olika specialistkompetenser och beslut tas i samförstånd. Centralt är att skapa en inbjudande miljö för att möjliggöra ett vårdande möte. Slutsatsen är att distriktsköterskans möte med mammor i riskzonen för postpartum depression kräver kollegialt stöd för avgörande beslut. Stress och en tung arbetsbörda i kombination med oro för att missa tecken på psykisk ohälsa hos mammor i riskzonen har synliggjorts.

Övervikt och fetma bland barn har ökat både i Sverige och internationellt de senaste två decennierna. Totalt bland alla barn i Sverige har 15 - 20 % övervikt. Sunda kostvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder kan minska risken att utveckla övervikt och fetma. Barnhälsovården i Sverige arbetar utifrån barnets hälsa och har stora möjligheter att nå ut till alla familjer. I arbetsuppgifterna ingår att främja barnets hälsa, följa tillväxtutvecklingen, samt stötta föräldrarna i sin föräldraroll. Barnavårdcentralsjuksköterskan har en unik roll då hen oftast har ett stort förtroende från föräldrarna och är den som samtalar med föräldrar om barnets hälsa. Syftet är att beskriva barnavårdcentralssjuksköterskornas erfarenheter av att samtala med föräldrar om övervikt och fetma hos deras barn. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor med specialistutbildning, som är verksamma inom barnhälsovården har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012, s. 187).                   I resultatanalysen framkom tre huvudkategorier och tio subkategorier. Resultatet visar att det är viktigt för barnavårdcentralssjuksköterskan att skapa möten, att medvetandegöra förförståelser och att inge trygghet för föräldrarna. Diskussionen tar upp att barnavårdcentralssjuksköterskornas erfarenheter visar att det är komplicerat att samtala med föräldrar till barn med övervikt eller fetma då ämnet är känsligt och kan väcka reaktioner hos föräldrarna. Verktyg, erfarenhet och kunskap kan underlätta samtalen och bidra till bättre hälsa och välbefinnande för barnet.

Att adoptera och att bli adopterad kan vara en påfrestande livserfarenhet så stöd och hjälp frånbarnhälsovården, socialtjänsten, sjukvården och barnpsykiatrin kan bli nödvändig. Föreliggandestudie är en registerstudie och omfattar 50 221 barn, varav 440 adopterade, som är födda mellan1994-2007 och folkbokförda i Uppsala län. Syftet med studien är att undersöka om det finnsnågra skillnader i kontakten med BVC för adoptivbarn jämfört med biologiska barn vad gällerantal mottagningsbesök, antal hembesök, MPR vaccinationer, skickade remisser till barnläkare,psykolog, ortoptist, audiolog och logoped samt om barnen genomfört syn-, hörsel ochspråkscreening och utfallet på dessa screeningar. Logistiska- och linjära regressionsanlysergjordes och en del korrigerades för ålder. Adoptivbarnen fick både färre hembesök och färremottagningsbesök. Det var också lägre andel adoptivbarn som blev vaccinerade mot MPR. Vadgäller remisser skickades för adoptivbarnen högre andel remisser till BHV-psykolog, ortoptistoch till logoped. De biologiska barnen genomförde synscreening i högre grad. Adoptivbarnenfick i högre grad utfall på syn- och hörselscreening. Adoptivbarnen får i lägre utsträckning änbiologiska barn ta del av viktiga komponenter i svensk barnhälsovård vilket kan leda till sämrehälsa för gruppen på lång sikt. Vården behöver bli mer jämlik för adoptivbarnen och för attkomma till insikt om varför dessa skillnader finns behövs fler studier på området. / To adopt and to be adopted can be a distressing experience of life, and support from child healthcare, social services, health care and child psychiatry may be necessary. This study is aregister study and covers 50,221 children, of which 440 are adopted, born between 1994-2007 and registered in Uppsala län. The purpose of the study is to investigate if there areany differences in the contact with child health care for adopted children compared withbiological children as regards to the number of clinic visits, number of home visits, children whoare vaccinated with MMR, referrals to pediatricians, psychologists, orthoptist and speechtherapist and if the children perform the visual-, auditory-, and language screening and theoutcome of these screenings. Logistic- and linear regression analyzes were made and some werecorrected for age. The adoptees had both significantly fewer home visits and office visits than thebiological children. There were also a lower proportion of adopted children who were vaccinatedagainst MMR. The adopted children had significantly more referrals sent to the BHVpsychologist,the orthoptist and the speech therapist. Adopted children take a lesser part inimportant childcare components than biological children. This could lead to a worse health forthis group in the long term. The healthcare need to be more equal amongst children, and to getcloser to the cause of these differences more studies is needed.

Forskning framhåller att den vanligaste formen av barnmisshandel är just omsorgssvikt, trots misstanke om ett stort mörkertal och bevis för långtgående konsekvenser. BVC-sköterskan har en unik möjlighet att förhindra och identifiera omsorgssvikt. Genom att belysa ämnet kan kunskapen ge de verktyg som kan förbättra barnens uppväxtmiljö enligt barnkonventionen. Studiens syfte är att belysa BVC-sköterskors erfarenheter i mötet med familjer där misstanke om omsorgssvikt av barnet föreligger. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ design med induktiv ansats. Som data insamlingsmetod intervjuades sex BVC-sköterskor utifrån ett livsvärldsperspektiv. I resultatet framkom intuition som väsentlig del i att identifiera omsorgssvikt liksom vikten av att bygga en förtroendegivande relation där tillit och värme fick prägla mötet med familjen. Att bilda en helhetsbild av familjens situation hade betydelse för vilka åtgärder som vidtogs. Ett bra samarbete med återkoppling från socialtjänst framkom som viktig del för att underlätta fler anmälningar. BVC-sköterskan upplevde i de flesta fall att det inte var svårt att förmedla sin oro eller stödinsatser till familjen. Slutsats: Erfarenhet gynnar BVC-sköterska i att identifiera och agera vid omsorgssvikt. En erfaren BVC-sköterska kan vara ett stöd för nyanställda, i att våga förmedla och agera vid oro. Vid bristande samverkan med socialtjänsten upplevde BVC-sköterskan en förtvivlan och resignation att anmälan inte hjälper. Därför behövs de goda exempel belysas mer och vara som förebilder. Att skapa ett nära samarbete med socialtjänsten är oerhört viktigt för BVC-sköterskan. Återkoppling kan vara grunden för detta förtroende liksom fler samverkansmöten. Fler familjecentraler rekommenderas som en bra lösning på detta problem.

Obesity is an international as well as a national problem. In Sweden one of five four-year-olds are obese. Child health care nurses work from both a population perspective and a family perspective. The child health care centre is an arena that can make different to the obesity problem in society, by offering support to parents of children at risk for obesity or with diagnosed obesity. The purpose of the study is to describe the child health care nurses clinical practice with parents of children who are obese. The study has a qualitative approach with interviews and deductive content analysis. Five child health care nurses have been interviewed. Olander's theory of clinical practice is the reference of the deductive content analysis. The result shows that the child health care nurses are aware of their two missions. Their population mission is based on the national guidelines of child health care. However, their family mission seems to be prominent. This as the child health care nurses strive to work in an individualized manner to identify the needs of each family to determine on how to invite parents to participate and how to communicate with parents about their child’s obesity.