No description available.

Barnavårdcentalen (BVC) är en verksamhet som når nästan alla barn i Sverige. Från att ha varit inriktad på att hitta eventuella handikapp och sjukdomar hos barnen har inriktningen blivit allt mer psykosocial. Behovet av samverkan med andra aktörer har ökat. Familjecentral (FC) är en relativt ny arena där barnhälsovård (BHV) samverkar med socialtjänst, öppen förskola och mödrahälsovård. Även andra aktörer kan vara delaktiga som till exempel bibliotek och tandhälsovård. Syftet med denna studie är att undersöka BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en FC. För att undersöka detta valdes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju BHV-sjuksköterskor intervjuades som alla hade erfarenhet från BVC både med och utan FC. I resultatet framkom att BHV-sjuksköterskan upplever FC som en mycket god arbetsplats med många möjligheter och stödåtgärder för familjerna. FC skapar en god arbetsmiljö där känslan att vara fler runt familjerna betyder mycket. Närheten till socialrådgivaren underlättar samverkan med socialtjänsten och kan bidra med lättillgängligt stöd till familjen. Arbetet blir mer familjefokuserat och hälsofrämjande än på BVC utan FC. Utmaningar är framförallt att få tiden att räcka till för samverkan med övriga professioner. Husmöten, där alla medarbetare på FC träffas, ses som viktiga att prioritera. Behovet av en särskild samordnare på varje FC lyfts. Det framkommer att det är viktigt på FC att alla professioner är tydliga med sin roll för varandra. Det vore intressant att i framtida forskning undersöka vilken profession föräldrarna vänder sig till vid olika frågeställningar. En annan forskningsfråga är att även undersöka om familjerna uppskattar FC lika mycket som BHV-sjuksköterskorna.

Bakgrund: Både över- och undervikt riskerar att ge negativa hälsoeffekter. Fetma är ett växande bekymmer och har idag utvecklats till ett större hälsoproblem än undervikt. BVC-sjuksköterskor i Sverige når större delen av alla barn och deras föräldrar och har därmed en unik position för upptäckt av viktavvikelser i ett tidigt stadium.Syfte: Att belysa hur föräldrar erfor mötet med BVC-sjuksköterskan i samband med viktkontroll av barn. Metod: En kvalitativ bloggstudie med induktiv ansats och empirisk design. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Totalt inkluderades 46 bloggar i studien.Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra kategorier; Relationer och partnerskap, Känslostormar, Hets kring vikt och Strategier för att hantera situationen. Kategorierna resulterade vidare i totalt elva subkategorier. BVC-besöken var förknippade med många starka känslor och kommunikation och bemötande hade stor betydelse för föräldrarnas upplevelse av mötet och kontrollerna. Slutsats: Studien kan bidra till en ökad kunskap och förståelse runt den komplexitet som finns i samband med viktkontroll inom barnhälsovården och därmed leda till förbättrade upplevelser förföräldrar. Att skapa en förtroendeingivande relation som utgår från ett familjecentrerat förhållningssätt tycks vara nyckeln till framgång. / Background: Both overweight and underweight risk negative health effects. Obesity is a growing concern and has developed into a bigger health problem than underweight. Nurses in swedishChildren´s health centre reach the majority of all children and their parents and thus have a unique position for detecting weight abnormalities at an early stage.Purpose: To illuminate how parents experienced the interaction with the nurse in Children´s health centre in conjunction with weight control of children.Method: A qualitative blog study with an inductive approach and empirical design. The data is analyzed with qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. A total of 46 blogs wereincluded in the study.Result: The outcome resulted in four categories; Relationships and partnerships, Emotional storms, Anxiety about weight and Strategies for dealing with the situation. The categories further resulted in a total of eleven subcategories. The visits in Children´s health centre was associated with many strong emotions and the communication and social care had a great impact on the parents' experience of the meeting and the weight control.Conclusion: The study can contribute to increased knowledge and understanding around the complexity that exists in connection with weight control in child health care and thus lead to improved experiences for parents. Creating a trusting relationship based on a family-centered approach seems to be the key to success.

Att göra bedömningar av risk för våld hos frihetsberövade personer på fängelser och i olika former av tvångsvård är en viktig del av arbetet med att reducera antalet våldsincidenter, vilket är till nytta både för frihetsberövade personer och för personalens arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att göra en kunskapsöversikt över vad forskningen säger om att bedöma risk för våld hos frihetsberövade personer, beskriva aktuell forskning om riskbedömningar, hur strukturerade instrument för riskbedömningar definierar våld, vilka teoretiska utgångspunkter till uppkomst av våld som används och i vilken utsträckning riskbedömningsinstrument tar hänsyn till interaktion mellan personal och frihetsberövade personer. Studien genomförs igenom en litteraturstudie med en innehållsanalys av forskning på området utifrån frågeställningarna i syftet. Sökorden är ”inmate”, ”inpatient”, ”violence”, ”risk”, ”assessment”, ”juvenile” och ”youth”. Reslutatet av studien visar att det finns ett flertal instrument som som forskningen visar har god validitet och även inter-bedömarreliabilitet för att bedöma risk för våld, nämligen Brøset Violence Checklist (BVC), Historical-Clinical-Risk management-20(HCR-20), Dynamic Appraisal of Situational Agression (DASA) och Structured Assessment of Violencerisk in Youth(SAVRY). Utöver detta finns även några bedömningsinstrument som använder enbart statiska variabler för att bedöma risk för våld hos frihetsberövade, även kallade aktuariska modeller. Forskning visar generellt att föränderliga, dynamiska variabler som snabbare förändras har starkare prediktiv validitet för att bedöma risk för våld hos frihetsberövade på kort sikt, än historiska och statiska data. BVC och DASA tar större hänsyn till interaktionen mellan frihetsberövad och personal för att bedöma risk än HCR-20 och SAVRY, som inte är primärt konstruerade för att bedöma risk för våld i ett omedelbart kort perspektiv. Resultatet diskuteras utifrån studiens styrkor och svagheter och etiska problem med att bedöma risk för våld hos frihetsberövade. Syftet med olika typer av frihetsberövande och olika kategorier frihetsberövade personer som har olika behov, gör att resultaten inte utan reflektion kan överföras från en grupp till en annan. Etiska överväganden blir aktuella utifrån att informationen som framkommer vid en riskbedömning kan leda till repressiva interventioner, och att detta långt ifrån alltid är något önskvärt. / Assessing risk for violence among incarcerated people in prisons, in inpatient settings and otherwise, is an important part of the work aimed at reducing the number of violent encounters in these settings. Reducing violence is beneficial for both incarcerated persons and for the staffs work environment. The purpose of this thesis is to make a review of research of how to assess risk for violence among incarcerated people in different settings, describe research about the assessment methods, how these methods define ‘violence’ and what theoretical explanations to violence that are used. Furthermore, what level of consideration for the interaction between staff and incarcerated people is taken when assessing risk for violence. The thesis is performed by searching for, and analyzing written material with the questions asked in the purpose of the study. The following words are used for search in databases: “inmate”, “inpatient”, “violence”, “risk”, “assessment”, “juvenile” and “youth”. The findings in the study gives that there are models for assessing violence, with research-proven validity and mostly also interrater-reliability, namely: Brøset Violence Checklist (BVC), Historical-Clinical-Risk management-20(HCR-20), Dynamic Appraisal of Situational Aggression (DASA) and Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY). Aside from these findings there are also some models using only static variables to assess risk for violence among incarcerated, also known as “actuarial” models. Generally, the research shows that more dynamic variables that are prone to change, has stronger validity in predicting violence among incarcerated than historical, static data. The BVC and the DASA takes greater consideration to interaction between staff and incarcerated than the HCR-20 and the SAVRY, that is not primarily constructed to assess risk for violence in forensic/caregiving settings in the immediate short term. The result is discussed on basis of the strengths and weaknesses of the thesis, as well as ethical problems with assessing risk for violence among people that have been deprived of their freedom. The purpose of different kinds of incarcerations and different categories of incarcerated people that have different needs, may cause need for the results to be carefully considered- What does apply in one setting may not be true in another. From an ethical point of view, it is to be taken into consideration how the information from violence risk assessments is used, since punitive and repressing interventions often is far from desired.

Bakgrund: WHO och UNICEF förespråkar amningsstart direkt efter förlossning och rekommenderar att helamning fortgår under barnets första sex månader. Tidigare forskning visar att mammor upphör med amningen tidigare och i många fall är det associerat med brist på stöd från omgivning och familj.  Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och syntetisera mammors upplevelser av hur specialistsjuksköterskor på BVC skapar amningsstöd.  Metod: En metasyntes av kvalitativa artiklar har genomförts. Sökning av artiklar gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. De 15 kvalitativa artiklarna har analyserats utifrån Noblit och Hares (1988) sju steg. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman Emotionellt, informativt och praktiskt stöd samt Socialt stöd. Under det första huvudtemat framkom det fyra underteman; Konsekventa råd skapar en känsla av säkerhet belyser vikten av att specialistsjuksköterskan ger emotionellt stöd, tydlig och korrekt information om amning till mammor. Adekvat kunskap om amning ger ett ökat självförtroende som visar att när mammorna fick grundläggande amningskunskaper av specialistsjuksköterskan kunde amningen upprätthållas i större utsträckning. Känslan av att vara kompetent minskar skuldkänslor hos mammor och infinner sig när grundläggande kunskap ges. Känslomässigt stöd ökar mammors tilltro till kroppens egen förmåga handlar om mammor behov att få realistiskt och emotionellt amningsstöd. Det andra huvudtemat består av tre underteman. Närvaro från partner och familj har betydelse för amningsförmågan och Delaktighet i andra forum har betydelse för att känna sig motiverad till fortsatt amning belyser vikten av socialt, men även digitalt nätverk. Kontinuitet från specialistsjuksköterskan ger en känsla av lugn och harmoni och visar på vikten av ett fysiskt amningsstöd från specialistsjuksköterskan. Slutsats: Mammor som ammar sina barn är i behov av stöd tidigt i amningsprocessen. Det har framkommit att olika stöd är av vikt för mammor för att kunna upprätthålla amningen. Om stödet från specialistsjuksköterskan uteblir är det svårare för mammor att uppehålla amningen. En viktig del i stödet är att som specialistsjuksköterska kunna erbjuda kontinuitet för att ge en känsla av lugn och harmoni. Mammor behöver även de sociala stödet från partner, familj och andra forum för att gynna amningen. / Background: WHO and UNICEF advocate breastfeeding immediately after childbirth and recommend that babies continue to be breastfed exclusively for the first 6 months after childbirth. Previous research shows that mothers cease breastfeeding sooner, and in many cases it is associated with a lack of support from family and the surrounding environment. Purpose: The purpose of this study was to identify and synthesize how mothers experience the breastfeeding support provided by specialist nurses at pediatric clinics. Method: A qualitative metasynthesis has been completed. Searching of articles was performedby the databases Cinahl and PubMed. The final literature search yielded 15 qualitative articles and were analyzed according to Noblit and Hare’s seven steps. Result: From the result, two main themes emerged: Emotional, informative and practical support and Social support. Within the first main theme, four sub themes emerged; Consistent advice creates a sense of safety which highlights the importance of the specialist nurse providing emotional support and clear and correct information about breastfeeding to the mothers. Adequate knowledge about breastfeeding increases self-confidence shows that when the mothers received essential breastfeeding knowledge by the specialist nurse the breastfeeding could be maintained to a greater extent. The feeling of being competent decreases feelings of guilt in mothers when essential knowledge is provided. Emotional support increases mothers’ trust to their bodies’ capabilities comprised mothers' need for realistic and emotional breastfeeding support. The second main theme consists of three sub-themes. The presence of a partner and family is significant for the ability to breastfeed and Participating in other forums is of significance t to feeling motivated to continue breastfeeding highlights the importance of social but also digital networks. Continuity from the specialist nurse gives a sense of calm and ease, and shows the significance of physical breastfeeding support from the specialist nurse. Conclusion: Mothers that breastfeed their babies are in great need of support early on in the breastfeeding process. Without the support it is harder for mothers to maintain breastfeeding. It is evident that different types of support are significant for mothers to be able to maintain breastfeeding. The health benefits of breastfeeding are great. Previous research shows that breastfeeding can decrease risk of infections and Sudden Infant Death Syndrome, as well as mothers who breastfeed have a lower risk of breast cancer.

Bakgrund: Post partum depression är den vanligaste psykiatriska störningen som kan uppstå efter en förlossning. Ungefär 13 % av alla nyblivna mammor drabbas eller visar tecken på en depression. Syftet: Syftet med studien var att beskriva BVC sköterskans reflektioner och erfarenheter av att stödja mammor med Post partum depression. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta BVC-sköterskor på fem hälsocentraler medverkade. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: EPDS var en bra enkät för att hitta mammor med PPD och för att få ett bra samtal med mammorna. Svårigheter framkom då mamman inte kunde det svenska språket. Det var viktigt att se mamman, inte bara barnet och att ge tid för stöd och samtal. Mammorna följdes upp via telefon och täta besök på mottagningen vid behov. Det upplevdes svårt då mamman inte ville ta emot hjälp när BVC-sköterskan bedömde att hon behövde detta. BVC-sköterskorna beskrev att mammor som visat sig ha PPD hänvisades till en psykolog. BVC-sköterskan ansåg sig inte ha tillräckligt mycket kunskap för att ge behandlande samtal men kunde lyssna och ge stöd genom att finnas där för dem. Slutsats: EPDS-enkäten är ett bra verktyg för att tidigt fånga upp mammor med PPD, enkäten är också ett bra stöd i samtalet med mamman. Det är viktigt att fokusera på mamman och inte bara på barnet och att tillräckligt med tid för samtal avsätts för att ge stöd. Mer handledning och utbildning behövs inom ämnet PPD för att kunna ge bättre stöd till mammor men även papporna. / Introduction: Postpartum depression is the most common psychiatric disorders that may occur following childbirth. Approximately 13% of all new mothers suffer or shows signs of depression. The purpose: The purpose of this study was to describe the child health care nurse´s reflections and experiences to support mothers with post partum depression. Method: Descriptive design with a qualitative approach. Eight child health care nurses at five health-centers participated.  Semi-structured interviews were conducted and analyzed by qualitative content analysis. Results: EPDS was an adequate instrument in order to find mothers with PPD and to initiate positive conversations with mothers. Difficulties emerged when mothers didn’t speak Swedish. It was important to see the mother, not just the child and to give time for support and conversations. Mothers were followed-up by telephone made frequent visits to the clinic when necessary. It was difficult when mothers didn’t accept help even though the child health care nurse found it necessary. Mothers who had PPD symptoms were referred to a psychologist by the child health care nurse. The child health care nurse’s perceived deficient knowledge providing therapeutic conversations but could listen and provide support by being there for the mothers. Conclusion: EPDS is an adequate tool for early identification of mothers with PPD, the instrument is a good help when talking to the mother. It is important to focus on the mother and not just on the child and allow enough time for conversation aside providing support. More guidance and training is needed within the topic PPD for improved support to mothers, but also fathers.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns omfattande vetenskaplig grund för att pappors delaktighet i deras barns liv främjar hälsa och gynnar en positiv utveckling hos barnen. Studier har även visat att stöd från hälso- och sjukvården främjar pappors delaktighet. Inom barnhälsovården erbjuds bland annat föräldrastöd i grupp och tanken är att män och kvinnor ska vilja medverka i lika stor utsträckning. Pappor deltar dock i mycket lägre grad än mammor. En av utmaningarna för barnhälsovården är därför att finna former för föräldrastöd i grupp som tilltalar alla föräldrar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva utformningen av föräldrastöd i grupp samt BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring utformningen och pappors deltagande. Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med ett strukturerat frågeformulär i webbformat som datainsamlingsmetod. Materialet analyserades med icke-parametrisk statistik. Resultat: Resultatet visade att tidpunkten som föräldrastöd i grupp erbjuds på tycks vara av betydelse för pappors deltagande, både vad det gäller tid på dygnet och barnets ålder. Analysen visade på skillnader i BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappadeltagandet utifrån vilken typ av vårdcentral de arbetade på samt om de hade fortbildning i genusfrågor. Slutsats: Sociodemografiska faktorer kan ha betydelse för BVC-sjuksköterskornas uppfattningar kring pappors deltagande i föräldrastöd i grupp, men detta behöver undersökas ytterligare. / ABSTRACT Background: There is extensive scientific evidence that fathers' involvement in their children's lives promotes health and positive development in children. Studies have also shown that support from health professionals promote fathers' involvement. Group parental support is offered within the Child health care (CHC) service with the goal that mothers and fathers participate equally. Fathers, however, participate to a much lower extent than mothers. One of the challenges the CHC faces is to design parental support groups that will appeal to all parents. Aim: The aims of this study were to investigate the structure of parental support groups and the CHC nurses' perceptions of the structure and father participation. Method: The study was conducted as a cross-sectional study using a structured questionnaire in web format as data collection method. Data were analyzed with non-parametric statistics. Results: The results found that the time at which parental support groups are offered seems to be crucial for father participation, both with regard to time of the day and age of the child. The analysis showed that there were differences in the CHC nurses' perceptions of father participation based on the type of health center they were working in, and whether or not they had training in gender issues. Conclusion: Socio-demographic factors may be of importance for CHC nurses' perceptions of father participation, but this needs to be investigated further.

Abstract: Background: Socialstyrelsen statistics show that breastfeeding continues to decline. Previous research some mother experiencing breastfeeding difficulties and their lack of knowledge and understanding of breastfeeding. Support to mothers varies depending on their individual needs. Factors affecting the choice are the support of health care nurses and the social network. Aim: The aim of this study was to describe health care nurse experiences of giving support to mother who are breastfeeding. Method: Interviews with eight health care nurses and analyzed with inspiration from a phenomenological approach. Result: The results are presented according to three themes: The initial support, the problem-solving support and the individual-based support. Parents are given an initial support in the parent groups and the opportunity to discuss breastfeeding before the baby is born. The support health care nurse conveys includes both the mother and the whole family and she encouraged the parents to make use of their social network. Conclusion: The support that gives to the parents is individually with a start before the baby is born. The support also includes the social network. Health care nurse describe the support by seeing the whole picture and that parents should feel confident in the new situation.

Le marché boursier marocain a connu une chute brutale sans précédent à cause de la crise de subprimes américaines qui a été déclenchée à l'été 2007, l'indice MASI a perdu 20% en même année, donc nous pouvons parler sur un krach boursier. La bourse des valeurs a connu en Mars 2008 une volatilité de 70 milliards de dirhams. La baisse du marché boursier risque de se prolonger et que le sinistre scénario des années (2007-2009) pendant lesquelles la bourse a connu une chute du cours de l'indice MASI pourrait se reproduire. L'objet de notre thèse est de proposer une analyse empirique détaillée des rendements de l'indice MASI, de choisir les portefeuilles efficients, plus un modèle économétrique qui enregistre le score le plus bas de violations c'est-à-dire qu'il assure la meilleure couverture possible contre les risques baissiers du marché quel que soit le niveau de la volatilité atteint par le marché boursier marocain. Pour atteindre cet objectif nous faisons appel aux modèles Markowitz et Value at Risk. / The Moroccan stock market had experienced an unmatched Sharp collapse due to the subprime crisis that happened in the USA on summer 2007, the index of MASI lost 20% in the same year, thus we can talk here about a crash of stock. In 2008, the stock market lost 70 billion MAD. It is possible that it will continue decreasing, and that the scenario of 2007 - 2009 will happen again. The purpose of this thesis is to suggest a detailed empirical analysis of the yields of MASI index and choose the most efficient portfolios, and an econometric model that can record the lowest score of the violations, in other words, it can guarantee the best cover against the downside market risk Whatever the level of the volatility reached by the Moroccan stock market, to achieve this goal we use the Markowitz model and Value at Risk.

Utgångspunkten i studien är det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet är beroende av sina föräldrar för sin utveckling och sin hälsa. Föräldrarnas resurser och välbefinnande påverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet är att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera särskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden är en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarnas resultat är gjort enligt Axelsson (2008) och mynnar ut i fyra huvudteman. De fyra huvudtemana är följande; BVC-sjuksköterskors arbete med rådgivning, BVC-sjuksköterskors arbete med strukturerade bedömningsverktyg, BVC-sjuksköterskors observationer samt att Arbeta med föräldrarna som samarbetspartners. BVC-sjuksköterskor som rådgivare påverkades av faktorer som exempelvis tidsbrist och BVC-sjuksköterskors attityder. Analysen av arbetet med det strukturerade bedömningsverktyget visade att formuläret verkade göra intrång i den vanliga interaktionen mellan BVC-sjuksköterskor och familjer. BVC-sjuksköterskors observationer av familjer och barn visade att kontinuitet är av största betydelse. När BVC-sjuksköteskor såg föräldrarna som samarbetspartners var de måna om att vara flexibla och släppa sin agenda för att utgå från familjens behov. Diskussionen tar upp BVC-sjuksköterskors arbete med rådgivning och att arbeta med föräldrarna som samarbetspartners. Arbetssätten utgör varandras motsatser men kan också komplettera varandra. / Program: Fristående kurs