Föräldraskapet innebär en stor livsförändring och medför både positiva och negativa upplevelser. Det är viktigt att föräldrar och barn får ett fungerande samspel för att ha möjlighet att utveckla en god anknytning. Bristande samspel har konsekvenser för barnets utveckling men även för hela familjen. Nyblivna föräldrar befinner sig i en sårbar period i livet och var tionde kvinna drabbas av en depression efter förlossningen. Familjen behöver stöd från omgivningen och BVC-sjuksköterskan har en viktig del i detta stöd. Syftet med studien är att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att stödja samspelet mellan mor och barn vid post partum depression. Sex BVC-sjuksköterskor intervjuades och materialet tolkades genom kvalitativ innehållsanalys. BVC-sjuksköterskorna beskrev att det är viktigt att tidigt se ett samspel mellan mor och barn och att uppmärksamma föräldrarnas välbefinnande. För att BVC-sjuksköterskan ska ha möjlighet att stödja familjen är en god vårdrelation nödvändig. Relationen bör bygga på respekt och tillit och BVC-sjuksköterskans roll är att vara lyhörd och vägledande. Vid hög arbetsbelastning samt vid ovilja till stöd från familjen upplevde sköterskan en känsla av otillräcklighet och maktlöshet. BVC-sjuksköterskan spelar en stor roll i det viktiga nätverket kring familjen och agerar som spindeln i nätet när hennes egna resurser inte räcker till. BVC-sjuksköterskorna beskrev en förändring i samhället vilket påverkar föräldraskapet samt Barnhälsovården idag. Studiens fynd diskuteras utifrån tidigare forskning och författarnas erfarenheter. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Den nya rollen som förälder är en stor omvälvning i livet. Staten uppmuntrar numera till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen och pappor visar på ett större intresse för barnet och dess utveckling. Föräldrar uttrycker att de vill att mer fokus ska läggas på pappans behov och delaktighet. En av distriktssköterskans uppgifter på BVC är att ta tillvara på hela familjens resurser och stötta hela familjen för att uppnå hälsa och välbefinnande. Mycket forskning kring distriktssköterskans stödjande roll på BVC har fokuserat på kvinnors upplevelse, men inte lika mycket har handlat om männens upplevelse. Därför är det av intresse att undersöka hur pappor upplever mötet med BVC-sköterskan.Syftet med studien är att beskriva pappors upplevelser av mötet med BVC-sköterskan. Sex pappor i Västsverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.Vid innehållsanalysen uppenbarades fyra kategorier som alla innehöll 2-3 subkategorier. De fyra kategorier som presenteras är ”BVC-sköterskans hälsoarbete”, ”En känsla av både trygghet och otrygghet”, ”Önskan om att möta en professionell BVC-sköterska” samt ”Att gå till BVC som pappa”.Överlag var papporna nöjda med mötet med BVC-sköterskan. De upplevde att hon utförde sitt arbete professionellt, och att hon ofta skapade känslor av trygghet och delaktighet. Papporna upplevde allt som oftast stöd i sin föräldraroll, men att deras relation till BVC-sköterskan skiljde sig mot mammans relation till sköterskan. Detta stämmer till stor del överens med tidigare forskning. Det krävs däremot mer forskning inom området i framtiden, innan det kan dras några slutsatser. Likväl kan vår uppsats användas som en del i en större helhet i forskningen om pappors upplevelser av BVC-sköterskan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Distriktssköterskan ska främja hälsa under hela livet genom att handleda och stödja individer och deras familjer. Nästan alla barn i Sverige besöker BVC med sina föräldrar och en viktig del av barnhälsovårdens arbete är föräldrastöd. BVC når inte alltid båda föräldrarna. Även om familjebilden idag är i förändring där pappor vill vara delaktiga i barnets utveckling så är det fortfarande främst mammor som tar del av föräldrastödet på BVC. Syftet med studien var att undersöka pappors förväntningar på och erfarenheter av BVC eftersom ytterligare kunskap inom ämnet behövs för att kunna stödja pappor i deras föräldraroll. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjudesign och induktiv ansats. Sju intervjuer gjordes med pappor ifrån Västra Götalands län. Resultatet redovisas i tre kategorier: att delta på BVC, att vara pappa på BVC och BVC som stödjande funktion. Ett övergripande tema för kategorierna framträdde: att vilja vara delaktig och undvika känsla av utanförskap. Papporna prioriterade besöken olika beroende på familjens erfarenheter och behov och kände att de ville visa sitt engagemang i barnet. Ett hinder för fullt utnyttjande av BVCs resurser var att papporna missade information från BVC. De ville vara ett bra stöd för mamman och barnet och behövde hjälp från BVC med detta. Att få en betydelsefull roll minskade känslan av utanförskap i en period där mycket fokus ligger på mamma och barn. Papporna saknar psykologiskt stöd och önskar att BVC initierar samtal kring känsliga frågor med dem. Gruppverksamhet ses som ett bra forum för utbildning och social gemenskap mellan pappor. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg.</p><p>För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. </p><p>I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. </p><p>I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Nästan 100 % av alla barn som föds i Sverige kommer i kontakt med BVC. Syftet med BVCs verksamhet är hälsoövervakning, rådgivning och att stödja föräldrar i föräldrarollen.</p><p>Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar upplever kontakten med BVC.</p><p>Studien har en deskriptiv kvantitativ design och en kvalitativ del med analys av innehållet i de öppna frågorna. Den genomfördes i ett område i mellansverige. Alla föräldrar som besökte BVC under en vecka i oktober 2006 blev tillfrågade om att delta i studien. Tjugoen BVC fördelade på 18 olika städer/samhällen har ingått i studien. Totalt delades 524 enkäter ut under den aktuella veckan. Av dessa var 402 enkäter ifyllda och inlämnade (n = 402). Överlag var föräldrarna nöjda med sin kontakt med BVC. Det föräldrarna uppskattade mest var BVC-sjuksköterkan och möjligheten att fråga om ”vad som helst”. En källa till missnöje var möjligheten att nå BVC via telefon. BVC-sjuksköterskan är ett stort stöd för nyblivna föräldrar. Relationen mellan sjuksköterskan och föräldrarna är mycket viktig för att BVCs syfte ska uppfyllas.</p> / <p>Abstract</p><p>Nearly 100% of all children born in Sweden get in contact with the Child Health Centre (BVC). The aim with the BVC´s activity is health supervise, counselling and to support parents in their parenting role. The purpose of this study was to describe how parents experience their contact with BVC. The study has a deskriptiv quantitative design and a qualitative part with analysis of the contents of the open questions. It was carried out in an area in the middle of Sweden. All parents who visited BVC one week in October 2006, was asked to participate in the study. Twenty-one BVC divided on 18 different Cities/Communities have participated in the study. A sum of total 524 questionnaires was handed out during this week. Out of these 402 questionnaires were returned completed. For the most part the parents were pleased with their contact with the BVC. The contact with the nurse at BVC and the oppertunity to ask “about anything” were things that the parents appreciated the most.</p><p>The possibility to reach the BVC by phone was a source of dissatisfaction.The nurse at BVC is a great support to new becomed parents. The relationship between the nurse and the parents is very important to fulfil the purpose of the child health centres activity.</p>

<p>The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme<em> to do what is the best for the child</em>, categories and subcategories. In the category <em>conditions and attitudes </em>the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the <em>content of the parental support </em>was<em> </em>to identify and make assessments<em>, </em>support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. <em>Positive experiences</em> the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. <em>Difficult situations</em> in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. <em>Improvement areas</em> identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.<strong></strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p>Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat <em>att se till barnets bästa</em>, kategorier samt underkategorier. I kategorin <em>förutsättningar och förhållningssätt</em> beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i <em>föräldrastödets innehåll </em>ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. <em>Positiva upplevelser </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. <em>Svåra situationer </em>i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. <em>Förbättringsområden </em>som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.<em></em></p><p><strong> </strong></p><p><strong>                                                                                     </strong></p><p><strong> </strong></p><p>Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser</p>

Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg. För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena

Sammanfattning Nästan 100 % av alla barn som föds i Sverige kommer i kontakt med BVC. Syftet med BVCs verksamhet är hälsoövervakning, rådgivning och att stödja föräldrar i föräldrarollen. Syftet med denna studie var att beskriva hur föräldrar upplever kontakten med BVC. Studien har en deskriptiv kvantitativ design och en kvalitativ del med analys av innehållet i de öppna frågorna. Den genomfördes i ett område i mellansverige. Alla föräldrar som besökte BVC under en vecka i oktober 2006 blev tillfrågade om att delta i studien. Tjugoen BVC fördelade på 18 olika städer/samhällen har ingått i studien. Totalt delades 524 enkäter ut under den aktuella veckan. Av dessa var 402 enkäter ifyllda och inlämnade (n = 402). Överlag var föräldrarna nöjda med sin kontakt med BVC. Det föräldrarna uppskattade mest var BVC-sjuksköterkan och möjligheten att fråga om ”vad som helst”. En källa till missnöje var möjligheten att nå BVC via telefon. BVC-sjuksköterskan är ett stort stöd för nyblivna föräldrar. Relationen mellan sjuksköterskan och föräldrarna är mycket viktig för att BVCs syfte ska uppfyllas. / Abstract Nearly 100% of all children born in Sweden get in contact with the Child Health Centre (BVC). The aim with the BVC´s activity is health supervise, counselling and to support parents in their parenting role. The purpose of this study was to describe how parents experience their contact with BVC. The study has a deskriptiv quantitative design and a qualitative part with analysis of the contents of the open questions. It was carried out in an area in the middle of Sweden. All parents who visited BVC one week in October 2006, was asked to participate in the study. Twenty-one BVC divided on 18 different Cities/Communities have participated in the study. A sum of total 524 questionnaires was handed out during this week. Out of these 402 questionnaires were returned completed. For the most part the parents were pleased with their contact with the BVC. The contact with the nurse at BVC and the oppertunity to ask “about anything” were things that the parents appreciated the most. The possibility to reach the BVC by phone was a source of dissatisfaction.The nurse at BVC is a great support to new becomed parents. The relationship between the nurse and the parents is very important to fulfil the purpose of the child health centres activity.

The aim of the study was to describe how child health care nurses (CHCN) experienced their work with regard to give support to parents, the content of the work as well as their thoughts concerning developing the support to parents. The study had a descriptive design where ten CHCN from different healthcarecentres in the central part of Sweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was presented under the theme to do what is the best for the child, categories and subcategories. In the category conditions and attitudes the CHCN described how they viewed the situation from the child´s point of view, created a confidence, were available, prepared and understanding. The CHCN addressed that the content of the parental support was to identify and make assessments, support parents and give advice, protect the child, cooperate and coordinate and give out information. Positive experiences the CHCN mentioned was to connect with the parents and children, to get positive feedback, the job situation and the feeling of meaningfulness. Difficult situations in their work was to meet children that were abused, parents who were hard to reach, insufficient attachment between mother and child, when reports needed to be made, illness or death, personal obstacles and lack of resources. Improvement areas identified by the CHCN were related to the nature of the parental support provided, resources as well as the level of personal education.       Keywords: Child health care nurses, parental support, children, experiences / Syftet med studien var att beskriva hur BVC-sjuksköterskor upplevde sitt arbete gällande föräldrastöd, vad arbetet innebar samt vilka tankar BVC-sjuksköterskan hade kring utveckling av föräldrastödet. Studien hade en beskrivande design där tio BVC-sjuksköterskor från olika hälsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i temat att se till barnets bästa, kategorier samt underkategorier. I kategorin förutsättningar och förhållningssätt beskrev BVC-sjuksköterskorna hur de utgick från barnet, skapade förtroende, var tillgänglig, var förberedd och var förstående. BVC-sjuksköterskorna menade att i föräldrastödets innehåll ingick att identifiera behov och göra bedömningar stödja och råda, att skydda barn, samarbeta och samordna samt att ge ut information. Positiva upplevelser som BVC-sjuksköterskorna nämnde var att få kontakt med föräldrar och barn, att få positiv feedback, arbetssituationen samt känsla av meningsfullhet. Svåra situationer i arbetet var att möta barn som for illa, föräldrar som var svåra att nå, brister i anknytningen mellan mor och barn, då anmälningar behövde göras, sjukdom eller dödsfall, personliga hinder samt bristande resurser. Förbättringsområden som BVC-sjuksköterskorna nämnde handlade om innehållet i föräldrastödet, resurser att hjälpa samt egen personlig utveckling av kunskapsområdet.                                                                                          Nyckelord: BVC-sjuksköterskor, föräldrastöd, barn, upplevelser

<p>Att bli förälder är oftast ett av de största ögonblicken i en människas liv. Många förväntar sig att få en ljuvlig tid, men om barnet får kolik kan denna tid istället bli fylld av barnskrik som vänder upp och ned på hela familjesituationen. Flertal föräldrar till barn med kolik upplever att de tappar kontrollen över sina liv. Syftet med studien var att beskriva mödrars erfarenheter av att ha levt med spädbarn som haft kolik. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Åtta mödrar från tre olika barnavårdcentraler intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Intervjumaterialet resulterade i ett tema och fem kategorier. Resultatet visade att det var viktigt att mödrarna fick avlastning och stöttning ifrån släkt, vänner och via bvc, för att klara den egentligen korta kolikperioden, som en del föräldrar benämner som en hel evighet när de är mitt i den. Till följ av tidsbrist och sömnbrist var det svårt att känna glädje över vardagen. Studien kan bidra till att sjuksköterskan på barnavårdscentralen (bvc) ökar sin lyhördhet och tar del av föräldrarnas upplevelser, genom att bemöta föräldrarna på ett stödjande och professionellt sätt.</p> / <p>Becoming a parent is usually one of the greatest expectations a person can have. Many expect this time to be one of life´s happiest. Instead this newborn period may be filled with incessant crying, turning the family expectations completely upside down. Many parents of colicy children feel that they lose control over their lives. The purpose of this study was to share mother´s knowledge of this situation through a qualitative interview study. Eight mothers from three different child welfare clinics were interviewed. The interview material was analysed using qualitative content analysis ending up with one theme and five categories. The result showed that it was important that mother’s were relieved from this situation by family, friends and through child welfare clinic, to be able to cope with this comparatively short colicy period. Some parents felt this was never ending when they were in the midst of it. Without relief and lack of sleep parents felt that they could not get their expected pleasure out of daily doings. This study may contribute to the child welfare clinic nurses sensitivity and comprehension of the parents experiences by meeting these parents with a supportive and competent manner.</p>