The aim of this thesis is to examine how religious phenomena in the TV show Supernatu-ral, with focus on banal religion, can be viewed as a part of the mediatization of religion in society. Furthermore, to find out if the representation of religion in the show is differ-ent in its later seasons in comparison with its earlier seasons. Through a qualitative analy-sis and with Hjarvards mediatization theory, as well as his concept of banal religion, Su-pernatural and its religious content has been examined. The research questions used in this study order to reach the aim of the study are what differences in the representation of religion can be found in the later seasons, in comparison to the earlier seasons? is there an increase in loosening of the Catechism of the Catholic Church in the later seasons? and can the representation of religion in the later seasons of the series, according to Hjarvard, be regarded as banal religion? In addition to a qualitative method, an abduc-tive research approach has been used as well as certain parts of Andersson and Hedlings (1999) film analysis process.In the comparison of the series later and earlier seasons, this study finds that some differ-ences exist. These differences are among other things shown by the representation and the personification of God, in the series. Further, the study shows that a slightly increased loosening of the Catechism of the Catholic Church can be seen in the later seasons. An example of this is the introduction of an entity that is God’s sister. In conclusion, this study demonstrates a number of examples of how Hjarvards mediatization theory can be applied to the representation of religion in the series. Moreover, the study can, in some ways, confirm that the representation of religion in the later seasons of the series, accord-ing to Hjarvard, can be viewed as banal religion.

The aim of this study is to investigate how religious symbols have been used in marketing historically and how the use of religion in advertising may reflect different conceptions of religiosity. In this study, we look at which religions are used in marketing, whether it is possible to see a change in usage over time, and what it is about the religious symbols that makes them favorable to use in advertising. Three newspapers have been selected for this study because they represent three different types of newspapers during the period November 1901 to November 1906. The evening paper Aftonbladet, the morning paper Svenska Dagbladet and the weekly magazine Idun.  For the collection of advertisements, I have used the concept of banal religion from mediatization theory, which together with mediatization constitutes our framework for interpretation of the collected material.  The advertisements where then compiled and analyzed through multimodal discourse analysis. The results show that there are several different religious symbols in the advertisements from different traditions. It is also possible to observe small changes over time during the study's focus period. In an analysis of the material, several different reasons have also emerged why religion in advertising acts as an effective sales tool, including by highlighting properties valued by the present society.

Meningen med LIV1: Semiotisk karaktärsdesign för animation är en rapport skriven för ett examensprojekt utfört av Kaj Banfather och Kristofer Johansson som studerar Medie- och kommunikationsvetenskap: Visuell kommunikation och design vid Karlstads universitet. Projektets uppdragsgivare var organisationen Fryshuset, där en animation som beskriver ett av deras många sociala projekt LIV1, som går ut på att belysa det positiva med etnisk, kulturell och religiös mångfald, skulle skapas. För att gå i linje med Fryshusets värderingar och målet med LIV1 blev det därför av stor vikt att designa de karaktärer som skulle komma att finnas i animationen på ett etiskt sätt som inte förstärker stereotyper. Med teori om stereotyper och banal nationalism utforskades även idén om förekomsten av banala stereotyper. Stereotypa representationer som blivit så pass normaliserade att de ofta inte ses som direkt kontroversiella. För att identifiera de tecken och koder som kom att användas (eller undvikas) för att representera etniska och kulturella minoriteter utan att bygga på befintliga stereotyper, vare sig banala eller inte, utfördes en semiotisk analys av de två populära, svenska TV-serierna Bonusfamiljen och Torpederna. Analysen utfördes genom att undersöka tecken inom kategorierna det estetiska, beteende och kontextualitet. Resultatet visade att kontextualitet var avgörande för hur etniska minoriteter representeras i de båda serierna. När narrativet kretsar kring vad som ska föreställa svenska familjeliv och de relationer och konflikter som förekommer där, visade det sig att etniska minoriteter fick betydligt mindre betydelsefulla roller och därmed kortare skärmtid. När det istället handlade om kriminalitet ökade skärmtiden för etniska minoriteter då de fick viktigare roller, men detta kopplades starkt till att de representerades som kriminella. Beträffande det estetiska och beteende påträffades inga större avvikelser mer än att etniska minoriteter oftare observerades med våldsamma beteenden, men enbart i den serie som handlade om kriminalitet. Även detta kopplades till kontextualitet och hur etniska minoriteter oftare representerades som kriminella då det övergripande var de brottsliga karaktärerna som iakttogs utföra våldshandlingar. Slutresultatet diskuterades i koppling till de nämnda teorierna och även tidigare forskning om representationer av etniska minoriteter och karaktärsdesign. För att undvika att förstärka stereotyper designades karaktärer utifrån undersökningens resultat. De fyra, unga karaktärerna fick därför olika etniciteter och en jämnare fördelning av skärmtid. De placerades även i kreativa miljöer och representerades med intressen därefter för att motverka stereotypen av att etniska minoriteter oftare är kriminella. / The meaning of LIV1: Semiotic character design for animation is a report written for a graduation project by Kaj Banfather and Kristofer Johansson who studies Media and Communication Studies: Visual Communication and Design at Karlstad University. The project's commissioner was the organisation Fryshuset, where an animation describing one of their many social projects, LIV1, that aims to highlight the positive effects of ethnic, cultural and religious diversity, was to be created. To keep in line with Fryshuset's values ​​and the objective of LIV1, it was therefore important to design the characters that would exist in the animation in an ethical way that did not amplify stereotypes. With theories concerning stereotypes and banal nationalism the report also explored the idea of ​​the existence of banal stereotypes. Stereotypical representations that have become normalised to the extent that they are often not seen as directly controversial. To identify the signs and codes that came to be used (or avoided) to represent ethnic and cultural minorities without building on existing stereotypes, whether banal or not, a semiotic analysis of the two popular Swedish television series Bonusfamiljen and Torpederna was performed. The analysis was conducted by examining signs within the categories the aesthetics, behaviour and contextuality. The results showed that contextuality often was crucial for the representation of ethnic minorities in both series. When the narrative revolves around what is supposed to represent Swedish family life and the relationships and conflicts that occur within that, it turned out that ethnic minorities gained significantly less important roles and thus, shorter screen time. When crime was the main topic, screen time for ethnic minorities increased as they were assigned more important roles, but this was linked to being represented as criminals. Regarding the aesthetics and behaviour, no major discrepancies were found more than that ethnic minorities more often were observed with violent behaviours, but only in the series revolving crime. This was also linked to contextuality and how ethnic minorities more often were represented as criminals and how criminal characters mostly were the ones observed to carry out acts of violence. The final results were discussed through the perspectives of the mentioned theories and also previous research on representations of ethnic minorities and character design. In order to avoid enhancing stereotypes, characters were designed based on the results of the analysis. The four young characters therefore received different ethnicities and a more even distribution of screen time. They were also placed in creative environments and then represented with the interests to counteract the stereotype that ethnic minorities more often are criminals.

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet. I samband med värdetillskrivningen sker även en hierarkisering och positionering gentemot andra regioner och matkulturer. Vidare visar analysen hur konstruktionen av den nordiska matkulturen och identiteten legitimeras genom hänvisning till konkurrens och en hotande global livsmedelsmarknad präglad av likriktning och ohälsosam snabbmat. Genom att kombinera hänvisningar till historisk nordiskt förgånget med den globala nutiden och framtiden får den nordiska identiteten fotfäste. Genom en implementering av Ny Nordisk Mat:s ”ideologi” i alla sociala skikt i form av smakutbildning och nordisk mat på officiella matinstitutioner möjliggörs upprätthållandet och reproduktionen av den nordiska identiteten och den matkulturen. Analysen visar att arbetet med att konstruera en den nordiska matkulturen och identiteten till stor del är en varumärkningsprocess, där en viktig del utgörs av att balansera mellan det regionala och det internationella. Genom ett strategiskt urval kan samma värden som används för att marknadsföra och differentiera Norden på den gastronomiska kartan appliceras universellt. Nationalistiska tendenser avslås genom en förståelse av att den nordiska regionen och maten förtjänar att synas och inta vad som upplevs vara en rättmätig position på den gastronomiska arenan. Samtidigt finns det tecken som tyder på att det, när det väl skapats en tydlig identitet och matkultur, är lättare att öppna upp för influenser utifrån. Uppsatsen öppnar därmed upp för frågan om huruvida skapandet av gränser är en förutsättning för ökad tolerans inom regionala matpraktiker.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur religiösa teman manifesterar sig i TV-serien Supernatural (2005 ff.), och i vad mån dessa teman motsvarar en "banal religion". Fyra scener ur serien har analyserats med avseende på dess tematik och estetik för att fastställa hur Supernatural har anpassat berättelsen om Kain och Abel samt skapelseberättelsen till en modern miljö med övernaturliga inslag. Studien påvisar att serien använder sig av religiösa berättelser för att skapa narrativ som inte behöver beaktas som religiöst av åskådaren. Supernatural har hämtat fragment från bibliska berättelser och anpassat tematiken till seriens handling och genre men en viss symbolik finns fortfarande kvar och på sätt kan dess tematik och estetik kopplas till en banal religion.

Uppsatsens syfte är att undersöka varför människor i Sverige praktiserar tantra, hur dessa personer förhåller sig till tantra som livsfilosofi och världsåskådning samt till sitt eget praktiserande utav det. Genom att analytiskt ställa frågan Varför sysslar folk i Sverige med tantra? till två olika podcaster, Instagramkonton och en självbiografi som berör just tantrautövande i Sverige så har en längtan efter esoterisk (ny)andlighet och tantra som självförverkligande identitetsmarkör identifierats i den diskurs som dominerar materialet. I uppsatsen urskiljs ett antal diskurser som beskriver hur personerna i det empiriska materialet resonerar kring sitt tantrautövande och hur de hittade till tantran från första början. Vidare identifieras avsaknaden av en given vardagsandlighet i det moderna, sekulariserade samhället samt värdet av att en sådan andlig praktik kan integreras i ens sexualitet, sexuella praktiker samt andra kroppsliga behov och lustar vilket, för västerlänningar, är utmärkande för tantra. Detta diskuteras i termer av banal exotifiering och som självförverkligande praktik i relation till bell hooks teori om konsumtion av andraskap, något som för flera av dem som uttalar sig i det undersökta materialet möjliggjort en karriär inom tantra eller med tantra som karriärmässigt verktyg.

Submitted by Viviane Lima da Cunha (viviane@biblioteca.ufpb.br) on 2018-01-31T14:58:55Z No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 2870522 bytes, checksum: 9a66acf4e1e01494613efb41e9fea8bf (MD5) / Made available in DSpace on 2018-01-31T14:58:55Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 2870522 bytes, checksum: 9a66acf4e1e01494613efb41e9fea8bf (MD5) Previous issue date: 2016-09-28 / The theme of urban violence in Brazil is increasingly becoming the subject of national concern; and the city of João Pessoa, in recent years, presented its highest rates of intentional homicide lethal. The different ways in which everyday violence manifests itself in the national, regional and local levels, is a major challenge for research seeking to interpret the phenomenon from its multifarious forms that interact with analysis of more general factors, such as the crime and diversion. However, in the social sciences and particularly in sociology, there is a lack of literature about the killings for trivial, clumsy or banal reasons, in Brazil. This study aims to evaluate the lethal outcomes among individuals marked by neighborly ties with rational actions for particular solution of interpersonal conflicts. the criminal proceedings related to cases of intentional murder were futile used for trivial reasons, practiced in the metropolitan region of João Pessoa, selected from the notoriety that cases reached through the media. Was analyzed as social actors announce in court proceedings, the modus operandi of violent acts, without the mediation - conscious or unconscious - of the state for the resolution of disputes under the canopy of the management of internal mechanisms of control of emotions and the effects the furious conduct of an (in)dividual on the Other produces the imaginary and social life. / O tema da violência urbana no Brasil é, cada vez, mais objeto da preocupação nacional; e a cidade de João Pessoa, nos últimos anos, apresentou suas maiores taxas de homicídio letal intencional. As diferentes formas como a violência cotidiana se manifesta, nas esferas nacional, regional e local, constituem um dos grandes desafios para as pesquisas que procuram interpretar o fenômeno a partir das suas formas multifacetadas que interagem com análises de fatores mais gerais, a exemplo do crime e do desvio. Entretanto, nas ciências sociais, e especialmente na sociologia, há falta de literatura especializada quanto aos homicídios praticados por razões fúteis, torpes ou banais, no Brasil. O presente estudo propõe avaliar os desfechos letais entre indivíduos marcados por vínculos de vizinhança, com ações racionais para a solução particular de conflitos interpessoais. Foram utilizados os processos-crime referentes aos casos de homicídio fútil intencional, por razões fúteis, praticados na região metropolitana de João Pessoa, selecionados a partir da notoriedade que os casos alcançaram nos meios de comunicação. Foi analisado como os atores sociais anunciam nos processos judiciais o modus operandi das ações violentas, sem a mediação – consciente ou inconsciente – do Estado para a resolução das desavenças, sob o pálio da gestão dos mecanismos internos de controle das emoções e os efeitos que a conduta furiosa de um (in)divíduo sobre o Outro produz no imaginário e na vida social.

Cette thèse se présente comme une fouille archéologique consistant à décortiquer l’objet dans notre société actuelle à partir d’une réalisation plastique. En effet cette thèse s’articule autour d’une pratique artistique. C’est cette pratique qui a ainsi déterminé les champs de recherche à suivre. Le protocole de cette installation consiste, dans un premier temps, à demander à des femmes-artistes de me prêter un objet issu de leur quotidien et pour lequel elles ont nourri un besoin ou un attachement particulier, de sorte que cet objet devienne un miroir capable de refléter leur personnalité. Dans un deuxième temps, je filme un témoignage que me livrent ces mêmes personnes au sujet de l’objet choisi, et dans lequel elles justifient leur choix en précisant la nature du lien qui les unit à celui-ci. Ensuite, ces objets sont moulés par mes soins. En ce sens, cette démarche de ne présenter que leurs moulages et non ces objets tels qu’ils sont, contribue à rendre l’intimité que représentent ces objets, et à faire de ces symboles de la vie quotidienne de chacune des protagonistes, et donc, d’acteurs ou plutôt actrices de notre société moderne, de simples matériaux voués à un oubli certain, sauf à les envisager à l’aune d’une certaine archéologie du présent. C’est ainsi que je prends le parti des objets. Un parti pris théorique et pratique. Dans le sens où je me place du côté des objets pour observer le monde, un parti pris qui traduit une opinion argumentée de l’objet dans tous ses états : l’objet dans l’art, l’objet anthropologique, l’objet comme trace de nous-mêmes et pour finir l’objet archéologique. / This thesis presents itself as an archaeological excavation consisting of the dissection of the object in our present society from a plastic realization. Indeed this thesis is articulated around an artistic practice. It is this practice that has determined the fields of research to be followed. The protocol of this installation consists, initially, in asking women artists to lend me an object from their daily lives and for which they have nourished a particular need or attachment, so that this object becomes a mirror capable To reflect their personality. In a second step, I film a testimony given to me by these same people about the chosen object, and in which they justify their choice by specifying the nature of the bond that unites them to it. Then, these objects are molded by me. In this sense, this process of presenting only their moldings and not those objects as they are, helps to make the intimacy represented by these objects, and to make these symbols of the daily life of each of the protagonists, and thus , Actors or rather actors of our modern society, materials devoted to a certain forgetfulness, except to consider them by the yardstick of an archeology of the present.This is how I take the side of objects. A theoretical and practical bias. In the sense that I place myself on the side of objects to observe the world, a bias that translates an argued opinion of the object in all its states: the object in art, the anthropological object, the object as Trace of ourselves and to finish the archaeological object.

This thesis is set within a framework of the revivalist Christians’ Inner Mission, and presents as a case-study their mission to conscripts stationed in military exercise areas and garrison towns across Sweden. The revivalists’ evangelical zeal is given special attention. This is in contrast to much of the earlier research, which worked with the secularization paradigm formulated by the founders of sociology. Conscription in the early 20th century was regarded in various civilian and military circles as a platform for social and national integration, although these attitudes remain largely unstudied in Sweden’s case. Those engaged in missionizing the army were also drawn to this ‘School of the Nation’. The thesis shows that the motives of those involved in this home mission to soldiers were grounded in religion. However, the expansive missionary work was strengthened by the positions held by its male protagonists in the power structures of society. The mission was maintained by social contacts between an informal alliance of upper-class officers from among the mission’s military members, and by civilian missionaries from lower social classes. A decisive contextual factor for the army-mission as an educational project was that Sweden remained at peace. The civilian contribution to the mission grew as it spread more widely through the country. It is argued in this thesis that the soldiers’ homes were dominated by a discourse of domesticity. This discourse designated a place, a relationship, and a state of mind for the conscript during his free time at the military base. The missionaries were convinced that contact with the domestic and family values of civilian society should be preserved by the soldiers’ homes. The discourse of domesticity also looked ahead to the conscript’s subsequent life in civilian society: the missionaries wished to train up conscripts to be sober, moral family breadwinners.

Le cliché d’une « barquette de frites nappées de chocolat », un « coucher de soleil » aux couleurs saturées près de Puerto Natales au Chili… Cette thèse a pour objectif d’étudier la représentation des photographies exposées par l’Agence France-Presse sur les « réseaux sociaux » – Instagram, Facebook, Twitter et Tumblr en têtes –, à l’aune d’une réflexion sur les transformations et les mutations des pratiques photojournalistiques en régime « numérique ». L’étude se divise en deux axes : une approche sémiotique d’abord, qui permet de comprendre de quelle manière le discours photojournalistique déploie les conditions formelles et médiatiques qui président à la fixation de la croyance, et articulent des normes et des attentes sur le statut de vérité du monde présenté par ces images ; une approche généalogique ensuite, qui étudie les conditions selon lesquelles les photographies de presse sont exposées. En réinterrogeant le concept de banalité, en lui redonnant son sens premier, ce deuxième axe développe une réflexion sur la complexité de la médiation « numérique », entre le pouvoir de réquisition des « industries du passage » d’un côté, et l’adaptation du discours informationnel de l’AFP de l’autre. À partir d’un point de vue nettement interdisciplinaire, la thèse prouve ici qu’il est possible de comprendre la médiation « numérique » comme la corrélation expressive entre l’économie d’un dispositif et le développement de formes de vies iconiques singulières. / A picture of « French fries coated with chocolate », a « sunset » picturing saturated colours near Puerto Natales, Chili… This PhD thesis studies the representation of pictures posted on « Social Networks » by the Agence France-Presse – mainly Instagram, Facebook, Twitter and Tumblr – and examines the transformations and mutations of photojournalism through “digitization”. This work is structured around two axes. A semiotics approach allows first to understand how photojournalistic contents play on faith and belief in the media; these contents and pictures play on the norms and expectations linked to the representations of truth. We then studied the representation of press photography through a genealogical approach; interrogating the notion of banalité, this approach underlines the complexity of “digital” mediations. These mediations are caught between the requisitioning power of “industries du passage” and the adaptation of AFP’s informative speech. The interdisciplinary and integrative approach offered in this PhD allows to prove that digital mediations are only understandable as the correlation between an economy of devices and the development of unusual iconic lives.