The goal of this study is to propose a concept of Assessment Centre as an effective recruitment tool for a personal banker in the financial institution. The theoretical part describes general process of a recruitment and a Assessment Centre method. The effectivity of this method is compared with other recruitment methods. It also depicts the objectives of the method and mentions utilized methods. Attention is paid to particular AC stages, from finding out demands and requirements of the Assessment Centre up to evaluation of the data, which had been obtained during AC. The aim of the practical part is to bring a concept of AC for a recruitment of a personal banker in particular financial institution and to assess whether the AC method is suitable for recruitment in that case, together with economic evaluation in comparison with classic recruitment method.

The subject of the thesis is the design of changes in the incentive system in the selected company. Through the analysis of company documents, questionnaires and structured interviews is analyzed the current incentive system and its effect on the level of staff motivation. On the basis of empirical research are elaborated concrete proposals to optimize employee performance, increase the level of staff motivation and thereby strengthening the company's position in the market.

Inför ämnesvalet av det här arbetet upptäcktes att det var få av de stora bankerna i Sverige som beviljade förvärvslån till ägarlägenhetsfastigheter. Nämnda fenomen blev huvudfokus för uppsatsen, och arbetet fick syftet att utreda vilka juridiska och ekonomiska skäl som kunde föreligga. Vid fortsatt kontakt med banker har olika svar erhållits av olika medarbetare, vilket ökade intresset för vad som egentligen var anledningen till den misslyckade kreditmarknaden av ägarlägenhetsfastigheter än mer. För att erhålla ett underlag av vad som skulle kunna tänkas vara ett problem för aktörerna genomfördes intervjuer med banker och markexploatörer, och utöver det upprättades egenformulerade frågor.  Efter att ha utrett de tänkbara juridiska och ekonomiska problemen på området har det kommits fram till att det egentligen inte föreligger några hinder för bankerna att erbjuda förvärvslån till ägarlägenhetsfastigheter. Det har istället kunnat konstateras att det föreligger en stor okunskap hos bankernas medarbetare och att bristen på kundkrets är den främsta ekonomiska orsaken till att kreditinstituten inte har en tydligare policy angående förvärvslån till ägarlägenhetsfastigheter. Det har också fastslagits att det råder en viss osäkerhet kring samfällighetsföreningarna och hur dessa ska upprättas. Lagen ger inget tydligt svar på hur en samfällighetsförenings ska bildas om ingen delägare är intresserad av bildandet. För att öka möjligheten för förvärvslån till Ägarlägenheter har slusatsen dragits att det krävs mer kunskap hos bankmedarbetare samt en enhetlig standard för kreditvärdering på området.

As the financial system has grown ever more computerized and complex, so has the problem of money laundering, and thus also the need for anti-money laundering (AML). However, as the financial system is hard for states to access, they have, encouraged by international organizations such as Financial Action Taskforce (FATF), delegated a large portion of the responsibility for anti-money laundering efforts to private financial institutions through the use of regulation. This study therefore investigates how people who work with AML in financial institutions see their role as executers of public policy, what they see as their responsibilities, and how they experience the system of delegated responsibility. The analysis is based on ten interviews with AML-professionals from three Swedish banks.  The study shows that AML-professionals in Swedish banks are positive to their role as public policy executers and see their role as not just rule-following, but also as a part of the crime preventing infrastructure. They therefore exhibit commitment towards three responsibilities: to bear the banks profit margins in mind, to ensure that AML-laws are followed, and to secure that the AML-efforts counteracts money laundering in an impactful way, as they see money laundering as a pressing problem. These three responsibilities have the possibility to conflict and hence require prioritization. The results of this study showcase how regulation with the intent of societal improvement can lead to the regulated not just following rules, but also internalizing the purpose of the regulation.

Finansinstituten är hårt reglerade organisationer som så sent som 2018 fick addera ytterligare regler i form av EU:s direktiv med förordningen MiFID 2. Förordningens huvudsakliga syfte är att öka kundsäkerheten genom högre krav på transparens och ett förbättrat investerarskydd, vilket bland annat har inneburit förbud mot tredjepartsersättning. Följande uppsats syftar till att undersöka hur det nya regelverket och då främst provisionsförbudet, påverkat private bankers inom dessa institut. Med hjälp av en kvalitativ studie där fem intervjuer har gjorts med individer från tre olika organisationer försöker detta arbete skapa en bild av hur motivationen hos de berörda har påverkats av reformen och som kommer tolkas med hjälp av Self Determination Theory. Intervjuerna ifråga indikerade stora skillnader mellan aktörerna där de större instituten redan genomfört många av regeländringarna medans de mindre aktörerna tvingades till förändring. Där regelverket krävde omstrukturering av ersättningarna kunde stor förändring av motivation observeras både positiva och negativa.

Hållbarhetsredovisning för stora företag har inte alltid varit obligatoriskt. År 2017 infördes en lagändring i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) i Sverige som innefattade att det är obligatoriskt för stora företag att upprätta en hållbarhetsredovisning. Företagkan välja att följa Global Reporting Initiative standarder som ger riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska konstrueras, där bland annat principen om att både positiv och negativ information ska redovisas i företags hållbarhetsredovisningar.Syftet med studien blir att identifiera legitimitetsstrategier som används av de svenska storbankerna vid kommunikation av negativ miljömässig och social information. Vidare är syftet att studera kring hur bankerna ställer sig till lagändringen i årsredovisningslagen(SFS 1995:1554) samt Global Reporting Initiative under tidsperioden 2015-2019. I studiens referensram förklaras begreppen hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning, Global Reporting Initiative och negativ information inom de sociala och miljömässiga dimensionerna. Vidare presenteras signalteorin, informationsasymmetri och kommunikation, legitimitetsteorin samt legitimitetsstrategier från tidigare studier för att analysera studiens empiri i analysen. Studien består av en kvalitativ forskningsansats där hållbarhetsredovisningar för fyra storbanker i Sverige har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Empirin presenterar studiens identifierade legitimitetsstrategier som har namngetts till: bortresonerande, utförd åtgärd, framtida åtgärd, okommenterad, angiven fakta och normalisering. Utifrån studiens empiri och analys kan det konstateras att storbankerna i Sverige använder legitimitetsstrategier vid kommunikation av negativ information för att bibehålla, skapa eller reparera legitimitet. Två av Chos (2009) identifierade strategier kunde sammankopplas med studiens strategier medan fyra av de sex identifierade strategierna i studien har kunnat sammankopplas med Hahn och Lülfs(2014) studie. Två identifierade strategier kunde inte sammankopplas med tidigare studier, därmed presenteras dessa som tillägg till tidigare studier. Utifrån studiens analys kan det  konstateras att lagändringen i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) inte har haft ett inflytande på hur storbankerna kommunicerar ut information. Det konstateras dock att GRI har haft ett inflytande på hur storbankerna väljer att kommunicera utinformation.

Under den globala finanskrisen mellan 2007 till 2009 drabbades både privatpersoner och företag hårt av en skakig finansiell marknad, vilket ledde till att regeringar och myndigheter världen över införde nya föreskrifter och riktlinjer för banker. De nya regleringarna skulle förhindra att en liknande kollaps i framtiden skulle inträffa genom att öka stabiliteten och säkerheten inom banksektorn. I USA infördes Dodd-Frank Act och Basel III som nya föreskrifter, där fokus var på att återställa sektorn och återvinna förtroendet från samhället. Regelverken införde höjda kapitalkrav och andra regleringar för att få en bättre övervakning över bankernas finansiella hälsa.  Oavsett vilken storlek det är på banken så har Dodd-Frank Act och Basel III påverkat banker i USA då reglementet har till syfte att säkerställa en sund och hållbar finansiella sektor. Även om syftet är för det goda har det väckt oro över konsekvenserna av regleringarna på bankernas prestation och konkurrenskraft, särskilt för mindre banker som anses kunna hamna i en situation av ekonomisk kris och svårigheter att överleva. Lönsamhet är viktigt för banker för att kunna generera mer kapital som i sin tur kan lånas ut till ekonomin. Hög konkurrens gör att lönsamheten sätts i fokus, men ger även mer flexibilitet till banker vid sämre perioder på marknaden.  I USA och andra delar av världen, har det i starten av 2023 skapats en rädsla för bankernas överlevnad, där återigen hantering av risk ligger i framkant. Några banker har redan upplevt så kallade ”bank-runs” och fått sin organisation övertagen av den amerikanska federal myndigheten Federal Deposit Insurance Corporation (FDIC). Syftet med denna rapport är att undersöka hur Dodd-Frank Act och Basel III har påverkat bankernas prestation och om det finns en skillnad mellan storleksgrupperna i USA.  För att studera bankers prestation efter införandet av Basel III och Dodd-Frank Act har studien använt finansiella nyckeltal som har delats upp i tre olika grupper (lönsamhet, stabilitet och riskhantering). Undersökningen innehåller dessutom en skillnader-i-skillnader- analys för att studera om bankstorlek har någon betydelse i prestation efter införandet av regleringarna. Resultatet indikerar att åtgärder som vidtogs mot den finansiella krisen har hjälpt banker att förbättra sin riskhantering och stabilitet. Däremot har det resulterat i lägre lönsamhet för större banker och bättre för mindre banker. Studien visar även på att införandet av Basel III och Dodd-Frank Act har påverkat bankgruppernas prestation olika mycket.

Problemformulering: Hur arbetar banker i sin relation till fastighetsbolag med hållbarhet vid kreditgivning? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och skapa en större förståelse för hur banker i sin relation till fastighetsbolag arbetar med hållbarhet vid kreditgivning. För att få en större förståelse avser vi även att se detta utifrån fastighetsbolagens perspektiv. Vi vill utöver detta få en uppfattning om parterna har olika syn på relationen i praktiken. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och vid studiens genomförande har en abduktiv forskningsansats använts. Den empiriska undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer med nio respondenter. Litteraturstudien genomfördes genom att teorier från tidigare forskningsstudier och från kurslitteratur samlades in.Analysmodellen som har använts i studien utgår från vår egen konstruerade analysmodell samt en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av Gioia-metoden. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att banker genom en långsiktig relation som präglas av öppenhet och förtroende mellan parterna är det främsta medlet att främja en hållbar utveckling. Bankerna strävar även efter att se en ständig utvecklingsprocess i fastighetsbolagens arbete med hållbarhet. Fortsättningsvis försöker inte banker att påverka fastighetsbolagens organisatoriska beslutsfattande vid kreditgivning och har inte heller några tydliga hållbarhetskrav på fastighetsbolagen. Dessutom använder sig inte bankerna av kapitalkostnader som ett incitament för att styra fastighetsbolagens arbete med hållbarhet. Vid kreditgivning är det den miljömässiga aspekten av ESG som väger tyngst för bankernas bedömning. Bankernas hållbarhetsramverk för bedömning och påverkan av fastighetsbolagens hållbarhetsarbete är i dagsläget fortfarande ytligt och relativt outvecklat. / Research question: How do banks work within their relationship with real estate companies with sustainability in their lending process? Purpose: The purpose of the study is to describe and create a greater understanding of how banks in their relationship with real estate companies work with sustainability in their lending process. To gain a greater understanding we also intend to see this from the real estate companies' perspective. In addition to this, we want to get an idea of whether the parties have different view on the relationship in practice. Methodology: This study has been carried out with a qualitative research method and we have used an abductive research approach. The empirical survey is based on semi-structured interviews with nine interviewees. The literature study was carried out by collecting theories from previous research studies and from course literature. The analysis model that has been used in the study is based on our own constructed analysis model and a qualitative content analysis using the Gioia method. Conclusion: The results of this study show that banks, through a long-term relationship characterized by openness and trust between the parties, are the main means of promoting sustainable development. The banks also strive to see a constant development process in the real estate companies' work with sustainability. Furthermore, banks do not try to influence the real estate companies' organizational decision-making when granting credit, nor do they have any clear sustainability requirements for the real estate companies. In addition, banks do not use capital costs as an incentive to guide real estate companies' work with sustainability. When lending, it is the environmental aspect of the ESG that weighs most heavily in the banks' assessment. The banks' sustainability framework for assessing and influencing the real estate companies' sustainability work is currently still superficial and relatively undeveloped.

Efter allmänhetens påtryckningar har mycket hänt inom hållbarhetsområdet och många företag har insett deras skyldighet gentemot samhället kring att ta ansvar för en hållbar utveckling. Företagens affärsetik handlar om normer och värderingar som går i linje med vad intressenterna förväntar sig, där företagens skattelogik utgör en del av affärsetiken. Utgångspunkten är att det finns två olika skattelogiker, vilka kan förknippas med antingen en god eller en dålig affärsetik. Denna studie har valt att fokusera på banker då de är en aktör som spelar en viktig roll i samhället. Historisk sett har intressenternas förtroende för bankerna varit svagt, men med tiden har bankerna kunnat arbeta tillbaka detta. Därför var det intressant att genom en kvalitativ innehållsanalys, studera hur fyra utvalda banker använder retorik för att övertyga sin läsare att den valda skattelogiken är en legitim väg att gå. Det innebär att denna studie har inriktat sig mot att tolka texter i hållbarhetsredovisningar och skattepolicys och studien har därmed en hermeneutisk ansats. Retorik ses som konsten att övertyga och i denna studie har retoriken används för att skapa en förståelse för hur bankerna argumenterar kring skattelogiken och affärsetiken, för att övertyga sin läsare i syfte att bibehålla sin legitimitet. Denna studie har sett att samtliga banker använder sig av en skattelogik som är förenad med god affärsetik. Detta kan ses genom att bankerna argumenterar för att de inte främjar skatteflykt eller aggressiv skatteplanering. Studien har funnit att ethos-argumenten dominerar i texterna vilket signalerar trovärdighet och pålitlighet. Detta är en indikation på att det är eftersträvansvärt för att bibehålla sin legitimitet och när bankerna dessutom har en historia kring ett bristande förtroende från intressenterna så är trovärdighet och pålitlighet nödvändigt för bankernas överlevnad. / After public pressure, a lot has happened in the area of sustainability and many companies have realized their obligation to society to take responsibility for sustainable development. Corporate business ethics are about norms and values that align with what stakeholders expect, with corporate tax logic forming part of business ethics. The starting point is that there are two different tax logics, which can be associated with either a good or a bad business ethic. This study has chosen to focus on banks as they are an actor that plays an important role in society. Historically, stakeholder’s confidence in the banks has been weak, but over time the banks have been able to work this back. Therefore, it was interesting to study through a qualitative content analysis, how four selected banks use rhetoric to convince their readers on interpreting texts in sustainability reports and tax policies and the study thus has a hermeneutic approach. Rhetoric is seen as the art of persuasion and in this study, rhetoric has been used to create an understanding of how banks argue around tax logic and business ethics, to convince their reader in order to maintain their legitimacy. This study has seen that all banks use a tax logic that is associated with good business ethics. This can be seen by the banks arguing that they do not promote tax evasion or aggressive taxplanning. The study has found that the ethos- arguments dominate in the texts, which signals credibility and reliability. This is an indication that it is desirable to maintain it´s legitimacy and when the banks also have a history of a lack of trust from stakeholders, credibility and reliability are necessary for the bank’s survival.

There is a shift in the way financial services are provided in relation to alternative payment methods, with FinTech being a significant factor in this trend. This trend continues to grow in popularity, which is why FinTech has become such an important part of the payments market. FinTech is undergoing a paradigm shift and the Swedish market is dependent on the development of FinTech, where many new players have taken a place in the financial market within the payment service area. With these developments, FinTech has a huge impact on traditional banks, including the disruptions, challenges and threats that come with this growth. Banks face major challenges, but the growth of FinTech companies offers innovative financial services that banks cannot keep up with. The purpose of this study is to investigate success factors that have helped FinTech companies grow and succeed, as well as find out what the relationship between FinTech and traditional banks looks like, and the challenges FinTech faces in relation to the financial services sector. The study is based on a FinTech perspective, where four Swedish FinTech companies: Klarna, Qliro Walley and Resurs Bank participate in. The study is based on a qualitative study that is supplemented with a semi-structured interview, which is the study's primary data collection. A use of secondary data has also been made, by retrieving reports from various organizations and authorities. The result showed that the main success factor for FinTech growth is customer interaction, as demand places great importance on the development of the company's services. Initiating cooperation with banks is seen as an opportunity and as a business strategy, where traditional banks can give FinTech comparative advantage. This is because the banks have more market knowledge of payment services that can be used by FinTech. The existence of new regulations can affect FinTech companies differently, which is considered a major challenge, and trying to keep up with the regulations can be costly to adapt to. / Det finns en förändring i sättet att tillhandahålla finansiella tjänster i förhållande till alternativa betalningsmetoder, där FinTech är en betydande faktor till denna trend. Denna trend fortsätter att växa i popularitet, vilket är anledningen till att FinTech har blivit en viktig del av betalningsmarknaden. FinTech genomgår ett paradigmskifte och den svenska marknaden är beroende av utvecklingen av FinTech, där många nya aktörer tagit plats på finansmarknaden inom betaltjänst- området. Med denna utveckling har FinTech en enorm inverkan på traditionella banker, inklusive störningar, utmaningar och hot som följer med denna tillväxt. Bankerna står inför stora utmaningar, men tillväxten av FinTech- företag erbjuder innovativa finansiella tjänster som bankerna inte kan hänga med. Syftet med denna studie är att undersöka framgångsfaktorer som har hjälpt FinTech- företag att växa och lyckas, samt ta reda på hur förhållandet mellan FinTech och traditionella banker ser ut, och de utmaningar FinTech står inför i anknytning med den finansiella tjänstesektorn. Studien utgår ur ett FinTech-perspektiv, där fyra svenska FinTech företag: Klarna, Qliro Walley och ResursBank medverkar i. Studien grundar sig på en kvalitativ studie som kompletteras med en semistrukturerad intervju, som är studiens primära datainsamling. En användning av sekundärdata har också medförts, genom att hämta rapporter från olika organisationer och myndigheter. Resultatet visade att den främsta framgångsfaktorn för FinTech tillväxt är kundinteraktion, eftersom det är efterfrågan som lägger en stor vikt vid utveckling av företagets tjänster. Att inleda samarbete med banker ses som en möjlighet och som en affärsstrategi, där traditionella banker kan ge FinTech komparativa fördelar. Det beror på att bankerna har mer marknadskännedom om betaltjänster som kan användas av FinTech. Förekomsten av nya regleringar kan påverka FinTech-företagen olika. Detta anses som en stor utmaning. Att försöka hänga med i regelverken kan vara kostsamt att anpassa sig till.