This paper sets out to investigate the effects on small banks’ management control practices from increasing regulation following the 2008 financial crisis. The changes to banks’ management control practices may in turn have implications for banks’ competitive advantages and strategies. A qualitative case study of a Swedish savings bank was carried out, gathering data through six semi-structured interviews of representatives at different levels. Our findings indicate that the increased regulatory pressure has increased both the scope and scale of administrative as well as cybernetic controls. A relative change of focus, from business- to compliance-oriented was also detected in connection with the planning and cybernetic controls. The increase in mainly administrative controls and the resulting regulatory burden suggest that it may be difficult for small and decentralized banks to pursue their chosen strategy unless they are able to find alternative ways of dealing with this burden. / Uppsatsen redogör för vår undersökning av effekterna av ökande reglering på små, lokala bankers styrning i kölvattnet av 2008 års finanskris. Förändringarna av styrningen kan i sin tur ha betydelse för bankers komparativa fördelar, och deras strategier. En kvalitativ fallstudie av en svensk sparbank genomfördes och innefattade sex semi-strukturerade intervjuer av medarbetare på olika nivåer. Resultaten pekar på att det ökade regleringstrycket har ökat omfattningen av styrning kopplad till governance, organisationsstrukturer, policies och processbeskrivningar men även uppföljning. En förskjutning av fokus, från affärsorienterat mot compliance-orienterat, sågs också i anslutning till styrning som hade att göra med planering och uppföljning. Den betydande ökningen av styrning övervägande kopplad till governance, organisationsstrukturer, policies och processbeskrivningar antyder att det kan bli svårt för små lokala banker att behålla sin strategi om de inte lyckas finna alternativa sätt att hantera den ökade bördan som den förändrade styrningen innebär.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder. Vårt syfte är även att undersöka hur tillämpningen av IASB:s standarder har påverkat redovisningen av finansiella instrument hos banker i Storbritannien.Då syftet med vår forskning är deskriptivt passar kvalitativa metoder väl in i vår forskningsprocess. Vårt material består av lagtexter och intervjuer vilket medför att vi har tolkat mer än statistiskt analyserat och jämfört.Vi har kommit fram till slutsatsen att de nya reglerna gällande finansiella instrument främst påverkar klassificering och värdering av dessa. Resultatet har inte påverkats nämnvärt utan det är balansomslutningen som står för skillnaderna. Vi har även kommit fram till att banker i Storbritannien har påverkats på liknande sätt som de svenska av införandet av IAS/IFRS-standarderna. / Uppsatsnivå: C

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten närmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2010, innebär att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benämnas som små företag. Avsikten medförslaget är att minska kostnaderna för de små företagen genom att de själva skall fåmöjlighet att välja vilka redovisnings- och revisionstjänster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyråerna samtidigt som konkurrensen ökar från exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyråer. Revisionsbyråerna måste därför anpassa sitttjänsteutbud utifrån vad de små företagen kommer att efterfråga. Vi har undersökt hur tvåolika parter, revisionsbyråer och banker, kommer att påverkas av lagförslaget. Syftet medvår uppsats har varit att, genom intervjuer med två revisionsbyråer, identifiera ochbeskriva vilka alternativa tjänster till revision som de kan erbjuda företag som väljer bortrevision. Genom att intervjua tre banker har vår avsikt även varit att erhålla deras åsikterom dessa tjänster, som alternativ till revision i samband med utlåning. Insamlingen avvårt empiriska material har bestått av sammanlagt fem intervjuer. Två intervjuer hargenomförts hos två olika revisionsbyråer och resterande hos tre olika banker.Vår undersökning antyder att det finns flera tjänster som revisionsbyråer kan erbjudaföretag som väljer bort revision. Översiktlig granskning och SNT 4400 är inte särskiltutbredda tjänster idag och revisorerna är osäkra på hur de kommer att användas iframtiden. En bokslutsberättelse, utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult, anserde däremot vara ett bra intyg på att kvaliteten i bokföringen är hög. Revisionsbyråernakan dock inte driva utvecklingen av nya revisionstjänster själva, då tjänsterna måstebygga på en standard. De är också begränsade av befintliga jävs- och oberoenderegler. Vidare pekar vår undersökning på att bankerna i framtiden kommer att vara öppna föralternativa tjänster till revision, utförda av till exempel en auktoriseradredovisningskonsult. För bankerna är förtroendet för låntagaren och för den som granskatlåntagarens redovisning centralt i frågan. Vilka tjänster som kommer att accepteras fårframtiden utvisa då inga av våra respondenter i dagsläget har fastställt vilka krav dekommer att ställa på de företag som väljer bort revision. Vår undersökning tyder dock påatt en bokslutsberättelse utfärdad av en auktoriserad redovisningskonsult kommer att varaden tjänst som kommer att få mest genomslagskraft. Revisionstjänsterna SNT 4400 samtöversiktlig granskning kommer säkerligen att användas vid vissa tillfällen, men kanskeinte som ett alternativ till den årliga revisionen.

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning. Eftersom regelverket berör samtliga svenska banker har vi valt att göra en specifik jämförelse mellan en mindre svensk bank, Swedbank Sjuhärad, och de fyra storbankerna2 grupperade som ett gemensamt kluster. Vi har valt att intervjua två respondenter från Swedbank Sjuhärad samt en respondent från FI där den sistnämnda försökt ge en samlad bild över storbankernas förhållande till regelverket. Därutöver har insamlandet av empiri skett genom flertalet rapporter och bankernas årsredovisningar. Studien är en fallstudie av kvalitativ karaktär och en abduktiv ansats har använts.Vår forskningsfråga är: Hur påverkas en mindre banks kapitalanskaffning på grund av Basel III i förhållande till de fyra storbankerna? Syftet med studien är att undersöka om en mindre banks kapitalanskaffning påverkas annorlunda på grund av Basel III i förhållande till de fyra storbankerna. I sådana fall vill vi ta reda på vilka eventuella kostnader detta innebär.Vi anser att den främsta skillnaden mellan Swedbank Sjuhärad och de fyra storbankerna är att storbankerna i dagsläget har en mer diversifierad kapitalstruktur och investerarbild. Vi är av uppfattningen att denna skillnad successivt kommer minska över tid eftersom Swedbank Sjuhärad i allt högre grad tvingas efterlikna storbankerna i takt med implementeringen av Basel III. Vi anser att detta i sin tur kommer innebära ökade kostnader för Swedbank Sjuhärad då de till viss del tvingas gå ifrån sitt billigaste finansieringssätt vilket är inlåning på konto. Vidare är de operativa på en mindre marknad, genomför förhållandevis små emissioner och har inte lika igenkännande profil mot potentiella investerare. Enligt bankens egen uppfattning går stabilitet före lönsamhet på kort sikt. Detta är något som vi anser kan gynna Swedbank Sjuhärad framöver då det signaleras som ett vinnande koncept både från myndigheter och från samhället i stort. / Program: Civilekonomprogrammet

This thesis focuses on private banking in the Czech Republic. Thesis is divided into theoretical and practical part. The theoretical part describes the basic characteristics of private banking, history, legislation, subjects or impact of the financial crisis. The practical part is focused on products and services of private banking and the analysis of portfolios from private bankers from KB, a.s. and CSOB, a.s.

Bakgrund: Att driva ett företag innebär att investera pengar i en framtid som är osäker men som förhoppningsvis kommer att ge en vinst. Företag behöver kapital för att kunna investera i bland annat marknadsföring, lager, forskning, utveckling och utbildning av personal. När ett företag är i behov av finansiering vänder de sig ofta till banker för att låna pengar. Banken gör en kreditbedömning för att besluta om företaget blir beviljad krediten eller inte. Vid kreditgivning vill långivare inte använda immateriella tillgångar som en säkerhet eftersom de ser immateriella tillgångar som riskfyllda.  Syfte: Syftet med denna studie är att öka kunskapen för hur banker bedömer kreditgivning till företag med en stor andel immateriella tillgångar. Metod: Vår studie genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade personer som är anställda hos Swedbank, Nordea, Handelsbanken, SEB och Länsförsäkringar. Resultat och slutsatser: Företag inom datorspelsbranschen behöver bevisa för banker att de inte är en bransch som är utsatt och löper risk för att hamna i konkurs. Bankerna är intresserade av att få tillbaka de pengar som de har lånat ut. Därför är det viktigt att visa banken en god återbetalningsförmåga oavsett vilken bransch företaget tillhör. / Background: Running a business means investing money in a future that is uncertain but which will hopefully yield a profit. Companies need capital to be able to invest in marketing, warehousing, research, development and training of staff. When a company is in need of funding, they often turn to banks to borrow money. The banks make a credit assessment to decide whether the company is granted the credit or not. When granting credit, lenders do not want to use intangible assets as collateral due to their view on intangible assets as risky. Purpose: The purpose of this study is to increase knowledge of how banks assess credit granting to companies with a large proportion of intangible assets. Method: Our study was conducted through qualitative interviews. We interviewed people who are employed by Swedbank, Nordea, Handelsbanken, SEB and Länsförsäkringar. Results & conclusions: Companies in the computer game industry need to prove to banks that they are not an industry that is exposed and are at risk of falling into bankruptcy. The banks are interested in getting back the money they have lent. Therefore, it is important to show the bank a good repayment ability regardless of which industry the company belongs to.

<p><p>Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån.</p><p>Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.</p><p>Handledare: Mats Viimne.</p><p>Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.</p><p>Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernas</p><p>riskhantering för bolån fungerar.</p><p>Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet för</p><p>att sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,</p><p>där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder oss</p><p>av den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.</p><p>Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenom</p><p>riskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, som</p><p>vi har tillämpat till bankers kreditrisker.</p><p>Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på de</p><p>fyra storbankerna i Sverige.</p><p>Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är att</p><p>använda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersökte</p><p>betonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var det</p><p>absolut bästa sättet att minimera riskerna.</p></p> / <p><p>Title: Banks Riskmanagement For Mortgages.</p><p>Writers: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.</p><p>Keywords: Banks, Riskmanagement, Financialcrisis.</p><p>Purpose: The purpose with this essay is to examine the riskmanagement process for</p><p>mortages in four of the big local banks.</p><p>Methodology: We used a method that works like a funnel, where we first looked at the</p><p>problem with a wide perspective and then analysed the problem on the depth.</p><p>We make a quantitative survey, there we developed the problem first and then</p><p>choosed interviewees. We used an deductive method and the descriptive /</p><p>inductive method.</p><p>Frame of</p><p>reference: How risks arises, how do you judge them. We explain the riskmanagement</p><p>process wich is a method for protection against risks, as we have used for</p><p>bankscredit risks.</p><p>Empirical</p><p>foundation: We have collected the data from intervjues with several people from the</p><p>biggest banks in Västerås.</p><p>Conclusions: We have come to the conclusion that the keyconcept for banks with risk is to</p><p>use a careful method when dealing with creditsrisk. All of the banks that we</p><p>intevjued couldnt stress it enough the importance of thurrowly examinations,</p><p>and they said thats absolutley the best way to minimize risks.</p></p>

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.<strong> </strong></p><p>Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.</p><p>Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt. </p><p> </p>