Sedan finanskrisen har intresset att bibehålla en stabil finansmarknad stärkts. De svenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, regleras av kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frågorna har länge varit möjligheten att ökade kapitalkrav påverkar bankernas totala kapitalkostnad. Intressant är att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven på primärkapitalrelationen enligt Baselackorden, och har relationer på 5-10 % över lägsta nivå. Därför är studiens frågeställning: Hur har ökade krav på primärkapitalrelationen påverkat de fyra svenska storbankernas kapitalkostnad? Utifrån denna frågeställning utgår studien från två huvudsakliga teoretiska utgångspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans för kapitalkostnaden samt låg-risk anomalin. Låg-risk anomalin ifrågasätter det positiva linjära förhållandet mellan avkastning och risk, vilket är en förutsättning för marknadseffektiviteten i Modigliani-Miller. Vi ämnar undersöka om det föreligger lågrisk anomali inom de svenska storbankerna, för att sedan se om låg-risk anomalin med interaktion av ökade kapitalkrav har haft en effekt på bankernas totala kapitalkostnad. Med en kvantitativ datainsamlingsmetod ämnar studien besvara hypoteser som vi ställt upp utifrån den teoretiska referensramen. Kvartalsvis sekundärdata har hämtats från de svenska storbankernas balansräkningar samt aktiekurser mellan åren 2001-2013. Det empiriska materialet har därefter analyserats med enkla och multipla regressionsanalyser. Resultatet visar att låg-risk anomali verkar existera inom de svenska storbankerna, samt att interaktionen med ökade kapitalkrav har påverkat SEBs kapitalkostnad med 80 baspunkter. Gällande Handelsbanken, Nordea och Swedbank kan vi statistiskt sett inte hävda att primärkapitalrelationen har påverkat kapitalkostnaden, även om vi ser dessa tendenser. Denna nästan obefintliga marginella ökning av kapitalkostnaden kan eventuellt antas bero på att samtliga svenska storbanker redan uppfyller kapitalkraven enligt Baselackorden.

No description available.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

The trend towards increased reliance on technology and a globalized world has left banks more exposed to operational risks than ever before. Operational risk is the prospect of loss resulting from inadequate or failed procedures, systems or policies. It also includes personnel errors, systems failures, fraud or the criminal activity and any event that disrupts business processes. Digital development has changed operational risks and subsequently changed how banks handle these risks. The literature review shows that the definition of operational risk can occur unclear which complicates the management, but that digitalization streamlines the processes. Therefore, in this paper we examine the relationship between operational risks and digitalization in the Swedish banking sector. The study has been conducted with a method combination as an approach to address several aspects within the organisations. Four Swedish banks has been interviewed regarding their management of operational risks. We examine whether it is possible to apply a self-made model to their operations, how they choose to define operational risks and what benefits the digitalization can implicate. A survey was also conducted to investigate the level of knowledge among employees regarding operational risks. The conclusion is that the four Swedish banks have distinct strategies and control functions to manage their operational risks and according to them, digitalization has changed the nature of operational risks. We also came to the conclusion that there is a gap of knowledge among the employees about what operational risk is.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige med avsikt att underlätta villkoren för de minsta företagarna. Kraven för frivillig revision är att företagen inte överstiger mer än ett av följande värden; högst tre anställda, nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor och balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor. Syftet med en revisor var att denne skulle generera trygghet och trovärdighet både internt och externt. Internt i företaget som har reviderats samt även externt för att minska osäkerheten för bolagets intressenter och att förstärka den finansiella informationen som tillförlitlig. Trygghet och trovärdighet används ofta gentemot banker vid kreditbedömning. Syftet med studien är att undersöka revisorns betydelse för bankernas kreditbedömning sju år efter att revisionsplikten avskaffats. Vilken betydelse har den för småföretag i Sverige sett ur bankernas perspektiv? Utöver revisorns betydelse vill jag studera vilka faktorer banker utgår ifrån när man gör sin kreditbedömning av småföretag och om det finns svårigheter kring kreditbedömningen. Utifrån en kvalitativ studie har sex banker/kreditgivare intervjuats där empiri samlats in för att svara på dessa forskningsfrågor. Studien visar att revisorn har betydelse vid bankernas kreditbedömning av småföretag efter avskaffandet av revisionsplikten. Revisorn fungerar som en kvalitetsstämpel där banken kan känna sig trygg i att siffrorna från den kvantitativa informationen stämmer samt att det skapar ett förtroende mellan kreditgivare och kredittagare.

Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken. Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank. I denna uppsats undersöks banker som har såväl bankkontor som tjänster genom Internetbank. Vi har valt att undersöka kundrelationen ur ett bankperspektiv för att beskriva hur banken har agerat efter införande av Internetbank. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Internetbanken har bidragit till att utveckla bankers erbjudande och analysera hur kundrelationerna har påverkats. Uppsatsen har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med bankpersonal som har erfarenhet och kunskap om kundrelationer och Internetbanken. Intervjuer har även gjorts på de olika bankernas kundtjänst för få en bättre uppfattning om hur kundtjänst och kassa har påverkats. Vi har valt att undersöka Nordea, SEB och Västmanlands Provinsbank. Samtliga banker är belägna i Västerås. Resultatet av uppsatsen är att kommunikationen mellan kunden och banken har påverkats genom införandet av Internetbanken. Tidigare var mötet mellan kund och bankpersonal vanligare. Nu satsar bankerna på kundrådgivningsmöten där de har för avsikt att bygga upp ett förtroende för kunden genom god service. Internetbanken har även medfört att kunderna till stor del kan uträtta många bankärenden själva, vilket gör att kunderna mer sällan behöver besöka sitt lokala kontor.

Företagens VD-ord i årsredovisningarna är frivilliga, oreglerade och används av investerare i hög utsträckning vid investeringsbeslut. Syftet med studien var därför att kartlägga hur de svenska storbankerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) framställer sig själva i VD-orden i årsredovisningarna. Detta utfördes genom en kvalitativ och en kvantitativ innehållsanalys av bankernas VD-ord år 2006–2009. Det var av intresse att undersöka om innehållet förändrades efter finanskrisens påverkan 2008 för att undersöka om det präglades av Pollyannaeffekten. Studien ville även undersöka vilka teman som förekommer i materialet. Undersökningen fann att sex teman återfanns i VD-orden; Årets resultat, Vision, Strategi, Framtid, Tillväxt och Omvärld. Alla teman fanns med under samtliga år i varierande utsträckning och efter finanskrisen inverkan fick temat Omvärld större utrymme. Studien visade att Pollyannaeffekten återfanns i storbankernas VD-ord då majoriteten av innehållet var positivt laddade ord oavsett resultat och att bankerna visar upp den bästa versionen av dem själva.

La mise en parallèle des activités de banquier et de Data protection Officer est particulièrement intéressante du point de vue de l’obligation d’information et de conseil, concept qui fait l’objet d’une importante mutation. Notre thèse est que cette obligation évolue de façon parallèle pour ces deux professionnels, mais prend in fine une option différente. Dans les deux cas, cette obligation tend à devenir une obligation d’assistance, mais elle est de nature différente : si dans sa forme classique avec le banquier, l’obligation d’assistance est passive, dans sa forme actuelle avec le DPO, elle est active. Cette divergence s’explique par les enjeux et les logiques qui ne sont pas identiques. Avec le Banquier, c’est la logique des affaires qui prime et il ne peut s’y ingérer. En revanche, avec le Data Protection Officer (DPO), c’est la logique de protection des personnes, et plus particulièrement de leurs données qui prime, ce qui justifie et même impose son ingérence. Il est donc logique que l’assistance soit passive dans un cas et active dans l’autre. / The parallel between banking and data protection officer activities is particularly interesting regarding the obligation to provide information and advice, a concept which is undergoing a major change. Our thesis is that this obligation evolves concomitantly for these two professionals but, in the end, takes a different way. In both cases, this obligation tends to become an obligation of assistance of a different nature : in its classical form, the banker has the obligation to provide a passive assistance, but in its current form, the assistance provided by the DPO, is active. This divergence is explained by the difference of needs and logic. In the case of the Banker, the business logic prevails and he can’t interfere. On the other hand, in the case of the Data Protection Officer (DPO), the protection prevails, especially the data protection, which justifies and even imposes his action. It is therefore logical that assistance provided should be passive in one case and active in the other.

Att investera i fastigheter kräver kapital. Kapital kan bland annat erhållas från olika låneinstitut och riskkapitalbolag. Det traditionella sättet att införskaffa kapital är genom banklån. Av denna anledning uppfyller banker en viktig funktion i samhället. En stor del i bankens arbete består därmed i att bedöma kundens kreditvärdighet. I kreditbedömningen analyseras bolagets återbetalningsförmåga och ledning. Resultatet av denna studie visar att kreditbedömningsprocessen inte skiljer sig avsevärt mellan de olika bankerna. Viktiga aspekter som analyseras i bedömningen är kassaflödet och värdet på kreditens säkerhet. Bankerna gör i stort sett ingen skillnad på nystartade eller etablerade bolag, fokus ligger på erfarenhet och en bedömning av bolagets lönsamhet.