This study aims to analyse how banks in Sweden are handling challenges with cloud computing today and which areas could benefit from improvement. A multiple case study was executed with an explorative approach by shedding new light on cloud computing in the context of banks in Sweden. Information assets can, if managed with cloud services, give banks competitiveness. This is essential for banks to be aware of as well as how to handle challenges most efficiently in order to gain the full potential of cloud computing. Banks could benefit from gaining more awareness of the full potential of information assets managed in cloud services. A digital transformation towards cloud is happening and banks would benefit from taking the leading role in managing the change by developing and updating in-house processes. Actors such as cloud suppliers and regulatory authorities should take responsibility and cooperate with banks. Suppliers could assist in enlighten banks of benefits and participate in discussions with the regulatory authority in order to define certifications corresponding to regulations. The regulatory authority could inform how they plan to execute their surveillance and appropriate controls for suppliers to remain the stability in the financial system. The efforts performed by all actors will most likely simplify the use of cloud in the banking sector.

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov. Även detta utkast till regelverk publicerades tidigt under år 2007.Uppsatsens syfte är att jämföra IASB:s SME-projekt och BFN:s K2-projekt för att se hur de skiljer sig avseende värdering av tillgångar. Ytterligare ett syfte är att ta reda på vilket av regelverken som svenska banker tycker är bäst att tillämpa på svenska mindre aktiebolag. Att undersöka dessa nya regelverk ur ett kreditgivarperspektiv är intressant då banker är mycket stora intressenter till denna typ av företag.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt synsätt och två kvalitativa undersökningar har genomförts, dels en jämförande studie och dels en med djupgående intervjuer. Slutsatserna är dragna utifrån ett deduktivt tillvägagångssätt.I undersökningarna framgick det att regelverkens värderingsregler skilde sig åt på flera områden, det visade sig dock att dessa skillnader skulle ha begränsad betydelse för de svenska bankerna vid kreditgivning till denna kategori företag. / Uppsatsnivå: D

Europaparlamentet och rådets direktiv 2006/43/EG syftar bland annat till en långtgående, men inte fullständig, harmonisering av de minimiregler som styr den lagstadgade revisionen inom EU. Det fjärde bolagsrättsliga direktivet 78/660/EG artikel 51 framhåller att medlemsstaterna har rätt att befria små och medelstora bolag från revision. Delbetänkande SOU 2008:32 angående revisionspliktens avskaffande offentliggjordas den 3 mars 2008. Sammanfattningsvis innehåller delbetänkandet SOU 2008:32 en rad förändringar och genom dessa förändringar kommer problematiken med bankers syn på den reviderade årsredovisningen att ställas på sin spets. Detta då utredningen föreslår att knappt fyra procent av Sveriges 280 000 aktiebolag skall fortsättningsvis omfattas av den lagstadgade revisionsplikten. Datumet för implementering av de nya bestämmelserna har utredningen satt till den 1 juli 2010. Uppsatsen syfte är att beskriva hur bankerna ser på den reviderade informationen för att skapa förståelse om hur de kommer att agera vid ett avskaffande av revisionsplikten. I ett vidare syfte är denna förståelse viktig för att se om förändringen får det genomslag som förutspåtts. Detta kan vi göra genom att besvara våra forskningsfrågor. Vi vill se vilken betydelse den reviderade årsredovisningen har för banker i deras kreditberedning, se om bankernas kreditberedning kommer att ändras efter ett avskaffande av revisionsplikten samt om den nuvarande kreditberedningen skiljer sig mellan en bank i en storstad och en bank på en mindre ort. Vår uppsats är skriven med ett hermeneutiskt synsätt. Två kvalitativa undersökningar har genomförts. Dels en förstudie för att se på bankernas kreditberedning i dagsläget, dels en studie med djupgående intervjuer angående bankernas syn på den reviderade årsredovisningen och avskaffandet av revisionsplikten. Våra slutsatser är dragna utifrån ett abduktivt tillvägagångssätt. De slutsatser som vi kunde dra var att den reviderade årsredovisningen inte var den viktigaste delen i kreditberedningen i sig men en mycket viktig del i hela processen. Sedan kan man särskilja den reviderade årsredovisningen från dess syfte, att kvalitetssäkra företags räkenskaper. Det är inte nödvändigt för banken att kvalitetssäkringen utförs av en revisor, däremot att kvalitetssäkringen i sig själv är det mest betydelsefulla för banken. Bankerna som vi intervjuat tror inte att deras kreditberedning kommer att förändras i framtiden till följd av avskaffandet men de säger även att de är öppna för förändring om det krävs. De säger också att de kan tänka sig att inte kräva reviderade bokslut av vissa bolag. Vi har även kommit fram till att kreditberedningen inte skiljer sig åt i större utsträckning mellan en stor bank i en storstad och en mindre fristående bank på en mindre ort inom samma koncern. Det som skiljer sig åt är kännedomen om den lokala marknaden samt de kortare beslutsvägar som finns inom en fristående bank / Uppsatsnivå: C

<p>Bankmarknaden i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste åren. En rad nya aktörer har etablerat sig på bankmarknaden och till följd av detta så har konkurrensen ökat. Denna ökade konkurrens har medfört att kundrörligheten ökat mellan bankerna och vi har på senare år sett att många kunder lämnat de fyra storbankerna för bättre villkor hos de mindre och mer specialiserade nischbankerna. Trots denna utveckling så har de fyra storbankerna cirka 80% av bankmarknaden i dagsläget och kunderna verkar i stor utsträckning vara ovilliga att byta bank. Utifrån denna bakgrund undrar vi varför inte fler bankkunder i Sverige byter bank när det borde vara välkänt att många skulle tjäna pengar på att göra detta. Vi beslutade således att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av bank samt undersöka om det finns hinder eller relationer på bankmarknaden som förhindrar en högre grad av kundrörlighet.</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur kundernas uppfattningar av bankerna skiljer sig mellan de som bytt bank och de som inte bytt bank i ett försök at utreda hur det kommer sig att konsumenter uppfattar bankbytet som svårt, krångligt och tidsödande. Våra delsyften är att beskriva de relationsband och byteshinder som finns på bankmarknaden samt undersöka hur uppfattningen om dessa hinder och band skiljer sig mellan de som bytt bank och de som inte bytt bank.</p><p>För att avspegla kundernas syn på bankerna så är vår studie skriven ur ett kundperspektiv. Vi har valt att genomföra en kvantitativ studie genom att med en enkätundersökning utförd i Umeå se hur bankkunderna uppfattar sina banker. Våra respondenter delades in två grupper efter de som bytt bank och de som inte bytt bank för att få en bild av hur uppfattningarna skiljde sig mellan dessa grupper. Som grund för undersökningen har vi valt ut teorier inom områdena upplevd tjänstekvalitet, relationsband samt byteshinder. Vi har presenterat hur teorierna inom dessa områden har utvecklats från sina ursprungsförfattare till dagens forskning för att säkerställa att vi har en solid grund att basera resterande delar av vårt arbete på.</p><p>Vi presenterat våra undersökningsresultat i empiriavsnittet där vi med hjälp av korstabeller och chi-två test tar fram statistiskt signifikanta skillnader mellan de som bytt bank och de som inte bytt bank. Dessa skillnader diskuteras därefter utförligt i vår analys där vi tar upp skillnaderna var för sig och diskuterar olika förklaringarna till varför dessa skillnader existerar. I analysen jämför vi även våra undersökningsresultat med vår teoretiska referensram och visar vilka samband som finns mellan vår studie och tidigare forskning.</p><p>Vår undersökning visar att bankkunderna uppfattar att det finns ett antal hinder på bankmarknaden, främst inom ett antal kostnader för kunden som ett byte medför. De som bytt bank uppfattar krångel med blanketter och inlärandet av nya system som det vanligaste hindren medan de som inte bytt bank anser att kundtröghet och papperskrångel är de vanligaste hindren. De som inte bytt bank prioriterar tjänstekvalitet och personliga relationer i högre rad än de som bytt bank. I motsats till detta så är ekonomiska faktorer viktigare för de som bytt bank än för de som inte bytt bank vilket antagligen är förklaringen till att de som bytt bank faktiskt har genomfört ett bankbyte.</p><p>Avslutningsvis så redogör vi för att det som skiljer i uppfattningarna av bankerna mellan de kunder som bytt bank och de som inte bytt är hur de prioriterar tjänstekvalitet, ekonomiska faktorer och relationen till banken.</p>

<p>Den problemformulering som ligger till grund för studien är: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. Resultatet från undersökningen visar att de svenska bankerna följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, och relationen mellan banken och företaget kan i olika utsträckning påverka hur styrverktygen används.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, samtidigt som relationen mellan banken och företaget i olika utsträckning kan påverka hur styrverktygen används.</p>

<p>Förmånsrättslagen ändrades den 1 januari 2004. Denna lag behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag utmäts eller försätts i konkurs. Avsikten med lagförändringen är att företagsrekonstruktioner skall underlättas, konkurserna skall bli färre och likabehandlingen av fordringsägare vid konkurssituationer skall öka. Dessutom skall ändringarna förmå bankerna att genomföra bättre kredituppföljning och att bankerna fokuserar mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter. Den lagändring som ligger till grund för den här uppsatsen, har inneburit stora förändringar för förmånsrätten och då i synnerhet avseende företagsinteckningen som har fått en försämrad ställning som säkerhet.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilken påverkan förändringarna i Förmånsrättslagen har på bankernas agerande vid kreditgivning när företagen har företagsinteckning som säkerhet. Avsikten är även att undersöka om lagstiftarens syften, som berör kreditgivning, har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.</p><p> </p><p>För att besvara min frågeställning har jag valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med Swedbank, SEB och Handelsbanken i Söderhamn och Hudiksvall. Dessutom har sekundärdata i form av litteratur, proposition, rapport och artiklar rörande ämnet använts.</p><p> </p><p>De slutsatser som jag har kommit fram till är att bankernas kreditgivning har påverkats av förändringarna i Förmånsrättlagen. Exempelvis har lagförändringen inneburit att bankerna numera fokuserar mer på återbetalningsförmågan och företagarens karaktär och företagets kapacitet att återbetala krediter samt att uppföljningen av befintliga krediter är tätare nu än tidigare. Däremot kan tydliga förändringar vad gäller säkerheter utläsas och effekterna och lagstiftarens syften verkar således inte på alla punkter peka åt samma håll som de önskade. Bankerna efterfrågar idag alternativa säkerheter, såsom framförallt ägarborgen, och bankerna tycks i större utsträckning kräva in kompletterande säkerheter till företagsinteckningen. Den viktigaste anledningen till att lagstiftarens syfte inte uppfylls är däremot att kreditgivningen till högre grad börjat inriktas till objektfinansieringar i form av leasing, factoring och avbetalningskontrakt. Effekten blir att lagstiftningen tappar sitt påtryckningsmedel eftersom bankerna idag inte behöver använda företagsinteckningen i lika stor utsträckning som tidigare. Detta leder därmed till att reformens eftersträvade effekter kommer att utebli så länge bankerna kan använda sig av alternativa säkerheter och finansieringsformer.    </p> / <p>The Law of priority rights was changed in January the first 2004. This law deals with in which order creditors gets distribution when a company distrains or is declared bankrupt. The purpose on the change of the law is that company reconstructions shall be facilitated, the bankruptcies shall be fewer and the parity of treatment of claimants in case of bankruptcy situation shall increase. Furthermore shall the changes induce the banks to effectuate better follow-up of the credits and that the banks shall focus more at the ability to redeem a loan instead of the collaterals. The change of law that is based on this thesis, has involved great changes in priority rights and then particularity with reference to company mortgage<em> </em>which has got an aggravated position as collateral.</p><p> </p><p>The purpose of this thesis is to investigate and describe the effect of the changes in the Law of priority rights have on the action of the banks credit granting when the companies have company mortgage as collateral. The intention is even to investigate if the purposes of the legislator have been fulfilled with respect to the changes in the Law of priority rights.</p><p> </p><p>In order to answer my questionnaire I have chosen to use a qualitative method in form of interviews with Swedbank, SEB and Handelsbanken in Söderhamn and Hudiksvall. Furthermore secondary datas in form of literature, government bill, report and articles regarding the subject has been used.</p><p> </p><p>My conclusions are that the credit granting of the banks has been influenced by the changes in the Law of priority rights. The changes of the law have for example involved that the banks nowadays focus more on the ability to redeem a loan and the character of the employer and capacity of the company to repay the credits. The follow-up of the existing credits are furthermore more frequent then previous. On the other hand evident changes concerning collateral can be gathered and the effects of the legislator's purposes seem accordingly not to point to the same direction as those wished once. The banks today look for alternative collateral, as especially owner's surety, and the banks seems to a greater extend request collateral securities to company mortgage. The most important reason for the purpose of the legislator not to be fulfilled is however that the credit granting to a greater degree concentrate on objective financing as leasing, factoring and instalment contract. The result will be that the legislator loses their pressure means because the banks don't need to use company mortgage in the same extent as earlier. This will therefore result in that the aimed effects for the reform will be default as long as the banks can use other alternatives of collateral and forms of financing.</p>

<p>Kina har blivit ett finansiellt centrum i världen då stora som små investerare ser potentialen av ett land med hög ekonomisk tillväxt och investeringsalternativ med stora vinstmöjligheter. Vi har värderat de åtta största bankerna i Kina och jämfört med de åtta största bankerna i EU. Detta eftersom bankerna i Kina står för nära 50 procent av värdet av Hong Kong Stock Exchange (HKEx). Vi har använt oss av beta-värdena och avkastningskraven på respektive</p><p>bank för att kunna värdera samtliga banker i vår undersökning. Med dessa resultat från värderingen har vi kunnat analysera och hitta svar på vår frågeställning. Betavärdet som räknades ut visar på ett värde klart under ett för de Kinesiska bankerna men bankerna i EU hamnar omkring ett. Det beräknade CAPM-värdet för både Kina och EU hamnar nära varandra, men värderingen har gett en skillnad på nära åtta procent mellan bankerna i Kina och EU. Vi har utifrån våra uträknade beta-värden, CAPM och värderingarna av bankerna kommit fram till att de undersökta bankerna i Kina är något övervärderade, ungefär sex procent jämfört med EU:s banker som ligger på nästan två procent undervärderade. Då börsen i Kina har haft extremt hög kursutveckling de senaste åren tror vi att det kommer att avta. Antingen successivt eller med ett kraftigt ras som om en bubbla spricker. Med svårigheterna att sätta sig in i bankernas redovisning och kredithantering medför detta också att bankerna har en högre riskbild än vad verkligheten visar. Vi menar därför att risken med att investera i kinesiska bankaktier är högre jämfört med EU och att en finansiell bubbla med stor sannolikhet kan vara på väg i Kina. Detta kan leda till att många investerare hämtar hem sina vinster och lämnar en orolig marknad bakom sig.</p> / <p>The Peoples Republic of China have become one of the world’s financial centers, when both big and small investors see potential in a country with high economical growth and the investments can give big profits. We have valuated the eight largest banks in China and compared them to the eight largest banks in EU. This has been studied because the banks stand for almost 50 percent of the value of the Hong Kong Stock Exchange (HKEx). This study has been chosen because it is an interesting subject and a topic that is We have from our calculations of beta, CAPM and the valuations of the banks come to the conclusion that the banks we looked in to in China are a bit overvaluated. The Stock Exchanges in China have had extremely high growth the last years, which we think will calm down. Either gradually or really fast as when a bubble explodes. One difficult issue with valuation of banks is that it is hard to find out whether their loans are reliable or not, and that gives the banks a higher risk then the reality shows. Therefore we conclude that the risk to invest in bank shares in China is higher than to invest the money in bank shares in EU, and with great possibility a financial bubble is on its way to explode in China. This can lead to a lot of investors trying to collect their profits and leave a turbulent market behind them.</p>

<p>Redovisningens historik sträcker sig ända till antiken grekernas tid där man även då bokförde alla transaktioner. Under den industriella revolutionen föddes revisor yrket. Under 1900-talet började universiteten att undervisa i redovisning som därefter har utvecklats i snabb takt. Detta resulterade i att olika normgivare bildades som exempelvis FASB, IASB etcetera.</p><p>I Sverige tillämpas IASB med vissa modifikationer som utvecklats av svenska normgivare, som bokföringsnämnden, redovisningsrådet, FAR etcetera. Som en respons på kravet att alla aktiebolag skulle ha revisorer, grundades Handelshögskolan i Stockholm 1909.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur väl uppfattningar överensstämmer mellan företag och studenter gällande kompetens vid anställning samt vilka kvalifikationer som företagen värdesätter främst vid nyrekrytering.</p><p>Denna uppsats baseras på den deduktiva metoden där man utgår från en teori för att förklara verkigheten. De teorier som uppsatsen behandlar är kompetensblomman som går ut på att förklara fyra olika kompetenser, samt humankapitalteorin – kompetensförsörjning som behandlar kunskapsutveckling över tid.</p><p>Undersökningen utgörs av en fallstudie som inkluderar både av en kvalitativ samt en kvantitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen har använts på företagen i form av intervjuer för att erhålla en mer djupgående information, samt den kvantitativa ansatsen på studenter på Södertörns högskola i form av en enkätundersökning för att ta del av en bredare data insamling.</p><p>Den första delen av undersökningen består av fyra intervjuer med två revisionsbyråer samt två banker. De två revisionsbyråer utgörs av Öhlings Price Water House Coopers och BDO Nordic, samt två banker som består av Swedbank samt Handelsbanken. Dessutom består undersökningen även av 64 enkäter som utförs på studenter på Södertörns högskola med redovisning och finansiering som inriktning.</p><p>Slutsatsen är att samtliga företag värdesätter den sociala kompetensen främst. Dock skiljer sig åsikterna mellan revisionsbyråer och bankerna åt, där först nämnda i större utsträckning ställer krav på en högre utbildning medan de sistnämnda sätter större vikt på arbetslivserfarenhet.</p><p>Vidare kan konstateras att det råder en relativt enig uppfattning mellan företag och studenter gällande kraven på kompetens vid anställning med mindre avvikelser som behandlas i uppsatsen.</p> / <p>The auditing history dates back to the ancient Greeks who book kept and audited all transactions. During the industrial revolution the audit profession was born. In the 1900s the universities started to teach in auditing and bookkeeping and from there auditing has developed in a fast pace. This resulted in the establishments of norm setters such as FASB, IASB etcetera.</p><p>Sweden utilizes the IASB with some modifications which has been developed by Swedish norm setters like the bookkeeping committee, the accounting council, the FAR etcetera. As a response to the demand that all corporates were supposed to have an audit, the Handelshögskolan (the first university in Sweden which educated in auditing) was established in 1909.</p><p>The purpose of this essay is to examine how well the understanding of competence matches between new graduates and the companies which are discussed in the essay.</p><p>The essay is built upon the deductive method, where one starts from a theory to explain the reality. The essay also uses a case study which contains both a qualitative and a quantitative approach. The qualitative approach has been used for gathering information from the audit companies and the banks. The quantitative approach is applied for gathering broader information on students from Södertörns högskola. The theories applied in the essay consist of the competence flower which explains four different types of competences, and the human capital theory – provide for competence, which includes the development of knowledge over time.</p><p>The survey consists of four interviews, which include two audit companies and two banks. The two audit companies include Öhrlings Price Waterhouse Coopers and BDO Nordic. The two banks include Swedbank and Handelsbanken. The essay is also made up of 64 questionnaires from students of Södertörn University College with the direction to auditing & bookkeeping and financing.</p><p>The conclusions of the essay shows that all companies asked appreciate the social competence foremost. There is however some different opinions between the audit companies and the banks, where the audit companies require higher education while banks require work experience.</p><p>Another conclusion is that there exists a relatively unanimous understanding regarding the competence between companies and the students regarding requirements for employment, albeit with some deviations that are discussed further in the essay.</p>

<p>Det finns bra och dåliga tider, så även inom ekonomin. Förra året 2008 gick världen in en lågkonjunktur. Trots att USA:s finanssystem var sårbart redan från början så påstås det vara bostadskrisen som var den bidragande orsaken till den finanskris som kom att påverka stora delar av världen. Bostadskrisen kom att påverka bankerna hårt på grund av att de hade en hög utlåning till familjer och människor som i vanliga fall inte skulle kvalificera för att ta stora lån. När dessa människor inte längre kunde betala sina lån blev de tvungna att sälja sina hus, dock hade bostadspriserna sjunkit och bankerna fick inte tillbaka de pengar som de lånat ut. Krisen var där med ett faktum. USA:s regering fick gå in med ett stort belopp pengar för att bankerna skulle kunna överleva. Även om krisen inte blev lika stor i Sverige som i USA har bankerna i Sverige påverkats.</p><p>Denna studie har tittat på hur Skandinaviska Enskilda Banken AB har hanterat finanskrisen. Använder de sig av någon krishanteringsplan? Lärde de sig något av finanskrisen som var på 90-talet?</p><p>För att samla in data kommer primärdata att bestå av en muntlig intervju med Helena Engvall som arbetar på SEB:s huvudkontor i Stockholm. Sekundärdata består av en studie av SEB:s årsredovisning från 2008.</p><p>Intervjufrågorna grundar sig på Fearn-Banks krishanteringsteori för företag med de olika faserna upptäckt, förebyggande och förberedelser, kontroll, återhämtning och lärdom.</p><p>Efter att analys har gjorts på de insamlade data kan det konstateras att SEB använder sig av en krishanteringsplan som väl följer Fearn-Banks teori. Denna krishanteringsplan utvecklas ständigt då de tar lärdom av kriser som sker både i omgivningen men även inom företaget.</p><p>Till sist kan det sägas att SEB är ett företag som aktivt arbetar med krishantering och gör allt som står i sin makt för att analysera sin omgivning för att kunna förutse de risker som hotar företaget. Genom att de vet vilka risker som finns och dess konsekvenser kan företaget snabbt handla vid en kris. Detta kan vara en av anledningarna att SEB inte har upplevt finanskrisen som något som skadat företaget allvarligt.</p><p> </p> / <p>There are good times and there are bad times, also when speaking about economy.</p><p>The year of 2007 the world faced one of the worst financial crisis in history. Although the American financial system was vulnerable to start with, it is said that the American housing collapse caused the crisis. The American banks suffered greatly as they had granted loans to people that normally would not qualify for them. When these people could no longer pay back their mortgages they were forced to sell their properties, unfortunately the prices on the property market had gone down by this time and people did not get back what they originally had paid for their property. The American government offered a generous financial support package to the banks but this was of little help at the time. Also Sweden and Swedish banks have been affected by the crisis, not as hard as the American banks but still enough to be seen as one of the worst financial crisis in Swedish history.</p><p>The aim of this article is to study how Skandinaviska Enskilda Banken AB has handled the financial crisis.</p><p>Has SEB got a crisis communication model that they follow? Did they learn anything from the financial crisis in Sweden in 1992?</p><p>The data presented in this article comes from an interview with Helena Engvall, part of the Crisis Management Team in SEB, but also from SEB's annual report from 2008.</p><p>The questions asked at the interview are based on the crisis communications model by Kathleen Fearn-Banks. The different phases in Fearn- Banks theory are discovery, prevention and preparation, control, recovery and lessons learned.</p><p>After having studied the result of the interview and the annual report it clearly shows that SEB are following the crisis communication model of Fearn-Banks. SEB's model is under constant development and renewal as it is important to have an open mind and adapt to the changes outside the own business.</p><p>As a conclusion can be said that SEB actively works with their crisis communications and do everything in their power to analyse their surroundings in order anticipate the potential risks and threats around them.</p><p>By being aware of the different risks that exist and the consequences they may cause SEB can act relatively quickly when struck by crisis. This may very well be one of the reasons to why SEB has not experienced the present financial crisis as something that has damaged their business.</p><p> </p>