• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 168
  • 20
  • 6
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 201
  • 98
  • 82
  • 59
  • 44
  • 38
  • 23
  • 20
  • 20
  • 18
  • 18
  • 16
  • 15
  • 14
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Bankers ansvar : En studie om svenska bankers CSR-arbete

Nykvist, Per January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att analysera hur tre banker; Swedbank, SBAB och SEB arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR) och hur deras kunder påverkas av och relaterar till dess CSR. Sedan framförallt börskraschen 2008, som till stor del skapades av bankers socialt och ekonomiskt oansvariga agerande, så har CSR begreppet ökat något enormt inom bankbranschen. Krisen har både skapats på grund av en avsaknad av CSR samt att CSR nu har blivit en lösning på den. Svenska Bankföreningen som företräder Sveriges banker menar att många svenska banker har kommit långt i sitt arbete med CSR. De beskriver bland annat hur bankerna arbetar med socialt ansvarstagande genom anställningsvillkor samt jämställdhetsfrågor men också hur bankerna jobbar med etiskt ansvarstagande för att motverka mutor och korruption. Forskningen inom CSR:s finansiella påverkan har visat på både positiva, negativa och neutrala resultat. Därför kommer studien att ta reda på hur banker arbetar med CSR och hur deras kunder relaterar till detta. Studien har triangulering som ansats. Tre personer har intervjuats, en per bank, genom semistrukturerade intervjuer. En enkätundersökning har genomförts centralt i Stockholm med totalt 111 respondenter och ytterligare 25 respondenter via en identisk internetenkät på Facebook. På grund av att studien har ett abduktivt angreppssätt har den teoretiska referensramen haft en ursprunglig form som sedan alternerats allt eftersom studien pågått för att skapa en grund till analysen. I slutändan består den teoretiska referensramen av CSR:s historia, CSR idag, Carrolls pyramid, Socially responsible investing (SRI), Screeningprocess.
62

Kapitalkrav & Konflikthantering : Svenska bankers hantering av intressekonflikter som uppkommit ur det ökade kapitalkravet

Ångström, Per, Hansson, Fredrik January 2013 (has links)
På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet. Detta har skett i förhållande till flertalet av de intressenter som existerar i bankernas generella verksamhet. Utifrån vald intressentteori valde författarna att undersöka bankernas förhållande till 3 av dessa intressenter som har störst direkt inverkan på banken (stat, aktieägare och medarbetare). Begränsningarna mot dessa intressenter har skett genom bland annat reducering av bonusar och uteblivna utdelningar. Detta har i flera av fallen lett till intressekonflikter mellan banken och dess drabbade intressenter. Med denna uppsats avser författarna belysa hur bankerna ämnar hantera dessa intressekonflikter. Detta har skett genom att genomföra intervjuer med kvalificerade personer inom bankerna. De svar som erhållits har ställts mot ett teoretiskt ramverk som fokuserar på hanteringen av intressenter och hur man utifrån institutionell teori svarar på olika intressenters krav beroende på kravets utformning. För att nå fram till denna frågeställning så belyser uppsatsen även de intervjuade bankernas syn på: ·         Behovet av ett högre kapitalkrav. ·         Hur anpassningen till ett högre kapitalkrav påverkat bankernas möjlighet att svara till dess intressenters krav på banken? ·         Hur detta i vissa fall lett till intressekonflikter? Detta för att beskriva den nödvändiga kedja som lett till frågeställningen om hanteringen. Resultatet av studien visar att de intervjuade bankerna i stor grad är samstämmiga avseende hanteringen av berörda intressenters olika krav på banken men att graden av hantering beror på bankens strukturella utgångspunkt. Studien visar att bankerna väljer att samtycka om kapitalkravets betydelse för bankerna men kompromissa gällande hanteringen av de intressekonflikter som följer. Slutligen kommer vi med hjälp av teorier om institutionella påtryckningar fram till att intressekonflikter av den här arten bäst hanteras genom stabil och långsiktig riskhantering rotad i en öppen och ömsesidig kommunikation mellan bankerna och deras intressenter.
63

Operativ riskhantering i svenska banker : Den ogreppbara amöban / Operational risk management in Swedish banks : The elusive amoeba

Edlund, Hanna, Malm, Annelie January 2011 (has links)
Bakgrund: Banker har alltid varit utsatta för operativ risk, men det är först på senare tid denna risk börjat uppmärksammas på allvar. Detta beror dels på att den operativa risken har ökat, dels på en rad uppmärksammade händelser där förluster orsakade av exponeringar mot operativ risk fått förödande konsekvenser. Som en följd av detta implementerades Basel II-regelverket år 2007 i Sverige. I och med detta behövde bankerna för första gången sätta av kapital för operativa risker. Syftet med regelverket var att upprätthålla en stabil finansmarknad. Fokus ligger därmed på samhället snarare än på aktieägarna, samtidigt som de flesta bankers riskhantering syftar till att maximera aktieägarvärdet. Därför finner vi det intressant att studera hur dagens regelverk och hantering av operativ risk påverkar aktieägarvärdet samt vilken syn bankerna har på regelverket. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur operativ risk hanteras i stor– respektive nischbanker verksamma på den svenska marknaden och hur denna hantering påverkar aktieägarvärdet. Vidare kommer vi att undersöka hur bankerna ser på dagens regelverk och om det passar alla banker. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med tre storbanker, tre nischbanker, samt sakkunniga från Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen. Den insamlade empirin analyserades utifrån teori på området. Resultat: Efter att ha genomfört studien kan vi konstatera att bankernas operativa riskhantering skulle kunna öka aktieägarvärdet, men att det i dagsläget är oklart om så är fallet. Vad vi dock kan konstatera är att de kapitalavsättningar som görs på kort sikt minskar aktieägarvärdet, men att det på lång sikt inte är lika självklart att så sker. Samtliga banker är i grunden positiva till regelverket, men viss kritik riktas mot detta. Denna kritik kommer främst från nischbankerna och gäller den kapitalberäkningsmetod bankerna är hänvisade till. Kritiken är till viss del befogad och regelverket kan därmed inte anses passa alla.
64

Svensk kod för bolagsstyrning : Är bankernas bolagsstyrningsrapporter förtroendeingivande?

Kargaryani, Gabriel, Grundberg, Daniel January 2007 (has links)
Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året. Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning? Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport. Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället. Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen. Det finns dock kvantitativa inslag uppgifter ombland annat arvoden presenteras i matriser och tabeller. Empirin baseras på bankernasbolagsstyrningsrapporter och tolkningen av dessa utifrån författarnas perspektiv.Uppsatsen har ett stort inslag av ett hermeneutiskt synsätt då slutsatserna bygger påförståelse av de analyserade bolagsstyrningsrapporterna. Slutsatser: Undersökningen visar att en välskriven bolagsstyrningsrapport är ettverktyg för att generera, bevara och stärka förtroendet för företag som tillämparkoden.
65

Bankers nettointäktsstruktur och dess påverkan på kredit- och insolvensrisk : En studie av skandinaviska banker / Banks' net income structure and its impact on credit and insolvency risk : A study of Scandinavian banks

Fridell, Marcus, Fingal, Rasmus January 2012 (has links)
Bakgrund och problem: Tidigare forskning har visat att banker tenderar att generera allt större andel av sina vinster via icke-traditionella banktjänster istället för via traditionell in- och utlåningsverksamhet. Ur detta lyfts frågan hur den nya trenden påverkar bankernas risker och problemet blir allt mer intressant genom att studera en tidsperiod som innefattar finanskrisen 2008. Vår studie fokuserar på banker i Skandinavien och belyser också eventuella skillnader mellan bankaktiebolag och sparbanker. Syfte: Syftet med studien är att förklara relationen mellan kredit- samt insolvensrisk och ett utökat produkt- och tjänsteutbud och dessutom huruvida det finns bakomliggande faktorer såsom olika bankkarakteristiska som kan ge ytterligare förklaring till detta samband. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom årsredovisningar från skandinaviska banker med minst fem miljarder SEK i totala tillgångar. Vår empiriska insamling resulterade i data från 101 skandinaviska banker och totalt 8 628 observationer efter ett bortfall på 16,2 procent. Vi utformade hypoteser som skulle kunna förklara relationen mellan bankers nettointäktsstruktur och kredit- och insolvens risk. Slutsatser: Studien visar att det finns ett positivt samband mellan andel provisionsnettointäkter och kreditrisk, vilket gör att studien kan bidra till att stärka befintlig teori om sambandet. Vidare finner vi i vår studie att bankaktiebolag tenderar att ha högre kreditrisk än sparbanker. Vi har dock inte kunnat etablera något samband mellan bankernas nettointäktsstruktur och insolvensrisk, eller med insolvensriskens underliggande komponenter. Resultaten från vår studie visar att andelen provisionsnettointäkter sjunkit under vår studerade tidsperiod 2006-2011, vilket skulle kunna innebära att vi identifierat ett trendbrott då tidigare forskning visat på en trend mot ökad andel provisionsnettointäkter.
66

Bankernas kreditprocess för privatpersoner : En studie om/hur Baselregelverket och andra regelverk har påverkat kreditprocessen / The banks' credit process to private individuals : A study regarding if/how the regulations of Basel and other regulations have had an impact on the credit process

Dalhäll, Caroline, Wass, Cecilia January 2012 (has links)
Bakgrund: 1990-talskrisen och dagens finanskris har liknande uppkomst som härleds till alltför generös utlåning. Som följd uppkom stora kreditförluster i majoriteten av bankerna. För att öka riskmedvetenheten hos bankerna samt för att stabilisera den finansiella ekonomin finns myndigheter och kommittéer som övervakar och sätter regler för hur bankverksamheten skall fungera.      Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, kreditgivningsprocessen mot privatpersoner har förändrats genom åren. Vi ville studera om Baselrekommendationerna och andra regelverk har fått en direkt påverkan på bankernas sätt att hantera dessa krediter.  Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda på de fyra svenska storbankerna samt med en senior analytiker på Finansinspektionen. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån gällande teori inom området. Resultat: Majoriteten av bankerna har ändrat sin kreditprocess sedan 1990-talet och gått från pantbelåning med säkerheten i fokus, till att använda kassaflödesbelåning. Därför har återbetalningsförmågan blivit allt viktigare. Bankerna menar vidare att de blivit mer restriktiva med beviljning av lån över 85 procent av fastighetens värde till följd av bolånetakets införande. Riskbenägenheten har även den minskat sedan 1990-talet, med undantag för Handelsbanken som redan under 1990-talet fokuserade på krediter med hög kvalité. Kreditprocessen och arbetssätten hos bankerna beskrivs nu som utförda med mer noggrannhet. För privatpersoner har det generellt sett blivit svårare att få en kredit eftersom kreditprocessen är mer utförlig och noggrann nu samtidigt som kraven på högre kontantinsats och amortering har ökat. / Background: The crisis of the 1990s and today’s financial crisis have similar origin, which can be derived from over-generous lending. As a consequence, big credit losses appeared in the majority of the banks. To increase the risk awareness among the banks and to stabilize the financial economy there are authorities and committees that supervise and regulate the activity of the banks.    Aim: The aim of the study was to investigate if, and if so how, the credit process to private individuals has changed over the years. We also wanted to study if the regulations of Basel and other regulations have made an impact on banks’ ways of handling credits. Process: To reach the aim of the study, we have been carrying out semi-structured interviews with employees at the four big Swedish banks and also with one senior analyst at Finansinspektionen. The collected empirical data was then analyzed using existing theory in the subject. Findings: The majority of the banks have changed their credit process since the 1990s and gone from mortgage with focus on pawn to using mortgage with focus on cash flows. Therefore, the ability of repayment has been even more important. The banks applies that they have been more restrictive about granting loans over 85 per cent of the real estate’s value due to the introduction of the “bolånetak”. The risk taking among banks has also changed since the 1990s, with the exception of Handelsbanken who during the 1990s already focused on credits with high quality. The credit process and the banks’ ways of working are now done with more strictness. In general, private individuals have met more difficulty while applying for a credit now since the credit process is more thorough, simultaneously with higher demand for down payment and amortization.
67

Sveriges fyra storbankers internationalisering

Hadjikhani, Annoch, Tengvar, Viktoria, Sundin, Oscar, Koskimäki, Heidi January 2011 (has links)
Syfte: Sedan tidigare finns det ett antal studier om svenska bankersinternationalisering fram till år 1995. Efter denna period har svenskabankernas internationalisering accelererat samtidigt som studierna efterperioden 1995 varit få som behandlat bankernas internationalisering.Denna studies syfte är att genom fyra fallstudier beskriva och analyserade fyra svenska storbankernas internationaliseringsprocess undertidsperioden 1995-2009. Dessa fyra fallstudier kommer att analyserasutifrån Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977)och de begrepp som presenteras i analysramen, mer specifikt kunskap ochengagemang.Metod: Kvalitativ metod med fyra fallstudier som beskriver och analyserar fyrasvenska storbankernas (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank)internationalisering utifrån sekundärdata, främst årsredovisningar ochtidningsartiklar.Slutsatser: Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977) kandelvis förklara de fyra svenska storbankernasinternationaliseringsprocess. Vissa skillnader och likheter utmärkerbankerna åt där på ena sidan Handelsbanken passat in på det beteendesom internationaliseringsprocessmodellen beskriver medan Swedbankinte passat lika väl. En annan intressant slutsats är att bankerna drivits avett högt mimetic behaviour.
68

En genre i gungning : De svenska storbankernas VD-ord under finanskrisen

Björk, Tomas January 2011 (has links)
Uppsatsen undersöker VD-orden för de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank under åren 2006-2009, d.v.s. åren före respektive under finanskrisen. En sådan förhållandevis ovanlig och omfattande händelse som finanskrisen utgjorde ger tillfälle att undersöka om och i så fall hur en genre påverkas under extraordinärt tryck för att besvara frågan hur en genre förhåller sig till en genomgripande kris. Inledningsvis undersöks vilka regelbundenheter som karaktäriserar bankernas VD-ord under normala omständigheter. Därefter jämförs detta med VD-orden under 2008-2009 för att se vilka eventuella förändringar som sker inom genren. Det framgår av denna studie att förväntan på VD att framställa sig och banken i enlighet med den s.k. Pollyannaeffekten, d.v.s. strävan att skapa en i alla lägen positiv bild av sig själv, är ett starkt villkor i genren. Detta är en så stark genrelag att VD för att inte bryta mot den byter argumentationsstrategi. För att till varje pris vidmakthålla sin positiva bild använder VD som sista utväg statuslärans sista steg och försöker föra över diskussionen till något annat. Under finanskrisen försökte de fyra storbankerna att utifrån sina respektive förutsättningar distansera sig från banksektorns förtroendekris. Fokus riktades istället mot kunder, konkurrenter och till och med andra länder. Trots det förmodat ökade inflytandet enligt intressentmodeller framgår det också att det är aktieägarna som VD ser som sin publik.
69

Bankers uppföljning av krediter till små företag – en kvantitativ studie om bankernas användning av olika styrverktyg

Emanuelsson, Sara, Hansson Ohlsson, Sabina January 2008 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken utsträckning bankerna arbetar med de styrverktyg som kan användas under kredituppföljning av små företag, samt hur användningen av dessa påverkas av bankens relation med företaget. Detta görs genom att beskriva bankernas arbetssätt under kredituppföljningen, undersöka i vilken utsträckning styrverktygen används samt kontrollera om det finns några samband mellan relationen och styrverktygens användning. Den frågeställning som valdes var: I vilken utsträckning arbetar de svenska bankerna med styrverktygen under kredituppföljningen av små företag? Studiens problemformulering besvaras genom en kvantitativ metod och empirin har samlats in genom enkäter som besvarats av respondenter på Swedbank, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank. De slutsatser som framkom var att svenska banker följer upp sina krediter till små företag minst en gång per år men att det sker oftare för vissa typer av företag. Redovisningsinformation är det styrverktyg som bankerna använder i störst utsträckning under kredituppföljningen, samtidigt som relationen mellan banken och företaget i olika utsträckning kan påverka hur styrverktygen används.
70

Värdering av immateriella tillgångar : Hur tolkar banker betydelsen av immateriella tillgångar vid en kreditbedömning?

Arapovic, Luka, Fjellman, Emilie January 2013 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0424 seconds