<p>I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna västerländska marknadsekonomier fyller. Syftet är att undersöka om islamiska banker kan få större betydelse än att förbli nischbanker. Slutsatsen är att de islamiska bankernas roll begränsas av att man har högre kostnader än sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion är beroende på prestation och effektivitet. Som nischbank möter de en växande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krävs ytterligare utveckling och effektivisering.</p>

No description available.

Problem Discussion: Today the banks manage three central products: mutual funds, mortgages and bank accounts. Banks have authority and credibility, the services and the products they offer and sell can sometimes be difficult to understand. Customers are offered a large number of investment options with varying risk profiles. These developments have created an increasing need for knowledge and information among customers. The financial advice that the financial firms provides, remains a very important activity from a customer view. However, there are ambiguities in this advices’ and it has previously been shown to be difficult for a customer in a dispute of ”wrong” advising, to win over the advisers. The Bank sees the client as a partner while the customer develops a personal relationship with the bank. Usually it is the advisors who provide advice to bank customers and give the impression that it is advice rather than selling they are about to give when a customer walks into a bank office. Research questions: How does the law of financial advice affect a private adviser in his advice to customers? How can internal goals and reward systems affect an advisor in his advice? Which factors have influenced the number of notifications before and after the law? Purpose: The main purpose of this paper is to clarify how private advisers consider how the law on financial advisory, internal goals and reward systems affects their advice to customers. Another purpose is to investigate whether there is a difference between an advisors advice and sales. Method:  We have through a deductive approach used existing theories to create a general idea of the theoretical substance. We have used quantitative and qualitative approaches; primary and secondary data were the interviews and statistical data in the form of notifications. Theory: We have used theories such as reward systems, principal-agency theory, trust and confidence, and customer relationship management. Conclusions: The law on financial advice has not had a major impact on the advice. However the adviser’s way of working has changed. Banks have goals to achieve. This affects the advisers’ by the requirements to adapt the advice’s that they give with the goals that needs to be followed. Reward system differs from bank to bank and acts as a tool to motivate advisors. The advisers are not affected largely by the reward system, but primarily of internal goals. The factors that have affected the notifications depends mostly on the media attention;  which increased customers awareness of their rights and the economic crisis; which contributed to the stock market downward trend, affecting customers' outcomes that were other than what they had expected.   There are difficulties to make a distinction between the concepts advising and sales. From the empirical answers, we note that advice and sales go hand in hand and that an advice to costumers will result in some kind of sale.

I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna västerländska marknadsekonomier fyller. Syftet är att undersöka om islamiska banker kan få större betydelse än att förbli nischbanker. Slutsatsen är att de islamiska bankernas roll begränsas av att man har högre kostnader än sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion är beroende på prestation och effektivitet. Som nischbank möter de en växande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krävs ytterligare utveckling och effektivisering.

No description available.

Titel: Bankernas Riskhantering För Bolån. Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg. Handledare: Mats Viimne. Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement. Syfte: Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur de lokala bankernas riskhantering för bolån fungerar. Metod: Vi använde en metod som kan ses som en tratt, där vi ser brett på problemet för att sedan gå ner till på djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning, där vi utformade problemet för att sedan välja intervjuobjekt. Vi använder oss av den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden. Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi går igenom riskmanagement-processen som är en metod för att skydda sig ifrån risker, som vi har tillämpat till bankers kreditrisker. Empiri: Data har vi samlat från olika intervjuer med flera högt uppsatta personer på de fyra storbankerna i Sverige. Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, är att använda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersökte betonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var det absolut bästa sättet att minimera riskerna. / Title: Banks Riskmanagement For Mortgages. Writers: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg. Keywords: Banks, Riskmanagement, Financialcrisis. Purpose: The purpose with this essay is to examine the riskmanagement process for mortages in four of the big local banks. Methodology: We used a method that works like a funnel, where we first looked at the problem with a wide perspective and then analysed the problem on the depth. We make a quantitative survey, there we developed the problem first and then choosed interviewees. We used an deductive method and the descriptive / inductive method. Frame of reference: How risks arises, how do you judge them. We explain the riskmanagement process wich is a method for protection against risks, as we have used for bankscredit risks. Empirical foundation: We have collected the data from intervjues with several people from the biggest banks in Västerås. Conclusions: We have come to the conclusion that the keyconcept for banks with risk is to use a careful method when dealing with creditsrisk. All of the banks that we intevjued couldnt stress it enough the importance of thurrowly examinations, and they said thats absolutley the best way to minimize risks.

No description available.

The purpose of this study is to investigate how the major swedish banks look upon and promote student profitability as well as long-term relationships within the student segment from a CRM point of view. The study incorporates a qualitative course of action with an abductive research approach which has been carried out by conducting personal and telephone interviews with representatives from three out of the four major swedish banks Nordea, Swedbank and Handelsbanken. Our research finds that the banks appear to regard their relationships with students as long-term investments, but that they simultaneously seem to lack distinctive, clear and procreative strategies for securing these relationships. Furthermore, the development of profitability within the student segment is considered an informal process that does not necessarily need to be computed through the use of quantitative estimates. Also, educational variables does not influence the banks as they segment their customer base and the student-centred offerings within the banking industry is to be deemed as being standardized rather than differentiated.

Bakgrund: Det har i tidigare forskningar bevisats att privatpersoner har en tendens att vilja få hög avkastning på kort tid och därför väljer de ofta att investera i aktier. Detta leder till att aktierekommendationer har en stor påverkan på de privatpersoner som vill investera i aktier utan att ha en god kunskap inom ämnet. Det har även visats i olika undersökningar att privatpersoner i majoritet har lägre tillit för affärstidningar än för banker. Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka banker och affärstidningarnas utfall av aktierekommendationer på den svenska aktiemarknaden. Genomförande: En kvantitativ undersökning genomfördes, där vi valde fyra olika banker och fyra olika affärstidningar. Tidsperioden var tre år, mellan 2010-01-01 och 2012-12-31. Totalt undersöktes 617 köp- och säljrekommendationer under fyra olika perioder; en dag, fem dagar, tio dagar och 30 dagar efter publiceringsdatumet. Resultat: Resultatet av undersökningen antyder på att det finns en skillnad mellan banker och affärstidningar gällande träffsäkerheten på dess publicerade aktierekommendationer. Affärstidningarna har högre antal träffar än bankerna, både när det gäller säljrekommendationer och köprekommendationer. / Background: It has been shown in previous researches that individuals have a tendency to want to get high returns in a short time and therefore often choose to invest in stocks. Stock recommendations have therefore a large impact on the individuals who want to invest in stocks without having good knowledge of the subject. It has also been shown in various studies that the majority of individuals have lower trust in business magazines than for banks. Purpose: The purpose of this study is to investigate the banks and the business magazines outcome of the stock recommendations of the Swedish stock market. Method: A quantitative study was conducted, in which we chose four different banks and four different business magazines. The time period was three years, between 2010-01-01 and 2012-12-31. A total of 617 stock recommendations were investigated during four different periods; one day, five days, ten days and 30 days after the date of publication. Conclusion: The study results indicate that there is a difference between banks and business magazines regarding the accuracy of the published stock recommendations. Business magazines have a higher number of hits than the banks, both in terms of sales recommendations and purchase recommendations.

Sverige förändras allt mer mot ett kontantlöst samhälle och det kontanta betalningsalternativet har försvunnit på bussar, parkeringsautomater och offentliga toaletter. Anmärkningsvärt är att förändringen även nått banksektorn, en sektor starkt förknippad med kontanter. Kunderna hos dessa banker blir därmed tvungna att använda Self Service Technologies (SST:s) i form av automater för att uträtta sina kontantärenden. Samtidigt som bankkundernas valmöjlighet minskar så går Handelsbanken  mot strömmen och fortsätter erbjuda manuell kontanthantering på sina kontor.   En undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex visade att bankernas kundnöjdhet (tjänstekvalité) har försämrats på grund av förändringen. För att mäta tjänstekvalitén hos de olika tjänsterna kan man dela upp dessa i mindre beståndsdelar, dimensioner, vilka är olika för SST:s och traditionella tjänster. Vår promblematisering ledde därmed till följande frågeställning:   Vilka dimensioner i tjänstekvalitén, sett utifrån SST- och traditionella tjänster, ger förklaringar till bankernas försämrade tjänstekvalité?   Huvudsyftet med studien var främst att kartlägga vilka dimensioner som förklarar bankernas försämrade tjänstekvalité. Utifrån detta ville vi även bidra med praktiska råd till bankerna för att förbättra tjänsterna och således förbättra kundernas upplevda tjänstekvalité. Dessutom ville vi studera om det finns skillnader mellan äldre och yngre kunder angående deras åskter kring de två olika kontanthanteringstjänsterna. Vi ville även kartlägga skillnader mellan kundernas ålder, teknologiska mognadsgrad och behov av mänsklig interaktion.   Studien genomfördes genom en enkätundersökning på bankkunder i ålder 18-85 år bosatta i  Umeå kommun. Studien använde sig av ett kvoturval bestående av tre kvoter:  åldersgrupp 18-35, åldersgrupp 36-59 och åldersgrupp 60-85. Insamlat material sammanställdes i en importance-performance analys och användes vid hypotesprövningar.   Vår studie visade att dimensionerna säkerhet och användarvänlighet för SST:s kan förklara bankernas försämrade tjänstekvalité. Främst uppfattar de äldre kunderna att uttagsautomaternas säkerhet är bristfällig. Samtidigt kan detta även förklaras av att kundernas valmöjligheter minskat och att vissa kunder blivit så nöjda med tjänsten manuell kontanthantering att de blir missnöjda i och med förändringen.   Vår förhoppning är att bankerna skall använda de praktiska råden och där igenom förbättra tjänstekvalitén. Vårt teoretiska bidrag är främst att ge en ökad kunskap rörande SST:s dimensioner och skillnader i åldergrupperna.