Abstract Författare: Therese Aronsson Nyckelord: banker, utveckling, modernitet, expertsystem, kundperspektiv Bakgrund: Bankernas utveckling har under de senaste åren varit stor. Detta har gjort att också kundernas förutsättningar förändrats. Inom denna moderna institution krävs idag att kunderna har en viss finansiell kunskap men också att de har förtroende för bankens nya tekniska system. Vilken kunskap har kunder om banker och vilka tjänster använder sig kunder av samt hur ser förtroendet ut till dessa tjänster? Syfte: Studien genomförs i syfte av att se hur kunders relation till banken ser ut genom vilka banktjänster de använder sig av samt vilken kunskap och förtroende de har till banken. I studien har också syftet varit att undersöka om det finns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder när det gäller relationen till banken. Metod: En kvantitativ metod har använts i denna uppsats med enkätundersökning som utgångspunkt. Resultat: Resultaten i undersökningen visar att svarspersonerna hade mindre bra kunskap om banker och deras verksamhet samt hur banker styrs utifrån de regleringar som finns. Däremot visar resultaten att många är intresserade av ekonomiska system och begrepp samt är insatta i sin egen ekonomi. Bankomat- samt kortbetalningar visade sig vara de mest använda banktjänsterna. Den största anledningen till att svarspersonerna inte använde sig av Internettjänster visade sig vara att de inte litar på tekniken. Resultatet visade också att det fanns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder.

<p>Abstract</p><p>Författare: Therese Aronsson</p><p>Nyckelord: banker, utveckling, modernitet, expertsystem, kundperspektiv</p><p>Bakgrund: Bankernas utveckling har under de senaste åren varit stor. Detta har gjort att också kundernas förutsättningar förändrats. Inom denna moderna institution krävs idag att kunderna har en viss finansiell kunskap men också att de har förtroende för bankens nya tekniska system. Vilken kunskap har kunder om banker och vilka tjänster använder sig kunder av samt hur ser förtroendet ut till dessa tjänster?</p><p>Syfte: Studien genomförs i syfte av att se hur kunders relation till banken ser ut genom vilka banktjänster de använder sig av samt vilken kunskap och förtroende de har till banken. I studien har också syftet varit att undersöka om det finns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder när det gäller relationen till banken.</p><p>Metod: En kvantitativ metod har använts i denna uppsats med enkätundersökning som utgångspunkt.</p><p>Resultat: Resultaten i undersökningen visar att svarspersonerna hade mindre bra kunskap om banker och deras verksamhet samt hur banker styrs utifrån de regleringar som finns. Däremot visar resultaten att många är intresserade av ekonomiska system och begrepp samt är insatta i sin egen ekonomi. Bankomat- samt kortbetalningar visade sig vara de mest använda banktjänsterna. Den största anledningen till att svarspersonerna inte använde sig av Internettjänster visade sig vara att de inte litar på tekniken. Resultatet visade också att det fanns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder.</p>

Frågeställning: Vilken betydelse har faktorerna: reporänta, regelverk, kreditrisk och konkurrens för bankernas räntesättningsprocess? Hur kommer den nuvarande negativa reporäntan påverka bankernas utlåningsränta till företag? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för bankernas räntesättningsprocess, detta för att förstå samt förklara vilken betydelse de ovan nämnda faktorerna har i denna process. Vidare vill vi undersöka hur stor påverkan den negativa reporäntan har gentemot utlåningsräntor. Metod: Uppsatsen baseras på en kvalitativ metod, där insamling av primärdata grundar sig på intervjuer med banker. Studentlitteratur samt vetenskapliga artiklar används för att stödja referensramen. Slutsats: Kreditrisken har en avgörande roll för bankernas primära inkomstkälla. Konkurrens har även den en betydelse för räntesättningsprocessen. Reporäntan och regelverk har i sin tur en mer indirekt påverkan vid räntesättningen av utlåningsräntor.Den negativa reporäntan har en stor betydelse för STIBOR som i sin tur påverkar bankernas räntesättning. Bankerna kan i dagsläget hantera de kostnader som uppkommit av reporäntan utan att påverka sina kunder negativt. / <p>VG</p>

The competition has increased with the establishment of the new banks and the credit institutes taking on the market, the big banks are no longer alone on the market. In speed with the increased range, have also the marketing and the recruit of new bank customers become more driven. Bank customers with lacks in the Swedish language, is a segment with potential which doesn’t get used by the banks and in turn of that the bank customers doesn’t get their needs satisfied. The purpose with this survey was to analyze if the four largest banks, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea and SEB had prepared strategies that were directed to bank customers with lacks in the Swedish language. In those cases the banks had strategies, respective measures were presented. Furthermore the bank customers with lacks in the Swedish language were studied if they experienced that the banks were using measures to satisfy their language needs in contact with the banks and presented the benefit of them. The information about the banks strategies was assembled through interviews with persons from each bank. The bank customers experience was assembled through a questionnaire survey. The result showed that the banks hade different strategies for reaching out to these customers, it was from showing understanding to multicultural offices. Half of the customers appreciated that the banks pressured themselves for them by being patient, explained the services and in some cases had staff that could several language. They had solutions on how language problem could be solved, for example by simplify the services, better understanding in all situations and hostesses who could take time to explain when there were needs for it. / Konkurrensen har ökat i och med etableringen av nya banker och kreditmarknadsbolagens intåg på marknaden, storbankerna är inte längre ensamma på marknaden. I takt med det utökade utbudet har även marknadsföringen och värvningen av bankkunder blivit allt hetsigare. Bankkunder med brister i det svenska språket är ett segment med potential som inte tas till vara av bankerna och dessa bankkunder får därmed inte sina behov tillfredställda. Syftet med denna undersökning är att analysera om de fyra största bankerna, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB har utarbetade strategier som riktade sig mot bankkunder med bristfälliga kunskaper i det svenska språket. I de fall bankerna hade strategier, redovisades respektive banks åtgärder. Vidare undersöktes om bankkunderna med bristfälliga kunskaper i det svenska språket upplevde att bankerna använde sig av olika åtgärder för att tillgodose deras språkbehov vid kontakt med bankerna. Vidare redovisa fördelarna med dessa åtgärder. Informationen om bankernas strategier samlades in genom intervjuer med personer från respektive bank. Bankkundernas upplevelser samlades in genom en enkätundersökning. Resultatet visade att bankerna hade olika strategier för att nå ut till dessa kunder. Strategierna gällde från att visa förståelse till mångkulturella kontor. Hälften av bankkunderna uppskattade att bankerna ansträngde sig för dem genom att de var tålmodiga, förklarade tjänsterna och i vissa fall hade flerspråkig personal. Bankkunderna hade förslag på hur språkproblem kunde undvikas genom till exempel förenkling av tjänsterna, större förståelse i alla situationer och värdinnor som tog sig tid att förklara vid behov.

Bakgrund: Under flera sekel har världen upplevt finansiella kriser som satt sina spår i ekonomin och har fått effekter på ekonomins viktiga beståndsdelar. För att undvika kriser har diskussioner om riskhantering och regleringar växt fram för att skydda ekonomin. En effekt av den senaste finansiella krisen är uppkomsten av Basel III, som i Sverige kommer till uttryck i hårdare kapitaltäckningskrav. Den nya regleringen kommer innebära nya förutsättningar för de svenska storbankerna.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankerna strategiskt har agerat för att hantera kapitaltäckningsregleringar samt att beskriva hur deras arbete med riskhantering har utvecklats till följd av kapitaltäckningsregleringar.   Tillvägagångssätt: En kvalitativ undersökning har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Den kvalitativa undersökningen utgår från intervjuer med storbankerna samt genom kompletterande sekundärdata.   Resultat och slutsats: Resultatet av undersökningen stämmer överens med studiens teoretiska referensram och analysmodell. Studien har visat att storbankerna använder flera olika strategiska handlingssätt för att bemöta kapitaltäckningsregleringar; samtycke, kompromiss och manipulation. Studien har även visat att riskhanteringen har fått en mer central roll i storbankernas organisation.

Swedish financial markets, in particular the money market, have developed very rapidly during the 1980s. Concurrently, there has been an equally drastic change in the conduct of monetary policy and a shift away from the previous reliance on regulatory policy instruments. This deregulation of markets and policy is the starting point for this dissertation, which discusses various aspects of the behavior of the money market and how interest rates and other financial variables are affected by monetary policy. A major topic in the dissertation is the question of international interest rate dependence, i.e., the extent to which independent control of domestic monetary variables is possible. This problem, which is important both for monetary policy and for the understanding of the money market in general, is analyzed theoretically using models of international asset pricing. The discussion emphasizes the role of the foreign exchange risk premium in the relation between domestic and foreign interest rates. A detailed study is also made of a currency basket system and its implications for the risk premium and the interest rate dependence. Another important topic is the relation between interest rates on assets with different times to maturity, i.e., the term structure of interest rates. The behavior of the term structure in the Swedish money market is studied with special emphasis on the role of interest rate expectations. Among the problems addressed is also the role of discount window policies, i.e., the conditions under which banks are allowed to borrow reserves from the central bank. The analysis focuses on what these rules imply for the behavior of interest rates and the effects of various policy instruments, and on how discount window policies should be designed to improve monetary control. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Problembakgrund: Den arbetsintensiva tjänstesektorn i Sverige har växt kraftigt det senaste århundradet och de anställda spelar en alltmer viktig roll i organisationer, vilket gör det viktigt för organisationer att behålla dessa individer. Dessutom är personalomsättning ett av de mest debatterade ämnena det senaste århundradet då det skapar kostnader och andra negativa konsekvenser för organisationerna. Trots teknologins framfart i bankbranschen är kundnöjdheten i på de lägsta nivåerna sedan finanskrisen 1990-1994. Det är därför intressant att undersöka svenska bankers syn på personalomsättning samt hur deras personalomsättning påverkar kundnöjdhet. Problemfrågeställning: Vad har svenska banker för syn på personalomsättning och vilken påverkan har deras personalomsättning på kundnöjdhet? Syfte: Syftet med studien är att beskriva samt skapa en fördjupad förståelse för svenska bankers syn på personalomsättning. Vidare är syftet att analysera vilken påverkan bankernas personalomsättning kan ha på kundnöjdhet. Metod: För att få en djupingående data har en kvalitativ metod använts. Empirin insamlades via tre intervjuer på större banker samt tre intervjuer på mindre banker. Resultat: Väsentliga skillnader i bankernas syn på personalomsättning, framförallt skiljer det sig mellan större och mindre bank, där större banker har en mer negativ syn på personalomsättning. Det råder en intressant paradox mellan bankernas storlek, syn på gynnsam personalomsättning och hur de kan hantera personalomsättning. Inget kausalt samband mellan personalomsättning och kundnöjdhet, men det finns indikationer att det finns ett samband.

Submitted by João Arthur Martins (joao.arthur@ufpe.br) on 2015-03-10T18:59:10Z No. of bitstreams: 2 Dissertacao Henrique Arcoverde.pdf: 3082942 bytes, checksum: ef1660c240d4704b1b59d9fcdb6ae063 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Approved for entry into archive by Daniella Sodre (daniella.sodre@ufpe.br) on 2015-03-10T19:42:10Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertacao Henrique Arcoverde.pdf: 3082942 bytes, checksum: ef1660c240d4704b1b59d9fcdb6ae063 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-10T19:42:11Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertacao Henrique Arcoverde.pdf: 3082942 bytes, checksum: ef1660c240d4704b1b59d9fcdb6ae063 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2013-08-08 / Diante de uma sociedade que cada vez mais se alicerça em atividades digitais, é notória a disponibilização de serviços, outrora presentes quase que exclusivamente através de uma interface física, em meio digital. Como exemplo de tais serviços, podemos verificar; internet banking, e-mail, sites de relacionamento, financeiras, corretoras, etc. Todavia, tal qual vemos o crescimento dos serviços online, podemos verificar a migração de atividades criminosas do meio físico para o meio digital. É perante os ingentes números que reportam o volume de fraudes relacionadas ao meio digital, que urge a necessidade de conhecer as ameaças responsáveis por tais infortúnios. Dentre tais números, temos um grande percentual relacionados aos softwares deliberadamente programados para agirem de forma maliciosa, são os malwares. Sob tais considerações, associado ao alto nível de atividade das ameaças brasileiras, o presente trabalho pretende expor, através da análise de artefatos maliciosos brasileiros, as principais técnicas utilizadas pelos malwares brasileiros, quais as suas tendências e alvos. As referidas informações são essenciais para a compreensão global da ameaça, bem como para desenvolver mecanismos que permitam minimizar as perdas relativas a artefatos maliciosos.

Den här är en kvalitativ undersökning vars syfte är att utforska hur relationen mellan yrkesrelaterade föreställningar om kön, makt och emotioner inom banker ser ut. Dessutom undersöks om kvinnorna upplever att de påverkas och begränsas av könsrelaterade normer samt om de har någon påverkan på deras emotioner. Kvinnors upplevelser av normer inom bankväsendet är ett understuderat ämne då de flesta studier fokuserar på stereotyper, även emotionellt arbete inom banker är något som är understuderat. Med undersökningen ville vi hitta kunskap kring ämnena samt bidra till en ökad förståelse om hur kvinnor upplever samt påverkas av normer inom bankväsendet, både generellt och specifikt emotionellt. För att skapa en förståelse för problemen så har vi valt att använda oss av sociologiska samt socialpsykologiska teorier och begrepp.  Metoden som användes var kvalitativ intervju, de sex intervjuerna utfördes över telefon och urvalet som användes var bekvämlighetsurvalet, snöbollsmetoden. I intervjuerna så ställdes frågor om hur kvinnorna upplever att man ser på kvinnor respektive män på deras arbetsplats, om de förväntas göra vissa specifika uppgifter på grund av sitt kön samt vilka känslor de upplever att de kan ge uttryck för på arbetsplatsen.  Resultatet visar att kvinnorna upplever att könsnormer är närvarande på deras arbetsplats. Dessa könsnormer har uppkommit genom historiska föreställningar och värderingar om de olika könen. Emotionsregimer bygger på normer och kvinnorna i undersökningen påverkas av sådana regimer. Det går att även se normer som ställer krav på vilka känslor kvinnorna får ge uttryck för på sin arbetsplats. På grund av detta går det utläsa tecken på att kvinnorna upplever emotionell dissonans.