<p>Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade bankernas möjligheter till att finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för bankerna. Utan lagstadgade krav på vilken information om likviditetsriskhantering som de svenska bankerna ska offentliggöra, finns det behov av att undersöka i vilken usträckning de svenska bankerna offentliggör information om sin likviditetsriskhantering i årsredovisningen. Med utgångspunkt i rekommendationerna från BCBS har författarna valt att undersöka vilken, och hur mycket, information om likviditetsriskhantering som offentliggörs i årsredovisningen för 2008 samt om det finns samband mellan mängden information och de svenska bankernas storlek, lönsamhet respektive internationalisering.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken, och hur mycket information som de svenska bankerna offentliggör om sin likviditetsriskhantering i årsredovisningen för 2008. Uppsatsen syftar även till att analysera om de svenska bankernas storlek, lönsamhet respektive internationalisering påverkar mängden information som offentliggörs om likviditetsriskhantering.</p><p>Metod: Uppsatsen använder en kvantitativ ansats för att med en innehållsanalys beskriva vilken information som offentliggörs i årsredovisningen. En kodningsmanual har utarbetats med stöd av BCBS rekommendationer för hantering av likviditetsrisker. Spearmans rangordningskorrelationskoefficient används för att undersöka uppställda hypoteser.</p><p>Slutsatser: Innehållsanalysen visade att vilken information om likviditetsriskhantering som offentliggörs skiljde sig mellan de banker som undersöktes. Det fanns en stor spridning mellan den bank som offentliggjorde mest respektive minst. I genomsnitt uppfyllde de svenska bankerna 38,1% av de undersökningspunkter som eftersöktes. Författarna fann ett positivt samband mellan bankens storlek, respektive internationalisering och mängden information offentliggjord i årsredovisningen.</p>

Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade bankernas möjligheter till att finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för bankerna. Utan lagstadgade krav på vilken information om likviditetsriskhantering som de svenska bankerna ska offentliggöra, finns det behov av att undersöka i vilken usträckning de svenska bankerna offentliggör information om sin likviditetsriskhantering i årsredovisningen. Med utgångspunkt i rekommendationerna från BCBS har författarna valt att undersöka vilken, och hur mycket, information om likviditetsriskhantering som offentliggörs i årsredovisningen för 2008 samt om det finns samband mellan mängden information och de svenska bankernas storlek, lönsamhet respektive internationalisering. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken, och hur mycket information som de svenska bankerna offentliggör om sin likviditetsriskhantering i årsredovisningen för 2008. Uppsatsen syftar även till att analysera om de svenska bankernas storlek, lönsamhet respektive internationalisering påverkar mängden information som offentliggörs om likviditetsriskhantering. Metod: Uppsatsen använder en kvantitativ ansats för att med en innehållsanalys beskriva vilken information som offentliggörs i årsredovisningen. En kodningsmanual har utarbetats med stöd av BCBS rekommendationer för hantering av likviditetsrisker. Spearmans rangordningskorrelationskoefficient används för att undersöka uppställda hypoteser. Slutsatser: Innehållsanalysen visade att vilken information om likviditetsriskhantering som offentliggörs skiljde sig mellan de banker som undersöktes. Det fanns en stor spridning mellan den bank som offentliggjorde mest respektive minst. I genomsnitt uppfyllde de svenska bankerna 38,1% av de undersökningspunkter som eftersöktes. Författarna fann ett positivt samband mellan bankens storlek, respektive internationalisering och mängden information offentliggjord i årsredovisningen.

This study examines the impact of the transition from IAS 39 to IFRS 9 on the credit loss forecasting ability of banks, and its implications for value relevance. The implementation of IFRS 9 brought about a shift from the Incurred Credit Loss (ICL) model to the Expected Credit Loss (ECL) model, emphasizing forward-looking information. We analyze data from small and medium sized banks, exploring their ability to forecast credit losses between 2018 to 2022. Our findings reveal that the adoption of IFRS 9 has led to a noteworthy enhancement in medium size banks' credit loss forecasting accuracy. This improvement is consistent with the increased value relevance of the financial information presented. Drawing parallels with studies like Mechelli &amp; Cimini (2021), our results suggest that the refined credit loss forecasting, as facilitated by IFRS 9, contributes to the overall value relevance of financial reporting in the banking sector. This study underscores the significance of regulatory changes and their implications for both financial reporting and market perception in the banking industry.

<p>The competition has increased with the establishment of the new banks and the credit institutes taking on the market, the big banks are no longer alone on the market.</p><p>In speed with the increased range, have also the marketing and the recruit of new bank customers become more driven.</p><p>Bank customers with lacks in the Swedish language, is a segment with potential which doesn’t get used by the banks and in turn of that the bank customers doesn’t get their needs satisfied.</p><p>The purpose with this survey was to analyze if the four largest banks, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea and SEB had prepared strategies that were directed to bank customers with lacks in the Swedish language. In those cases the banks had strategies, respective measures were presented.</p><p>Furthermore the bank customers with lacks in the Swedish language were studied if they experienced that the banks were using measures to satisfy their language needs in contact with the banks and presented the benefit of them.</p><p>The information about the banks strategies was assembled through interviews with persons from each bank. The bank customers experience was assembled through a questionnaire survey.</p><p>The result showed that the banks hade different strategies for reaching out to these customers, it was from showing understanding to multicultural offices. Half of the customers appreciated that the banks pressured themselves for them by being patient, explained the services and in some cases had staff that could several language. They had solutions on how language problem could be solved, for example by simplify the services, better understanding in all situations and hostesses who could take time to explain when there were needs for it.</p> / <p>Konkurrensen har ökat i och med etableringen av nya banker och kreditmarknadsbolagens intåg på marknaden, storbankerna är inte längre ensamma på marknaden. I takt med det utökade utbudet har även marknadsföringen och värvningen av bankkunder blivit allt hetsigare.</p><p>Bankkunder med brister i det svenska språket är ett segment med potential som inte tas till vara av bankerna och dessa bankkunder får därmed inte sina behov tillfredställda.</p><p>Syftet med denna undersökning är att analysera om de fyra största bankerna, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB har utarbetade strategier som riktade sig mot bankkunder med bristfälliga kunskaper i det svenska språket. I de fall bankerna hade strategier, redovisades respektive banks åtgärder. Vidare undersöktes om bankkunderna med bristfälliga kunskaper i det svenska språket upplevde att bankerna använde sig av olika åtgärder för att tillgodose deras språkbehov vid kontakt med bankerna. Vidare redovisa fördelarna med dessa åtgärder.</p><p>Informationen om bankernas strategier samlades in genom intervjuer med personer från respektive bank. Bankkundernas upplevelser samlades in genom en enkätundersökning.</p><p>Resultatet visade att bankerna hade olika strategier för att nå ut till dessa kunder. Strategierna gällde från att visa förståelse till mångkulturella kontor. Hälften av bankkunderna uppskattade att bankerna ansträngde sig för dem genom att de var tålmodiga, förklarade tjänsterna och i vissa fall hade flerspråkig personal. Bankkunderna hade förslag på hur språkproblem kunde undvikas genom till exempel förenkling av tjänsterna, större förståelse i alla situationer och värdinnor som tog sig tid att förklara vid behov.</p>

I dagens samhälle har konsumenter en betydligt större makt än tidigare, deras krav ochförväntningar har förändrats vilket gör det betydligt lönsammare för företagen att behålla sinanuvarande kunder än att skaffa nya. Massmarknadsföring fungerar inte längre eftersomföretagens produkter i stor utsträckning är homogena vilket innebär att företagen måste arbetaför att skapa lojala och trogna kunder. Företagen kan inte längre utgå från att deras varumärkesäljer produkten. Att definiera lojalitet har dock varit svårare än vad man kan tro, en delforskare ser en stark koppling till kundtillfredställelse medan andra menar att den slutsatsen ärförhastad eftersom många kunder kan vara tillfredställda men ändå agera illojalt. Oberoendeav definitionen är alla författare inom ämnet överens om att skapandet av lojala kunder ärnyckeln till framgång i den alltmer hårda konkurrensutsatta marknaden. Tesen gäller främstför företag inom homogena branscher som exempelvis banker. Etableringen av nischbankeroch det faktum att den personliga kontakten med bankpersonalen har försvunnit har medförtatt banker är i stort behov att skapa lojala kunder. Teknologiska framsteg som Internet- ochtelefonbank har medfört att kunder kan sköta det mesta av sina bankärenden från hemmetvilket ökar illojaliteten bland konsumenternaVi har undersökt hur de tre storbankerna SEB, Swedbank och Handelsbanken jobbar för attskapa lojala kunder. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi hade bokat ettpersonligt möte med representanten från Swedbank och telefonintervju med de två andrabankerna eftersom deras företrädare befann sig i Stockholm.Under sammanställningen av intervjuerna framgick det att alla tre banker strävar efter attskapa lojala kunder och att de saknar lojalitetsprogram. Istället förespråkar de enhelhetslösning vilket ger kunden förmånligare avtal i takt med att deras kundandel ökar.Samtliga banker hade samma upplägg vilket enligt forskare kan ses som en form avlojalitetsprogram.De tre bankernas syn på lojalitet är i grunden likvärdigt, de vill öka kundernasåterköpsbenägenhet men det finns vissa skillnader i hur de ska uppnå detta mål. SEBdefinierar lojalitet genom mätningspunkterna kundandel och avhoppsfrekvens medanHandelsbanken och Swedbank istället pratar om kundfokus och lokal förankring i sambandmed begreppet lojalitet.Hanteringen av missnöjda kunder skiljer sig även åt mellan bankerna. Swedbank och SEB harfler prövningsenheter vilket gör att klagomålshanteringen i viss mån centraliseras.Handelsbanken däremot har utgångspunkten att beslut angående klagomål alltid skall tas sånära kunden som möjligt, vilket innebär att banken har en decentraliserad klagomålshantering

<p>Avregleringar och utvecklingen inom IT har inneburit en ökad möjlighet för utländska banker och internetbanker att slå sig in på den svenska bankmarknaden. Den ökade konkurrensen mellan banker och utvecklingen inom IT har gjort det lättare för bankkunder att byta mellan olika banker och att vara kund hos flera samtidigt. Många företag lever med en uppfattning att så länge kunderna är nöjda, så är de lojala.</p><p>Studenter är ett kundsegment som bankerna försöker attrahera med speciella erbjudanden och antalet studenter vid landets högskolor och</p><p>universitet uppgick hösten 2006 till 338 000. Till följd av ökad konkurrens och därmed tilltagande kundillojalitet har det blivit allt viktigare för banker att finna och tillgodose de faktorer som påverkar kunderna vid valet av bank. Studenter har uppvisat tendenser till att ständigt söka efter det bästa alternativet och många</p><p>gånger visat sig var illojala. I och med denna förändring så har kundlojalitet blivit allt mer viktigt och anses nu som något vitalt för bankens verksamhet.</p><p>Tidigare forskning säger att lojalitet i bankväsendet kräver mer forskning och vi ser ett problem i det faktum att dagens studenter beskrivs som illojala och ständigt sökandes efter bättre alternativ. Den påstådda illojaliteten tillsammans med det ökade utbudet av banker gör att de svenska storbankerna är utsatta för en ökad konkurrens, främst från internetbaserade banker. Frågan vi ställer oss är: vilken uppfattning har universitetsstudenter om banker och</p><p>banktjänster? Detta leder oss vidare till syftet med uppsatsen som är att identifiera vilka faktorer som får studenter att välja en bank framför en annan. För att besvara studiens syfte har vi valt att genomföra två stycken fokusgrupper. Utifrån urvalskriteriet valde vi ut tolv stycken respondenter som diskuterade kring ett antal</p><p>förutbestämda teman. Dessa teman har identifierats utifrån tidigare forskning och teorier som behandlar kundnöjdhet och kundlojalitet.</p><p>De slutsatser vi kan dra utifrån vår studie är att en användarvänlig internetbank och ändrade levnadsförhållanden var de två viktigaste faktorerna som skulle få en student att välja en bank framför en annan. Övriga faktorer som påverkar valet är studentens intresse och engagemang. Studenterna upplever även att den reklam som bankerna skickar ut inte är riktade mot dem och därför sorteras mycket av den reklam som erbjuds bort i det vardagliga bruset.</p>

<p>Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken.</p><p>Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank. I denna uppsats undersöks banker som har såväl bankkontor som tjänster genom Internetbank. Vi har valt att undersöka kundrelationen ur ett bankperspektiv för att beskriva hur banken har agerat efter införande av Internetbank. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Internetbanken har bidragit till att utveckla bankers erbjudande och analysera hur kundrelationerna har påverkats. Uppsatsen har genomförts genom att utföra kvalitativa intervjuer med bankpersonal som har erfarenhet och kunskap om kundrelationer och Internetbanken. Intervjuer har även gjorts på de olika bankernas kundtjänst för få en bättre uppfattning om hur kundtjänst och kassa har påverkats. Vi har valt att undersöka Nordea, SEB och Västmanlands Provinsbank. Samtliga banker är belägna i Västerås.</p><p>Resultatet av uppsatsen är att kommunikationen mellan kunden och banken har påverkats genom införandet av Internetbanken. Tidigare var mötet mellan kund och bankpersonal vanligare. Nu satsar bankerna på kundrådgivningsmöten där de har för avsikt att bygga upp ett förtroende för kunden genom god service. Internetbanken har även medfört att kunderna till stor del kan uträtta många bankärenden själva, vilket gör att kunderna mer sällan behöver besöka sitt lokala kontor.</p>

<p>Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten ska</p><p>avskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ”Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?”. Uppsatsens syften var att beskriva den externa revisionens betydelse för små företags finansiärer samt att beskriva hur bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser ser ut. Ytterligare ett syfte var att analysera om banker och riskkapitalister ser olika på revision och att identifiera möjliga förändringar av bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi använde oss av en kvalitativ metod med intensivt upplägg eftersom den lämpar sig bäst när avsikten är att gå på djupet med ett fåtal enheter. I vår uppsats valde vi att intervjua sex respondenter varav två banker, två riskkapitalbolag och två affärsänglar. Slutsatser som vi kunde dra var att samtliga finansiärer är positiva till den externa revisionen. Det framkom även att bankerna och riskkapitalbolagen är mer beroende av den ekonomiska informationen, medan affärsänglarna bedömer personen i större grad och är mer insatta i företagets verksamhet. Efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer banker och riskkapitalbolag kräva att företags årsredovisningar ska vara reviderade. Deras bedömningsprocesser kommer därmed inte att förändras i någon stor utsträckning. Affärsänglarnas bedömningsprocesser kommer inte att förändras i någon större grad då de använder sig av andra variabler än den ekonomiska informationen vid en investeringsbedömning.</p>

<p>Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. </p><p>Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras. I vår undersökning tittar vi närmare på vilka risker som förekommer i teorin och i praktiken samt hur hanteringen av dessa går till. Vi är även i vår forskning intresserade av hur finanskrisen, som bröt ut hösten 2008, har påverkat respektive bank. </p><p>Vår undersökning baseras på en hermeneutisk kvalitativ metod för att kunna svara på vår forskningsfråga och få en bättre förståelse för risker och riskhantering i den svenska banksektorn. Empirin i uppsatsen samlas in genom intervjuer med respondenter från tre utvalda banker i Halmstad. </p><p>Det resultat vi har kommit fram till i undersökningen är att bankerna har ett väl fungerande riskhanteringssystem och lägger ned mycket tid och arbete på att kunderna skall må bra. Den pågående finanskrisen har påverkat bankerna på så vis att riskerna och riskhanteringen är mer i fokus än tidigare. Resultatet i vårt arbete har påverkats mycket av finanskrisen, om undersökningen hade skett för till exempel tre år sedan hade resultatet sett annorlunda ut och andra risker hade antagligen varit i fokus.</p>

<p>Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhället genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU – kommissionen har som en reaktion på den pågående finanskrisen lagt fram ett förslag som innebär en förändring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet på den andel av bostadens värde som överstiger 40 procent höjas kraftigt. Med detta som utgångspunkt såg vi ett intresse i att undersöka vilket segment som orsakar bankernas kreditförluster.</p><p>Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilket kundsegment och hur bankernas kreditförluster kan identifieras utifrån årsredovisningarna under den pågående finanskrisen.</p><p>Avgränsningar: Denna studie omfattar enbart bankerna; Handelsbanken, Swedbank, Nordea, SEB, Skandia banken, Länsförsäkringar Bank och Ica banken. De år som studeras är 2006 till 2008.</p><p>Metod: Denna studie är av hermeneutisk karaktär, där vi studerar och tolkar bankernas årsredovisningar för att få en helhetsförståelse för bankernas sätt att redovisa information om kreditförluster till intressenterna.</p><p>Resultat och slutsatser: Analysen visar att bankerna tonar ner negativ information om banken och dess resultat. Bankernas redovisning till intressenterna ändrar fokus beroende på faktorer i omvärlden. Informationen av var kreditförlusterna uppstår är bristfällig, vilket medför att intressenterna inte får information som uppfyller de kvalitativa egenskaper som bankerna bör redovisa. Utöver detta gör vi bedömningen att det troligtvis inte är kundsegmentet hushåll som orsakar bankernas osäkra fordringar. Detta medför att EU - kommissionens förslag kommer att slå mot fel kundsegment samt inte reglerar bankernas kreditbedömningar på ett effektivt sätt.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att genomföra en studie under en längre tids period för att se om det finns ett system i bankernas sätt att redovisa kreditförluster. Det hade även varit intressant att genomföra en liknande studie med djupintervjuer eller observation som forskningsmetod för att få mer detaljerad information. Ett annat förslag är att undersöka hur finanskrisen utvecklas och om kreditförlusterna fortsätter att öka i de geografiska segment som vi har sett under denna studie.</p>