<p>Alla organisation genomgår förändringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen påverkar hur effektiv förändringsprocessen blir, oavsett vilken slags förändring som skall genomgås. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gå igenom en förändring till följd av den troliga avregleringen av persontågstrafiken. Vårt syfte med detta arbete är att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förändringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer på olika nivåer i syfte att ta reda på deras tankar och inställning inför detta. För att analysera vårt resultat har vi använt Ahrenfelts modell ”Mänsklig informationsbehandling”, som bygger på kognitiv psykologi samt emotiv psykologi. Resultat visar att dessa två parametrar påverkar individens attityder, som i detta fall är inför den förväntade organisationsförändringen.</p>

Alla organisation genomgår förändringar under sin livstid i olika former. Individernas attityder i organisationen påverkar hur effektiv förändringsprocessen blir, oavsett vilken slags förändring som skall genomgås. Vi har valt SJAB som fallstudie i eftersom de kommer att behöva gå igenom en förändring till följd av den troliga avregleringen av persontågstrafiken. Vårt syfte med detta arbete är att studera SJ:s högre chefers attityder till denna kommande förändringen. I uppsatsen intervjuas ett antal chefer på olika nivåer i syfte att ta reda på deras tankar och inställning inför detta. För att analysera vårt resultat har vi använt Ahrenfelts modell ”Mänsklig informationsbehandling”, som bygger på kognitiv psykologi samt emotiv psykologi. Resultat visar att dessa två parametrar påverkar individens attityder, som i detta fall är inför den förväntade organisationsförändringen.

Avregleringar och utvecklingen inom IT har inneburit en ökad möjlighet för utländska banker och internetbanker att slå sig in på den svenska bankmarknaden. Den ökade konkurrensen mellan banker och utvecklingen inom IT har gjort det lättare för bankkunder att byta mellan olika banker och att vara kund hos flera samtidigt. Många företag lever med en uppfattning att så länge kunderna är nöjda, så är de lojala. Studenter är ett kundsegment som bankerna försöker attrahera med speciella erbjudanden och antalet studenter vid landets högskolor och universitet uppgick hösten 2006 till 338 000. Till följd av ökad konkurrens och därmed tilltagande kundillojalitet har det blivit allt viktigare för banker att finna och tillgodose de faktorer som påverkar kunderna vid valet av bank. Studenter har uppvisat tendenser till att ständigt söka efter det bästa alternativet och många gånger visat sig var illojala. I och med denna förändring så har kundlojalitet blivit allt mer viktigt och anses nu som något vitalt för bankens verksamhet. Tidigare forskning säger att lojalitet i bankväsendet kräver mer forskning och vi ser ett problem i det faktum att dagens studenter beskrivs som illojala och ständigt sökandes efter bättre alternativ. Den påstådda illojaliteten tillsammans med det ökade utbudet av banker gör att de svenska storbankerna är utsatta för en ökad konkurrens, främst från internetbaserade banker. Frågan vi ställer oss är: vilken uppfattning har universitetsstudenter om banker och banktjänster? Detta leder oss vidare till syftet med uppsatsen som är att identifiera vilka faktorer som får studenter att välja en bank framför en annan. För att besvara studiens syfte har vi valt att genomföra två stycken fokusgrupper. Utifrån urvalskriteriet valde vi ut tolv stycken respondenter som diskuterade kring ett antal förutbestämda teman. Dessa teman har identifierats utifrån tidigare forskning och teorier som behandlar kundnöjdhet och kundlojalitet. De slutsatser vi kan dra utifrån vår studie är att en användarvänlig internetbank och ändrade levnadsförhållanden var de två viktigaste faktorerna som skulle få en student att välja en bank framför en annan. Övriga faktorer som påverkar valet är studentens intresse och engagemang. Studenterna upplever även att den reklam som bankerna skickar ut inte är riktade mot dem och därför sorteras mycket av den reklam som erbjuds bort i det vardagliga bruset.

Under en längre tid har det pågått en diskussion i Sverige om revisionsplikten ska avskaffas eller ej. I mars 2008 kom ett statligt utredningsförslag som visar att 96 procent av alla aktiebolag kommer att undantas från revisionsplikten. Revisionen är ett verktyg som används för att kvalitetssäkra företagets ekonomiska information gentemot dess finansiärer. Banken och riskkapitalbolag är finansiärer som typiskt sett tittar mycket på företagets ekonomiska information, medan affärsänglar tittar mer på andra faktorer. Föregående resonemang ledde oss fram till vår problemformulering; ”Hur kommer banker och riskkapitalisters bedömningsprocesser att påverkas av ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten?”. Uppsatsens syften var att beskriva den externa revisionens betydelse för små företags finansiärer samt att beskriva hur bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser ser ut. Ytterligare ett syfte var att analysera om banker och riskkapitalister ser olika på revision och att identifiera möjliga förändringar av bankers och riskkapitalisters bedömningsprocesser efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Vi använde oss av en kvalitativ metod med intensivt upplägg eftersom den lämpar sig bäst när avsikten är att gå på djupet med ett fåtal enheter. I vår uppsats valde vi att intervjua sex respondenter varav två banker, två riskkapitalbolag och två affärsänglar. Slutsatser som vi kunde dra var att samtliga finansiärer är positiva till den externa revisionen. Det framkom även att bankerna och riskkapitalbolagen är mer beroende av den ekonomiska informationen, medan affärsänglarna bedömer personen i större grad och är mer insatta i företagets verksamhet. Efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer banker och riskkapitalbolag kräva att företags årsredovisningar ska vara reviderade. Deras bedömningsprocesser kommer därmed inte att förändras i någon stor utsträckning. Affärsänglarnas bedömningsprocesser kommer inte att förändras i någon större grad då de använder sig av andra variabler än den ekonomiska informationen vid en investeringsbedömning.

Banker liksom andra verksamheter möter dagligen risker och det är extra viktigt att förebygga och hantera dessa i en bank då deras viktigaste handelsvara är pengar. Bankerna möter många risker och de mest förekommande är likviditetsrisk, kreditrisk, valutarisk och ränterisk. Hand i hand med dessa risker och övriga går riskhantering, vilken varierar från risk till risk. I och med den pågående finanskrisen är riskhantering i den finansiella verksamheten ett mycket aktuellt ämne som inte bara har påverkat de svenska storbankerna utan hela världen. Syftet med vår forskning är att kartlägga tre av de fyra svenska storbankernas risker och riskhantering samt att söka förståelse för vilka risker som förekommer och hur de hanteras. I vår undersökning tittar vi närmare på vilka risker som förekommer i teorin och i praktiken samt hur hanteringen av dessa går till. Vi är även i vår forskning intresserade av hur finanskrisen, som bröt ut hösten 2008, har påverkat respektive bank. Vår undersökning baseras på en hermeneutisk kvalitativ metod för att kunna svara på vår forskningsfråga och få en bättre förståelse för risker och riskhantering i den svenska banksektorn. Empirin i uppsatsen samlas in genom intervjuer med respondenter från tre utvalda banker i Halmstad. Det resultat vi har kommit fram till i undersökningen är att bankerna har ett väl fungerande riskhanteringssystem och lägger ned mycket tid och arbete på att kunderna skall må bra. Den pågående finanskrisen har påverkat bankerna på så vis att riskerna och riskhanteringen är mer i fokus än tidigare. Resultatet i vårt arbete har påverkats mycket av finanskrisen, om undersökningen hade skett för till exempel tre år sedan hade resultatet sett annorlunda ut och andra risker hade antagligen varit i fokus.

Bakgrund och problem: Bankerna har en viktig roll i samhället genom att vara ett system för hantering av sparande, finansiering, betalningsförmedling och riskhantering. Under 2008 startade en global finanskris. EU – kommissionen har som en reaktion på den pågående finanskrisen lagt fram ett förslag som innebär en förändring av bankernas kapitalkrav. Enligt förslaget skall kapitalkravet på den andel av bostadens värde som överstiger 40 procent höjas kraftigt. Med detta som utgångspunkt såg vi ett intresse i att undersöka vilket segment som orsakar bankernas kreditförluster. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilket kundsegment och hur bankernas kreditförluster kan identifieras utifrån årsredovisningarna under den pågående finanskrisen. Avgränsningar: Denna studie omfattar enbart bankerna; Handelsbanken, Swedbank, Nordea, SEB, Skandia banken, Länsförsäkringar Bank och Ica banken. De år som studeras är 2006 till 2008. Metod: Denna studie är av hermeneutisk karaktär, där vi studerar och tolkar bankernas årsredovisningar för att få en helhetsförståelse för bankernas sätt att redovisa information om kreditförluster till intressenterna. Resultat och slutsatser: Analysen visar att bankerna tonar ner negativ information om banken och dess resultat. Bankernas redovisning till intressenterna ändrar fokus beroende på faktorer i omvärlden. Informationen av var kreditförlusterna uppstår är bristfällig, vilket medför att intressenterna inte får information som uppfyller de kvalitativa egenskaper som bankerna bör redovisa. Utöver detta gör vi bedömningen att det troligtvis inte är kundsegmentet hushåll som orsakar bankernas osäkra fordringar. Detta medför att EU - kommissionens förslag kommer att slå mot fel kundsegment samt inte reglerar bankernas kreditbedömningar på ett effektivt sätt. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att genomföra en studie under en längre tids period för att se om det finns ett system i bankernas sätt att redovisa kreditförluster. Det hade även varit intressant att genomföra en liknande studie med djupintervjuer eller observation som forskningsmetod för att få mer detaljerad information. Ett annat förslag är att undersöka hur finanskrisen utvecklas och om kreditförlusterna fortsätter att öka i de geografiska segment som vi har sett under denna studie.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                                Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt. Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut. Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar. Det man dock själv kan välja att följa och till vilken grad, är de etiska normerna och värderingarna som definieras genom olika internationella riktlinjer. Undersökningen visade även att de undersökta finansinstituten konceptualiserar CSR genom att sträva efter att uppnå en hållbar finansiering. Finansinstituten har ett identiskt tankesätt vad gäller hållbar finansiering, att de störst kan påverka genom sin utlåningsverksamhet är en utgångspunkt som enar instituten. De anser att det leder till ett större ansvarstagande samt att verksamheten följer en hållbar utveckling. / Background and problem: Environmental- and social responsibilities are the issues that the public increasingly demands on businesses. According to studies, it turns out that the financial sectors disinterest in ethical and environmental questions damages public confidence in the financial industry. Meanwhile, it turns out that the financial sector has increased publication of Corporate Social Responsibility. Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how the financial sector fulfills a social responsibility. We also want to examine how actors in the financial industry go about to act responsibly. Method: To collect the information, we have used interviews. We investigated the sustainability reports and then followed it up with interviews with a CSR manager at the respective institutions. Conclusion: Through the investigation, we concluded that financial institutions comply with the requirements imposed on companies to fulfill a social responsibility, whether it is through statutory regulations or ethical standards and values. It, however, can choose to follow and to what degree, is the ethical norms and values ​​as defined by various international guidelines. The survey also showed that the surveyed financial institutions conceptualize CSR by striving to achieve sustainable funding. Financial institutions have an identical mindset of sustainable funding, the largest can influence through its lending activities is a starting point that unites institutes. They believe that this leads to greater accountability and that the business complies with sustainable development.

Sustainability is today a current topic and companies are more or less forced to work with it even though it contradicts the historical role of companies, which is to generate a profit for shareholders. In recent years there has been a rising interest from banks to work with sustainability but research has shown a growing dissatisfaction among customers even though banks are spending a lot of money and time working with sustainability. This shows that there is an asymmetry between how the banks act and what their customers demand. The purpose of this paper is to create an understanding of how business customers perceive banks´ CSR-reports by investigating customers’ interest in these reports. The purpose of this paper is also to investigate in what way banks CSR-reports have an effect on customers confidence to the banks. Using a qualitative approach, customers perceptions of banks CSR-reports where examined. Interviews were conducted with respondents from both banks and companies to obtain a better understanding of CSR-reports. The analysis of the empirical data has been conducted using the institutional theory and legitimacy theory together with previous research. The conclusion of this paper is that the customers have relatively low knowledge and little interest in banks CSR-reports. However, they all have an expectation that banks should report. There is no indication that the customers trust to the bank can be created by the banks CSR-reports. But there is an indication that customers perceive banks, that don’t do their reports, in a negative manner and in that way the trust can be harmed. / Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne och företag är mer eller mindre tvingade att arbeta med detta även om det motsäger den roll som företag alltid har haft i samhället, vilket är att generera vinst till aktieägarna. På senare tid har banker börjat intressera sig mer för hållbarhet men det har trots detta visats att missnöje bland kunder ökar trots att banker spenderar mycket tid och pengar på att arbeta med hållbarhet och dess redovisning. Det finns alltså en asymmetri mellan hur banken agerar och vad kunden efterfrågar. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för företagskundernas upplevelse av bankernas hållbarhetsredovisningar genom att utreda kundernas intresse för dessa. Vidare studeras även vilken påverkan bankens hållbarhetsredovisning kan ha på förtroendet mellan företag och bank. Med hjälp av en kvalitativ metod har kundernas upplevelse av bankernas hållbarhetsredovisningar undersökts. Intervjuer har genomförts med respondenter från både banker och företag för att på så sätt få en bättre förståelse för hållbarhetsredovisningen. Analysen av empirin har genomförts med hjälp av den institutionella teorin och legitimitetsteorin tillsammans med tidigare forskning. I slutsatsen framgår att kunderna har relativt låg kunskap och lite intresse för bankernas hållbarhetsredovisningar. Dock har de alla en förväntan att banken ska redovisa. Det finns ingen antydan om att kundernas förtroende till banken kan skapas genom att banken hållbarhetsredovisar. Däremot upplevs det som negativt om banker inte redovisar och förtroendet skulle på så sätt kunna skadas.

No description available.

The purpose of this study is to analyze how companies that sell financial services can reach people in the younger audience. The financial services that we refer to are regarding banking and insurance for private users, and with the younger audience we refer to people in the age of 18 to 25. We think that this is a valid and interesting issue to study because of the common thoughts that persons in this age are common users of Internet, social medias and new technology. The main question through our study has been; “How a financial company can attract the younger generation, and support their creation of value?" Our research is based on a qualitative method. It was conducted through interviews with people who have expertise in the field and through focus-groups with people in the age of our question. Two of the people we interviewed work at the Swedish banks Swedbank and Handelsbanken, and the other two works at Länsförsäkringar, which is an insurance company. Because of the qualitative approach, it is hard to draw any absolute conclusions on the field of study. Therefore we refer to the chapter regarding analyze and conclusions for further reading about our findings.