The aim of this study was to describe and understand parents’ perspectives in aid assessment for children according to The Swedish Act (1993:387) concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS). The study took place in the county of Kronoberg, Sweden, and was based on a total of nine qualitative interviews. Four interviews were made with parents’ of children who has interventions according to LSS (1993:387) and five interviews were made with LSS case workers. In our study we saw that parents’ perspectives often is the largest amount of information that case workers take into account when assessing aid and as a case worker you listen to the parents perspectives to capture the child’s and the family’s needs. It also came clear that the parents’ perspective is not only about the child’s needs, but also includes the parent’s own needs and their family’s needs. The parents in the study felt that they made the decision about the choice of aid and considered themselves as the one who decides the family’s requirements. It turned out that treatment and understanding from the case workers was important for gaining access to the best help and making parents feel listened to. Parental responsibility was of great importance for the assessment, and it often led to disagreement between parents and case workers. During the study, we saw that power existed in the relationship between case workers and parents, but that it could be moved and changed during the time of aid assessment.

Background: In Sri Lanka, children with disability are being met with discrimination and stigma based on cultural and religious beliefs. Sri Lanka has ratified the Convention on the Rights of the Child that states that children with disability should enjoy full and decent lives with active participation in the community. Empowerment is the process that makes it possible for these children to experience equality in society. Nurses have a vital role working with health promotion for these children. Aim: to describe how nurses work with empowerment for children with disability in a low-income country. Method: A qualitative and empiric interview study with Sri Lankan nurses from two different rehabilitation teams. Result: The nurse‟s experiences in the subject are explained like; nursing with focus on the child, nursing with focus on the mother, nursing with focus on the interdisciplinary team. Conclusion: By nursing with these focuses, the nursing interventions for children with disability had a holistic approach that covered all aspects of life. / Bakgrund: I Sri Lanka blir barn med funktionsnedsättning mötta med diskriminering och stigma baserat på kulturella och religiösa övertygelser. Sri Lanka har skrivit under barnkonventionen som säger att barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullkomligt och värdigt liv med aktiv delaktighet i samhället. Empowerment syftar till processen som möjliggör jämlikhet i samhället för dessa barn. Sjuksköterskor har en viktig roll i denna hälsofrämjande process. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor arbetar med empowerment för barn med funktionsnedsättning ett låginkomstland. Metod: En kvalitativ och empirisk intervjustudie med Sri Lankesiska sjuksköterskor från två rehabiliteringsteam. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev sina erfarenheter så här: omvårdnad med fokus på barnet, omvårdnad med fokus på modern och omvårdnad med fokus på tvärprofessionellt team. Slutsats: Genom att ge omvårdnad för barn med funktionsnedsättning med dessa tre fokusområden är sjuksköterskans interventioner holistiska och täcker alla aspekter i livet. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2012</p>

Introduktion: Leken är en grundläggande mänsklig rättighet för alla barn men trots det brister lekplatserna ofta i tillgängligheten för barn med funktionsnedsättning. Barn som exkluderas från lekplatser kan uppleva isolering, svårt att få vänner och blir mer beroende av vuxna i sin omgivning. Inkluderande lekplatser främjar delaktighet hos barn. Intervjupersonerna i studien arbetar inom kommunen och är ansvariga i arbetet med planering av tillgängliga lekplatser.  Syfte: Att beskriva möjligheter och hinder för kommuner i arbetet med tillgängliga lekplatser. Metod: En empirisk studie med kvalitativ inriktning genomfördes och data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Ett strategiskt urval bestående av tio personer gjordes, som alla var ansvariga för lekplatser i respektive kommun och en kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Resultatet av intervjuerna utmynnade i fyra kategorier. Den första kategorin är natur lekmiljöer är både ett hinder och en möjlighet. Kategorin handlar om att kommuner gör om mindre lekplatser till naturlekmiljöer vilket försvårar arbetet med tillgänglighet för barn med motoriska svårigheter men ger ett större lekvärde för andra barn. Den andra kategorin är: För liten budget är ett hinder men kan även vara en möjlighet att tänka utanför boxen och handlar om kommunernas svårigheter med att få pengarna att räcka till i arbetet med lekplatser och tillgängligheten på lekplatserna. Den tredje kategorin är: Det finns både bra och dåliga material som beskriver kommunernas svårigheter att få olika material och miljö att fungera ihop. Den tar upp kommunernas syn på hur branschen är utformad när det gäller tillgängliga material, men också hur kommunerna själva arbetar med att hitta nya lösningar. Den fjärde kategorin är: Samarbeten med många aktörer både hindrar och möjliggör arbetet med lekplatser. Kategorin handlar om samarbeten mellan kommuner och olika grupper vid planering av tillgängliga lekplatser. Den tar också upp svårigheter att få med olika funktionsnedsättningar när inte representanter finns med i grupperna.  Slutsats: Resultatet visade att kommunerna i studien har ungefär samma hinder i sitt arbete men attityden till möjligheter skiljer sig åt. Budgeten var ett stort hinder för samtliga kommuner medan forskning visar att tillgänglighetsanpassning inte behöver innebära extra kostnader. Resultatet visade att ingen kommun använde arbetsterapeuter som profession i arbetet med tillgängliga lekplatser. Enligt forskning besitter arbetsterapeuten en utmärkt position när det gäller barns rätt till lek då de har kunskap om funktionsnedsättningar, miljö och aktiviteten lek. / Introduction: Play is a fundamental human right for all children, but despite this, playgrounds are often lacking in accessibility for children with disabilities. Children who are excluded from playgrounds can experience isolation, struggle to make friends and become more dependent on adults in their environment. Inclusive playgrounds promote participation of children. The interviews in the study work in the municipality and are responsible for planning accessible playgrounds.  Purpose: To describe the opportunities and obstacles for municipalities in the work with accessible playgrounds.  Method: An empirical study with a qualitative approach was conducted and data was collected via semi - structured interviews. A strategically selection of ten people was selected, all of whom were responsible for playgrounds in their municipality. A qualitative content analysis was carried out.  Results: The results of the interviews resulted in four categories. The first category is: playing in natural environments is both an obstacle and an opportunity. The category is about municipalities converting smaller playgrounds into playgrounds in natural environments, which impedes the work on accessibility for children with motor difficulties but provides a greater play area for other children. The second category is: Too small a budget is an obstacle but can also be an opportunity to think outside the box. It's about the municipality's difficulties in getting enough money to work with playgrounds and the accessibility of playgrounds. The third category is: There are good and bad materials that describe the municipality's difficulties in getting different materials and the environment to work together. It addresses the municipalities view of how the industry is designed in terms of available materials, but also how the municipalities themselves work to find new solutions. The fourth category is: Collaborations with many actors include both obstacles and enable the work with playgrounds. The category is about collaborations between municipalities and different groups when planning accessible playgrounds. It also addresses difficulties in including various disabilities when representatives are not included in the groups. Conclusion: The results showed that the municipalities in study have roughly the same obstacle in their work, but the attitude to opportunities differs. The budget was a major obstacle for all municipalities, while research shows that accessibility adaptation does not have to involve extra costs. The result showed that no municipality used occupational therapists as a profession in the work with accessible playgrounds. According to research, occupational therapists are in an excellent position when it comes to children´s right to play as they have knowledge of disabilities, the environment and the activity play.

The purpose of the thesis is to investigate how social workers work regarding the disabled child's participation during the investigation process within the LSS unit. The writers use a qualitative approach with the help of semi-structured interviews, interviewing five social workers who work with children with disabilities in different communities in Västra Götaland County. The results have been analyzed with the help of thematic analysis where three themes have emerged, these three themes have been analyzed in the results with the help of Sheirs (2001) participation model. The results show that children with disabilities have difficulty speaking and that the social workers try to make children with disabilities involved in the decision-making process by using methods and tools that are available in the workplace. The availability of methods and tools depended on which municipality the social workers worked in. The child's disabilities and abilities are described by the LSS administrators in different levels that limit but also to be able to participate in the decision-making process. Another factor that has emerged in the results is depending on what effort is involved in influencing to a large extent how involved children with disabilities can be. In summary, it happens that aids and knowledge of alternative means of communication need to be developed so that children have a greater chance of participating in the decision-making process. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur LSS-handläggare arbetar gällande barnets delaktighet under utredningsprocessen inom LSS-enheten. Skribenterna använder sig av en kvalitativ ansats där de med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuat fem LSS-handläggare som arbetar med barn med funktionsnedsättning i olika kommuner i Västra Götalands län. Empirin har analyserats med hjälp av tematisk analys där tre teman har framkommit. Dessa tre teman har analyserats med hjälp av Sheirs (2001) delaktighetsmodell. Empirin visar att barn med funktionsnedsättning har svårt att komma till tals och att LSS-handläggarna försöker göra barn med funktionsnedsättning delaktiga i utredningsprocessen genom att använda sig av metoder och verktyg som finns tillgängliga i verksamheten.  Tillgängligheten av metoder och verktyg berodde på vilken kommun verksamheten befann sig i. Empirin visade att bristen på hjälpmedel begränsade LSS-handläggarna i att göra barn med funktionsnedsättning delaktiga, därför blev föräldrarna en viktig faktor när det gällde barn som hade svårt att komma till tals eller uttrycka sina åsikter. Barnets funktionsnedsättning och förmåga beskrivs av LSS-handläggarna i olika nivåer som begränsar men även möjliggör barnen att vara delaktiga i utredningsprocessen. En annan faktor som framkommit i empirin är att beroende på vilken insats det handlar om så påverkar det i stor del hur delaktiga barn med funktionsnedsättning kan vara. Sammanfattningsvis så framkommer det att hjälpmedel samt kunskap om alternativa kommunikationsmedel behöver utvecklas så att barn har större chans att bli delaktiga under utredningsprocessen.