<p>In this study I look into children’s thought about health and exercise. To full fill my purpose I</p><p>made qualitative interviews with seven six year old kids. Two boys and five girls. I wanted to</p><p>now what they thought about health and movement. Do they think that it is important or is it</p><p>just the adult who thinks that?</p><p>The result shows that the kids know much about our health and why we should be exercise</p><p>more. It shows that they know why it’s important that we exercise so our body feels good. My</p><p>results also shows that they didn’t now what the conception of health mean. Fore them it</p><p>means that you said hello to someone. That was something that surprised me. It was only one</p><p>child that could say that it had something to do whit exercise and how we move us.</p> / <p>I denna studie undersöks barns i sexårsåldern ankar om hälsa och rörelse. Kvalitativaintervjuer genomfördes med totalt sju barn. Två pojkar och fem flickor.Resultatet av undersökningen visar att eleverna i förskoleklassen har stor koll på hälsa ochrörelse. De vet att det är viktigt att röra på sig för att kroppen ska må bra. Mitt resultat visadeockså att de inte visste vad själv begreppet hälsa betydde, utan för dem var det att manhälsade och sa hej till någon. Detta blev jag något förvånad över. Det var bara en som tillslutkom fram till att det kunde ha att göra med att vi rör på oss.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om skrivutveckling samt en grupp elevers syn på sambandet mellan talspråk, skriftspråk och hur man använder sig av det i praktiken. Den huvudsakliga vikten i detta arbete har jag lagt vid litteratur, men jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex.</p><p>Mitt val av ämne har sin grund i att jag, under min verksamhetsförlagda utbildning, sett hur stor variation det finns i skrivutvecklingen mellan olika barn i samma ålder, klass och område. Detta har väckt ett intresse hos mig och en vilja att lära mig mer om språkets komplicerade värld.</p><p>I mitt arbete har jag kommit fram till att det är viktigt att barns kontakt med ordens värld kommer tidigt och att upplevelsen är positiv. Datorn utgör en mycket stor del av barnens livsvärld och jag tror att skrivundervisningen i skolan skulle vinna på att i större utsträckning ta in den i klassrummet. Jag har också uppmärksammats på att människan är en social varelse, vilken lär i samspel med andra och att det är något vi bör ha i åtanke då vi träder in i klassrummet.</p>

Ett pedagogiskt material om träd i vår närmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar på förskolebarns tankar om träd som fenomen, både före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förändrades. Pedagogernas syn på materialets användbarhet inom förskolan har varit en del i utvärderingen kring materialets användbarhet.  Intervjuer med både barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats. Av studiens resultat framgår att pedagogerna anser att materialet är intressant och lärorikt och att det lämpar sig för förskolan men även förskoleklass och skolan. Att barnens tankar i viss mån förändrades framgår av analyserna av intervjuerna. En annan slutsats av studien är att pedagogernas syn på naturvetenskap och lärsituationer kan variera beroende på vilket teoretiskt perspektiv de utgår ifrån.

Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.

In this study I look into children’s thought about health and exercise. To full fill my purpose I made qualitative interviews with seven six year old kids. Two boys and five girls. I wanted to now what they thought about health and movement. Do they think that it is important or is it just the adult who thinks that? The result shows that the kids know much about our health and why we should be exercise more. It shows that they know why it’s important that we exercise so our body feels good. My results also shows that they didn’t now what the conception of health mean. Fore them it means that you said hello to someone. That was something that surprised me. It was only one child that could say that it had something to do whit exercise and how we move us. / I denna studie undersöks barns i sexårsåldern ankar om hälsa och rörelse. Kvalitativaintervjuer genomfördes med totalt sju barn. Två pojkar och fem flickor.Resultatet av undersökningen visar att eleverna i förskoleklassen har stor koll på hälsa ochrörelse. De vet att det är viktigt att röra på sig för att kroppen ska må bra. Mitt resultat visadeockså att de inte visste vad själv begreppet hälsa betydde, utan för dem var det att manhälsade och sa hej till någon. Detta blev jag något förvånad över. Det var bara en som tillslutkom fram till att det kunde ha att göra med att vi rör på oss.

Syftet med studien är att få reda på hur barn upplever sin förskolegård och deras tankar om den. Studien tar även upp vilken betydelse sinnen och fantasi har och har haft för barns utveckling och lärande under deras utevistelse på förskolegården. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i barns perspektiv för att försöka lyfta fram hur saker och ting ser ut från barns synvinkel. Som metod användes kvalitativ analys av ett intervjumaterial där intervjuerna genomfördes enskilt med barn från två olika förskolegrupper. Svaren som barnen gav ledde till resultatet om hur de upplever sin förskolegård och nästan alla barnen i undersökningen tycker bra om sin förskolegård. Barnens svar tyder även på att de är aktiva när de vistas ute på sin förskolegård. Forskare anser att barns tankar när det gäller planering av förskolegården är betydelsefull då det är de som är experter på vad de vill ha.

Syftet med denna undersökning har varit att få en förståelse för hur barn tänker och vilka föreställningar de har runt lövens nedbrytning. Vi blev inspirerade av Helldéns avhandling som han har genomfört på skolbarn i 7 – 12 års Undersökningen visar att samtliga barn har tankar om vad som händer med lövet. Dock var det inget av barnen som var fullständigt förtrogen med hela nedbrytningsprocessen. Vardagstänkandet speglas i deras svar med tanke på att

<p>Syftet med denna undersökning har varit att få en förståelse för hur barn tänker och vilka föreställningar de har runt lövens nedbrytning. Vi blev inspirerade av Helldéns avhandling som han har genomfört på skolbarn i 7 – 12 års</p><p>Undersökningen visar att samtliga barn har tankar om vad som händer med lövet. Dock var det inget av barnen som var fullständigt förtrogen med hela nedbrytningsprocessen. Vardagstänkandet speglas i deras svar med tanke på att</p>

No description available.

Genusfrågor när det gäller filmer och böcker har varit omdiskuterat i samhället, liksom genusfrågor i förskolan. Forskare har gjort en del studier om hur vuxna ställer sig till detta, men desto mindre om vad barn tänker kring könsroller och könsmönster. Syftet med denna studie är att undersöka barns föreställningar kring olika sagokaraktärer utifrån ett könsperspektiv samt synliggöra hur dessa pedagogiskt kan utmanas i förskolans likabehandlingsarbete. De problematiseringar som studien tar sin utgångspunkt är i: Vilka föreställningar uttrycker barnen med koppling till olika sagokaraktärer? Hur kan dessa förstås utifrån ett könsperspektiv? Vad finns det för könsöverskridande utsagor i materialet som kan utmana stereotypa könsrollsmönster i förskolans likabehandlingsarbete? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på en kvalitativ studie där vi intervjuat barn. Studien har utmynnat i ett resultat där det har visat sig att barn främst väljer de stereotypa karaktärerna, där flickor främst pratar om karaktärernas utseende och pojkarna om karaktärernas egenskaper. Detta var inte alltid vad forskarna i litteraturen antog.