Syftet med vår studie var att undersöka femåringars tillägnande av matematikinnehåll i två olika matemaiksamlingar. I den första matematiksamlingen fick barnen räkna föremål som fanns i matteburkar som illustrerade antalen noll till tio. I den andra matematiksamlingen sorterade barnen med hjälp av logiska block, vilket är olika geomertiska former. Studiens metod var kvalitativ och genomfördes med observationer och intervjuer. Observationerna videoobserverades även och intervjuerna gjordes individuellt med barnen efter att de deltagit i matematiksamlingarna. I resultatet fann vi att barnen använde både talspråk och matematiska begrepp när de förklarade vad sortering innebär och när de benämnde de geometriska formerna. En av slutsatserna blev att barnens förutsättningar för att lösa räkneuppgifterna var att de behärskade räkneramsan, vilket alla barn i matematiksamlingen gjorde. Barnens tidigare erfarenheter som de hade innan matematiksamlingen påverkade hur barnen kunde lösa uppgifterna.

No description available.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård. I samtalet under leksituationerna lyftes matematiken men vid flertal tillfällen såg vi att interaktionen med barnen inte blev så långa.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur barn använder sig av matematiska begrepp i den fria byggleken samt om pedagogen och miljön har någon betydelse för lärandet av matematiska begrepp. Undersökningen gjordes på två förskolor på olika platser i landet. Vi valde observationer som undersökningsmetod. Observationerna genomfördes både när en pedagog deltog och när den inte deltog i byggleken. Vi uppmärksammade att barnen använde sig av matematiska begrepp som stor, lång, hög, i, uppe, triangel, cirkel samt räkneord från 1-16.  Till stor del användes samma begrepp både med och utan pedagog. Den största skillnaden var när pedagogen utmanade barnen med öppna frågor och satte ord på det barnen gjorde. Detta resulterade i att barnen oftare använde sig utav matematiska begrepp med en närvarande pedagog. Vi fann även att lekmiljön hade stor betydelse för begreppsbildningen, då vi såg en avsaknad i miljön för att utveckla begrepp som vikt och geometriska former. Ett rikt material ger fler möjligheter till begreppsbildning.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka matematiska begrepp vi kan uppfatta att fyraåringar använder sig av under den fria leken inomhus på förskolan. Vi har också undersökt vilka leksituationer de befinner sig i när de använder sig av matematiska begrepp. I vår undersökning som är kvalitativ har vi använt oss av observationer. Resultaten visar att det finns goda möjligheter att ta del av vilka matematiska begrepp barn använder under den fria leken inomhus på förskolan och i vilka leksituationer dessa uppstår. Studien visar vidare att barnen i sin vardag på förskolan möter och använder sig av många matematiska begrepp. Resultaten visar matematiska begrepp inom följande kategorier: taluppfattning, ordningstal, former, mönster, symmetri, rumsuppfattning, tidsuppfattning, sortering och klassificering.

Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken matematik som finns i en sagobok. Vi har observerat hur pedagoger kan använda en sagobok som underlag för att åskådliggöra matematiken för barn i förskola/förskoleklass. För att ta reda vilken matematik pedagogerna åskådliggör filmade vi pedagogernas sagoläsning och använde en matematisk observationsguide. Dessutom fick pedagogerna strukturerade intervjufrågor att svara på. Resultatet visar att pedagogerna inte alltid åskådliggör matematiken enbart med matematiska begrepp utan att de även använder ton- och röstlägen, mimik och kroppsspråk för att åskådliggöra matematiken. Den dolda matematiken som finns i illustrationerna åskådliggjordes inte av pedagogern

No description available.

Det här arbetets syfte är att belysa svenska keramikers beskrivning av begreppet tradition och deras eget förhållningssätt till det. För att nå reliabla informanter användes kooperativet Konsthantverkarna i Stockholm. Genom en enkät, skickad via e-post, fick keramikerna anknutna till kooperativet Konsthantverkarna svara på följande två frågor: - Vad betyder tradition för dig som keramiker? - Är tradition synlig i ditt egna keramiska arbete; och om så, på vilket sätt? Enligt informanternas utsagor innefattar tradition flera olika områden. Hantverket har en central roll i begreppet, med betoning på materialet och teknikerna inblandade i det keramiska arbetet. Tradition innehåller för informanterna en historisk anknytning som är förankrad långt tillbaka i tiden. I informanternas utsagor framgår det att tradition också betyder en trygghet i form av en grund att arbeta ut ifrån. Traditionen tillåter att användas och appliceras på flera olika sätt inom det keramiska arbetet. En förutsättning för att kunna använda traditionen som ett stöd, eller en grund, är att vara medveten om den och ha kunskap om vad den innebär. Form och färg ges av informanterna mindre anknytning till begreppet än vad teknik och material ges. I informanternas svar nämns också flera olika typer av traditioner, exempelvis svensk lergodstradition, bränningstradition samt formgivningstradition vilket tolkas som att tradition är ett dynamiskt begrepp med underkategorier och innehåll som kan variera mellan individer. Den keramiska traditionen behandlas som någonting normativt av informanterna och blir den måttstock som keramiska objekt bedöms utifrån, ett samlingsbegrepp för allt som gjorts tidigare inom fältet. Traditionen innebär för informanterna möjligheter, en grund att relatera sina egna verk till och använda sig av. Mellan informanterna så varierar förhållningssättet och det råder konsensus om att tradition är något som kan utnyttjas i arbetet med keramiken och inom formgivning av föremål. Skillnaderna är synliga i hur informanterna hanterar denna möjlighet. I enkätsvaren uttrycks hur flera informanter upplever en stark koppling till traditionen, hur de är bundna till den. Den ofrånkomligheten som beskrivs i informanternas utsagor och identifierar tre olika sätt att förhålla sig till den. Det första sättet är ett accepterande och bejakande. Det andra förhållningssättet är ett rent accepterande av traditionen där personen inte lägger vikt till traditionen, men inte heller försöker avsäga sig den. Detta förhållningssätt tolkas som ett uttryck om en önskan att inte binda sig själv till en dogm, eller ett visst sätt att arbeta, men fortfarande vara nära traditionen och kunna utnyttja den. Det tredje förhållningssättet, är att acceptera att det finns en tradition, men att ta avstånd från den.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter? Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker. Vidare har det framkommit att pedagogernas val av arbetsmetod spelar stor roll för hur väl elever lyckas med matematiken. Det som är framgångsrikt är att använda kreativt material och att flera sinnen är inkopplade under undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i åldrarna 3-5 år använder språket i bygg- och konstruktionsleken. Undersökningsinstrumentet som använts för genomförandet av studien har varit videoobservation. Videoobservationerna har genomförts på två förskoleavdelningar, totalt 21 barn. Resultatet av studien visar att barnen använde sig av många olika begrepp i bygg- och konstruktionsleken, vilka delats in kategorierna matematiska begrepp, rumsorienterade begrepp och skriftspråkliga begrepp. Barnen använde sitt språk i bygg- och konstruktionsleken för att beskriva och förklara olika saker i leken men också för att bepröva sina erfarenheter. Vidare kunde det urskiljas att barnen använde språket i bygg- och konstruktionsleken för att samspela med varandra. Resultatet har analyserats utifrån begreppen utvecklad och begränsad kod, explicit och implicit tal, peer tutoring, cooperative learning och peer colloboration. Barnen i studien uppvisade variation i språkanvändningen oberoende av ålder.