Abstrakt Med detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. För att få svar på våra frågor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fått ett av oss utvalt material att använda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de använde detta material på grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet. Resultatet vi fick fram visade att barnen på många sätt gjorde och tänkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrån sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och åka tåg. Barnen uttryckte sig med lägesord och nallarnas position. Vissa barn kunde uttrycka sig med ett korrekt språk medan andra som ännu inte behärskar det hade egna benämningar. Något barn kunde förklara med egna ord vad sortering betyder, att “ställa i ordning”, medan de flesta inte kunde det.

No description available.

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundläggande matematiken med fokus på kommunikationens betydelse, särskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra några pedagogers arbetssätt samt att belysa kontextuella faktorer som kan påverka förutsättningar för begreppsinlärning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas källdata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i årskurs 1-4 från fem olika skolor i samma kommun har ingått i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den språkliga dimensionens betydelse i grundläggande matematik finns hos de tillfrågade pedagogerna. Pedagogerna reflekterar över vidden av ord och begrepp som kan ställa till problem för barn/elever. Pedagoger och barn/elever uppfattar och förstår inte alltid grundläggande matematiska begrepp på samma sätt. Didaktiska strategier framkommer i arbetet med de grundläggande matematiska begreppen för att utveckla förståelse hos alla barn/elever. Pedagogerna lyfter fram kommunikation och resonemang och vikten av att barn/elever själva använder begrepp i samtalssituationer, medan barn/elever menar att det är pedagogen som står för pratet.Medvetenhet finns hos pedagogerna när det gäller språkförståelsens betydelse i matematik, men främst när det gäller ämnesspecifika ord. Inom matematiken har även många andra ord stor betydelse för förståelsen. Studien påvisar att det finns behov av en ökad medvetenhet om att matematik är ett skolämne där språket räknas!

Den japanska industrins intresse under efterkrigstiden för – denav Henry Ford (1863–1947) förädlade – löpande bandsteknikenframbringade Toyotas Production System (TPS). Japanernasförfinade automationstanke väckte uppmärksamhet på denamerikanska bilmarknaden, vilket ledde till att TPS under 80-talet blev föremål för forskningsprojekt vars utkomst blev Lean.Från att ha utvecklats för fordonsindustri återfinns i Sverige idagexempel på alltifrån kommunstyren till sjukvården somassimilerat Lean som verksamhetsstyrande metod.Trots att några av de mer basala principerna bakom Lean ärenkelhet och tydlig kommunikation tenderar västerländskaföretag som implementerar Lean köpa konceptet, och med dettaanvändande av engelska och japanska termer eller akronymer iorganisationens vardag, rakt av. Arbetets syfte är att undersökahuruvida användningen av dessa termer på svensk- ellerengelskspråkiga företag på något sätt motverkar eller försvårarimplementeringen och förståelsen för Leans grundläggandefilosofi: Uppkommer det inom en organisation begreppsförvirringvid användandet av Leans terminologi?Studien är utförd vid tre Lean-implementerande organisationer avolika karaktär, genom intervjuer med Lean-ledare ochkvalitetschefer samt kortintervjuer av medarbetare.Resultatet visar att det vid en Lean-implementering, och arbetetefter det, förekommer förvirring och missanvändning av olikaverktyg och begrepp inom Lean. Konkreta verktyg och begreppkunde flest medarbetare såväl identifiera, etikettera sombeskriva. Så snart man närmade sig abstraktbegreppsanvändande i vardagsspråk medföljde en större oklarhetoch missuppfattningar. Den japanska språkdimensionen tycksinte påverka än mer i förvirrande riktning. En japansk ellerengelsk term, såväl som en förkortning, ter sig lika främmande förden oinsatte, oavsett språk.Rapporten diskuterar även följder av resultaten och reflekterarutifrån lärandeperspektiv hur situationer med begreppsförvirringkan uppkomma, följder av det samt hur det kan undvikas.

Begreppet undervisning blev inskrivet i avsnittet förskolans uppdrag under 2018 när förskolans läroplan reviderades. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om begreppet undervisning i förskolan utifrån förskollärares förståelse för och användning av begreppet. Studien har utförts utifrån ett sociokulturellt perspektiv och en kvantitativ metod har använts i form av en enkät. Enkäten skickades till 39 förskollärare i fyra kommuner i Mellansverige och besvarades av 22, vilket ger en svarsfrekvens på 56 procent. Resultatet visar på en samstämmighet hos respondenterna i deras förklaring av begreppet undervisning där majoriteten använder ord som medvetenhet, planerat innehåll, syfte, mål och lärande. Samtliga respondenter anser sig utföra undervisning och majoriteten anser att begreppet hör hemma i förskolan. Begreppet undervisning används framförallt tillsammans med kollegor och under planering/reflektion. En slutsats vi kan dra är att begreppet undervisning förstås och används i förskolans praktik och att det därmed fått en förankring i förskolan.

Matematiska begrepp är något som elever stöter på genom hela sin skolgång. För attunderlätta inlärningen av olika matematiska begrepp kan lärare använda olikatillvägagångssätt. Syftet med studien var att undersöka lärarnas uppfattningar omanvändningen och hanteringen av matematiskt språk i klassrummet, med stöd av detsociokulturella perspektivet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer medmatematiklärare som undervisade i årskurs fyra till sex. Analysen av intervjuernavisade att flera metoder och strategier används för att främja elevernas förståelse avmatematiska begrepp. Konkreta material och visualiseringstekniker identifieradessom vanliga metoder för att stödja elevernas användning av begrepp inommatematik. Genom att tillämpa olika strategier, såsom varierad undervisning ochformativ bedömning, kan eleverna övervinna hinder och utmaningar och utveckla enförståelse för de matematiska begreppen. Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsenatt ju tidigare de olika metoder och strategier implementeras desto mer underlättardet för inlärning av de matematiska begreppen.

Begreppsförmågan är en av de fem förmågor som finns med i kursplanen i matematik. Då kursplanen till viss del inte har tydliggjort begreppsförmågans innebörd, är det av intresse att fördjupa sig inom begreppsförmågan. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur begreppsförmågan framkommer i lärares beskrivningar och lektionsplaneringar. Hur lärarna beskriver begreppsförmågan utifrån kursplanen i matematik samt hur begreppsförmågan framkommer i lärarnas lektionsplaneringar, är de två frågeställningar som besvaras i studien. Fem lågstadielärare har deltagit i studien genom kvalitativa intervjuer och dokumentanalys. De teoretiska ramverk studien förhåller sig till är läroplansteorin, läroplanskedjan och två olika definitioner av ett begrepp. Resultatet visar att lärare tycker begrepp utgör grunden i matematik men att begreppsförmågan är svårtolkad. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att begrepp behöver konkretiseras och sättas in i ett sammanhang för att visa begreppsförmåga.

Syftet med vårt examensarbete är att, genom intervjuer av sju lärare undersöka hur lärare kan stödja elever med svenska som andraspråk genom SO-undervisningen. Anledningen till varför vi valt att skriva inom detta område är för att många forskare menar att lärare behöver planera all sin undervisning utifrån ett språkutvecklande syfte. Vi vill därför intervjua lärare för att se hur de förhåller sig till detta. Löthagen m.fl (2012) menar att elever med svenska som andraspråk står inför den dubbla utmaningen att både lära sig ämneskunskaperna samtidigt som detta görs på ett språk som de inte fullt behärskar. Under kunskapskraven i SO ser man tydligt att det inte endast är ämneskunskaperna som bedöms, utan det krävs en språklig kompetens hos eleverna. Till exempel står det att eleverna ska kunna återberätta, kommentera, samtala och diskutera inom olika områden som berör SO.Två teoretiker som har skrivit mycket om språkutveckling är Vygotskij och Cummins. Vygotskij menar att språkutvecklingen sker i ett socialt sammanhang, och han nämner även betydelsen av lärarens stöttning till eleven. Cummins teori handlar om hur viktigt det är att ta vara på andraspråkselevers tidigare erfarenheter, både för språkutvecklingen men även för att eleven ska bli en aktiv deltagare i ett demokratiskt samhälle.Metoden vi utgått ifrån i vårt arbete är semistrukturerade interjuver. Vi har intervjuat sju lärare från sex olika skolor. Lärarna undervisar i SO för elever i årskurs f-3. Resultaten visade att alla lärare var överens om att när man ska planera SO-undervisningen för elever med svenska som andraspråk är det viktigt att förklara svåra begrepp redan innan man börjar ett nytt arbetsområde. Gör man detta kommer eleverna följa med lättare i undervisningen. Alla lärarna hade också med Vygoskijs tankar om att man lär av varandra och att det är viktigt med stöttning och utmaning när de planerade sin undervisning. Dock visa det sig att endast några få av lärarna planerade sin undervisning utifrån Cummins teori, de flesta lärarna menade att det så fall är något som kommer naturligt i en diskussion

Vardagsföreställning som fenomen är ett sätt för eleven att förklara ett skeende där eleven inte har full insikt och felaktiga idéer om naturvetenskapliga händelser kan därmed permanentas. I mitt examensarbete har jag undersökt elevers vardagsföreställningar kring begreppet oxidation samt om dessa föreställningar kan förändras till vetenskapligt korrekta begrepp. Genom enkätundersökning av elever ur låg-, mellan-, och högstadiet, gjorde jag ett studium över deras användande av begreppet oxidation och eventuella vardagsföreställningar kring det. Jag studerade även hur elevernas lärare bearbetade dessa vardagsföreställningar. Metoden jag använde var kvalitativa enskilda intervjuer. Elevers begreppsanvändande är inte en naturlig del vid inlärning, de växer fram med vidgade erfarenheter. Resultatet av enkät och intervju bidrog till min slutsats att det finns faktorer som påverkar elevers förståelse av begreppet oxidation. Dessa faktorer är av vikt för förståelsen hur elever bearbetar sina vardagsföreställningar. De faktorer som kom att påverka i min slutsats var inlärningsstilar, studiemiljö och interaktionen i studiegruppen. / Everyday notion is a fenomena for pupills to explain a occurrence that doesn´t have a accepted sicence justification. The problem is that the pupills get the wrong idéa about the meaning of notion. Specially the term oxidation, had interested me.

Eleverna behöver använda en mängd naturvetenskapliga begrepp inom naturorienterande ämnen för att uttrycka sig, formulera och beskriva fenomen i naturen. Denna studie handlar om användning av digitala verktyg i den naturvetenskapliga undervisningen för att svara på en frågeställning: Hur kan digitala verktyg underlätta begreppsförståelse i NO undervisning på grundskolan utifrån lärarstudenters perspektiv? En systematisk dokumentstudie genomfördes utifrån syfte och frågeställning. Utifrån 16 olika studier har resultaten visat att lärare, pedagoger och elever har visat positiv inställning för användning av digitala verktyg i undervisningen. Dessutom har denna studie kommit fram till tre huvudteman som ger positiva effekter för elever i NO-undervisningen.  De tre temana är motivation, stöttning samt extra anpassningar som spelar en stor roll för att utveckla, främja elevers begreppsförståelse samt att synliggöra elevers förkunskaper och förmågor på olika sätt. Angående motivation har 62,5 % av valda studier visat vikten av motivation som en nödvändig framgångsfaktor i undervisningen. Digitaliseringen kan hjälpa elever få intresse för att lära sig nya begrepp. Dessutom har cirka 69% av valda studier visat att stöttning är en annan viktig framgångsfaktor för att utveckla elevers begreppsförmåga. Stöttningen deals in i tre underteman. De undertemana är kommunikation och uppföljning, söka information och mångfald av digitala verktyg samt visualisering.  Angående det tredje temat har cirka 12,5 % av valda resultat visat att digitala verktyg ger extra anpassningar för elever med särskilda behov. Digitala verktyg kan passa elevers behov oavsett vilka nivåer de tillhör och detta i sin tur ger elever bra förutsättningar för att uppnå sin måluppfyllelse. Där kan eleverna utveckla sin nivå samt använda begrepp i mer avancerade kontexter.