Syftet med detta examensarbete var att med en kvantitativ innehållsanalys analysera de tre vanligaste matematikläromedlen för årskurs 1 till och med årskurs 3, för att undersöka förekomsten av vardagliga, vetenskapliga och skolspråkliga begrepp. Detta konkretiserades ner till tre frågeställningar: 1) Hur ser uppdelningen av vetenskapliga, vardagliga och skolspråkliga begrepp ut i läromedlen? 2) Hur ser skillnader i språkanvändningen ut i de olika årskurserna för varje lärmedel? 3) Hur skiljer de olika läromedlen sig angående förekomsten av vetenskapliga och skolspråkliga begrepp? Detta sattes sedan i relation till SVA-elevers möjliga språkliga begränsningar och svårigheter. De utvalda läromedlen var: Matte Direkt Safari (2011), Eldorado: Matte (2009; 2010) och Mera Favorit Matematik (2013; 2014). Metoden utgick ifrån Bergström & Boréus (2012) definition av en kvantitativ innehållsanalys. Folkeryds (2016) språkliga dimensioner för läsförståelse användes som ett analysverktyg för att avgöra möjliga svårigheter som läromedlen kunde medföra. För att tydliggöra begreppen som användes i analysen användes Skott m fl (2010) och skolverkets (2008) definitioner av dessa. Analysen utfördes till stor del manuellt av båda författarna men viss användning av datorstyrd räkning användes också med hjälp av Lix.se och dess lixräknare. Resultaten visade på en ökning av det vetenskapliga och skolspråkliga begreppsanvändandet för varje årskurs. Enligt Folkeryds språkliga dimension för textens innehåll indikerade resultaten att samtliga läromedel bestod av svårförståeliga texter. Trots tydliga visuella skillnader bland läromedlen, visade resultaten av studien på en likartad begreppsanvändning i samtliga läromedel.

The research for this thesis was done to examine, describe and understand the ways in which mathematical content (algebra) is communicated in classrooms. It also sought to identify the opportunities that allow successful classroom communication. The educational design research approach in this study was used to understand the connection between teaching, communication and students' learning. The empirical material consisted of video-recorded lessons, observations, students’ tests and teachers’ written reports of the instructions for lessons. The empirical material was analysed using concepts relating to variation theory, strong compositionality and research results found in mathematics education. Some important findings have been found in this thesis. Communicative success is linked to a hierarchic structure of communicative events with a strong compositionality. It is also linked to the discernment of the structure of algebraic objects. This structure is a relation between para- and proto-mathematical concepts and a form of composition with a semantic character. Teachers support successful classroom communication by using research results found in mathematics education to open up patterns of variation in the critical aspects of an object of learning. Similarity is a pattern identified in this study, and it is defined as the property of two or more expressions to adapt the same meaning. Teachers also support successful classroom communication through a systematic analysis of the parts of an object of learning, relations between parts, how to relate the parts to each other in different ways, the relation between the parts, the relation between the parts and the whole as well as the relation between different wholes. Through and around tasks, teachers and students are communicating successfully or not according to the opportunities provided in the classroom to work out the meaning of the whole by understanding the meaning of the simple parts, the semantic significance of a finite number of syntactic modes of composition, and by recognizing how the whole is made up out of simple parts. If the choice/construction of tasks is focused on what may vary and what stays invariant, students' opportunities to distinguish aspects that could lead to algebraic generalizations are improved. One of the values of this study is in the design of the project that contributes to integration of research results found in mathematics education, in teachers' practice. In addition, a value of the study lies in its operational definition of the concept of communication, which can be used to study successful communication. Communication is a collectively performed patterned activity in which an aspect that is critical for one or more students (A) is focused on by the action of the teacher or other students (B) so that A discerns the aspects focused on by B.

No description available.

Teaching mathematics towards mathematical proficiency cannot easily be described since mathematical proficiency is complex and no term alone capture all aspects. The purpose of the study was to examine how mathematical proficiency in conceptual understanding can be discriminated through the concept of subtraction in grade 1 and 3 primary school. Question raised by the study was 1. What different levels in quality can be discriminated in the ways students subtracts?   2. Can progression be discriminated within subtraction operations between grade 1 and 3? Concepts like mathematical artefacts, capability and ability have been useful tools when analyzing the material. Developing mathematical thinking in students is about developing conceptual understanding anchored in the process rather than focus on procedures and outcome. When subtracting with comprehension one knows that subtraction undoes addition since subtraction is the inverse operation of addition.      The methods used are qualitative studies using observations and interviews. The material consists of notes from observations, recordings of interviews and written solutions. The study developed an analysis tool in order to compare the different ways of thinking when doing subtraction activities. Developing the tool was critical in order to compare and discriminate different levels of mathematical thinking. The results indicate that the Swedish curricula in mathematics do not support mathematical teaching towards mathematical proficiencies because it’s lack of concrete measurable goals.

Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna. Observationerna antecknades och intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades. Studien utfördes vid två matematik-situationer, på två skolor. Observationerna genomfördes i elevernas naturliga miljö, klassrummet, och intervjuerna parvis i avskilt rum. Totalt observerades 12 elever och intervjuer genomfördes med 3 par elever.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation och begreppsanvändning, deras sätt att kommunicerar med ett vardagligt eller matematiskt språk. Resultatet visar även hur läraren kommunicera med eleverna under lektionen, vilka begrepp som används. Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra hur läraren borde arbeta för att skapa en kommunikativ miljö som kan leda till en förstärkning av begreppsanvändning. Diskussionen berör även hur läraren ska gå tillväga för att gynna elevernas kunskapsutveckling samt begrepps-utveckling. Vilket vi anser kan ske genom att eleverna bl.a. använder sig utav en begreppsbok och får möjlighet att kommunicera med varandra.

Ämnesområdet ”Problemlösning” är väsentligt för alla elever oavsett skolform, men en nödvändig aspekt av problemlösningen, nämligen "matematisk formulering av frågeställningar” saknas i grundsärskolans kursplan i matematik (LGRSÄR11), som de integrerade eleverna följer. Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare resonerar gällande undervisning i matematisk problemlösning där integrerade elever deltar. Studiens urval innefattar fem matematiklärare som undervisar i årskurserna 4 – 6 och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna är övertygade om att alla elever, inklusive de integrerade, ska få arbeta med att formulera matematiska frågeställningar. Däremot ligger lärarnas fokus i stor utsträckning på att organisera elevgrupper som ”passar” det aktuella problemet och i lägre utsträckning på att utföra ämnesanalys och undersöka elevernas aktuella kunnande i relation till ämnet för att skapa ett för eleverna angeläget problem. Kommande uttrycksändring i LGR22 och LGRSÄR22 vilket innefattar en växling från uttrycket “vardagliga situationer” till uttrycket “elevnära situationer” tycks bidra till att lärarna gör ett perspektivbyte samt sätter fokus på den enskilde elevens situation. Fokus ligger dock på elevernas aktuella kunnande samt sätt att tänka. Kunskaper om teoretiska begrepp kan möjliggöra undervisning som främjar utveckling av förmåga att formulera matematiska frågeställningar hos alla elever, inklusive integrerade.

This study aims to research five teachers’ teaching practices regarding teaching terminology in the genetics module in the biology course at the compulsory level in Sweden. Another aim of the study is to research whether the teachers differ in practices when teaching students with Swedish as a second language and what kind of resources the teachers feel they need to support second-language students in a better way. The study was conducted through qualitative interviews and analysed through the method of Content Analysis. The results show that numerous activities that the teachers claim they use while teaching support learning and expand students’ vocabulary. The results also show that the teachers describe similar challenges regarding teaching second-language students. The study finds that the teachers can achieve more inclusive teaching through simple means and that they need support from the school and colleagues when teaching terminology to second-language students.

I detta arbete används en fenomenografisk metod för att undersöka hur gymnasielärare beskriver och förklarar tre olika evolutionsbiologiska begrepp. Begreppen är naturligt urval (selektion), anpassning (adaptation) och evolutionsteorins förklaringskraft. Efter att lärarnas svar har undersökts och kategoriserats i förhållande till varandra jämförs de också med förklaringar av begreppen som förekommer i läroböcker avsedda för kurser i evolutionsbiologi på universitetet. Det som framkommer är att lärarna beskriver kvalitativt skilda beskrivningar av alla tre begreppen. I fallet med det naturliga urvalet och evolutionsteorins förklaringskraft framgår att lärarna uttrycker så kallande vardagsföreställningar eller alternativa idéer om begreppen. När det gäller begreppet anpassning uppvisar alla lärare en god begreppsförståelse och att de dessutom är medvetna om vilka vardagsföreställningar eleverna ofta bär på. Slutligen diskuteras vilka möjliga åtgärder som kan vidtagas för att förbättra evolutionsundervisningen på både gymnasiet och lärarutbildningarna.

Kreativitet är ett vanligt förekommande begrepp idag, både inom skola och näringsliv. Iläroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) förekommer det påflertalet ställen men ingenstans definieras begreppet, varför tolkningen av densamma riskerarblir individuell.Min studie har för avsikt att skapa en ökad förståelse för begreppet kreativitet sett ur skolans,men även ur näringslivets perspektiv samt bena ut vad som anses främja kreativiteten.Studien består av en begreppsanalys där litteraturstudier samt insamlandet av empiri form avkvalitativa intervjuer ligger till grund för resultatet. Totalt sex intervjuer har genomförts varavtre med slöjdlärare och tre med företagare.Att entydigt definiera kreativitetsbegreppet har visat sig vara svårt men att det handlar om enprocess kring en ny och i förlängningen användbar idé framkommer i flera fall. Erfarenhetoch kunskap ses som mycket avgörande i den kreativa processen där dessa två parametraranvänds för att generera något nytt. Kreativitet kräver bland annat mod och självförtroendeför att våga pröva lösningar och idéer, men även god vägledning och coachning underprocessen visar sig gynna kreativiteten.Skolans syn på vad kreativitet är formuleras med betydligt fler ord än företagarnas. Detta kanses som ett bevis på att avsaknaden av en gemensam definition av begreppet riskerarelevernas utbildning då lärarens subjektiva tolkning av begreppet avgör hur kreativitet lärs ut.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att utifrån originalverket Emma (1815) avJane Austen kunna bedöma vad två verk som inspirerats av romanen bör klassificeras som.De två verken var romanen Amanda (2006) av författaren Debra White Smith ochspelfilmen Clueless (1995) av regissören Amy Heckerling. Till min hjälp har jag lästaktuell forskning inom de två termerna adaption och fanfiction och utifrån detta gjort enjämförande analys på verken. Resultatet blev oväntat vagt, det visade sig att begreppen lågnärmre varandra än vad jag trott från början. Båda verken kan till viss del ses som enadaption på originalverket, på samma sätt som de även kan ses som fanfiction. Slutsatsenär dock att de båda verken passar bäst in under termen profic, som är en underkategoriinom fanfiction där författaren/regissören tjänar pengar på sin modifikation och intepublicerat verket i exempelvis ett obetalt nätforum som hobbyaktivitet.