This study examines how pupils in two first year science classes in the upper secondary school use the concept "society" in a home examination. The aim of the study is to contribute to the ongoing research debate on central concepts and the perceived lack of them within the social science didactics. To reach this aim a teaching theme in sociology was planned and executed, which resulted in a home examination where the pupils´ use of the "society" concept was examined through a qualitative method. The analysis is based on how pupils through basic and advanced terms use the "society" concept to analyze the content of the examination. The results show that pupils have used the "society" concept in six different ways - norms as an affecting force, changing norms with new technology possibilities, the individual´s opportunities to act against the norms of the society, borderline between the inappropriate and illegal, values as a reason for conflict and values as a condition for a functioning existence in society. The pupils’ usage of the "society" concept can relate to the nature of the concept, by lifting both actor- and structure driven explanations in their analyzes and by reasoning around the relational factor between the formal and the informal society. In summary, the results give support for the suggestion that the "society" concept can work as a dynamic and cohesive didactic tool for the social science subject, when it is placed as the subject’s central concept.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt den multimodala texten i vanligt förekommande svenska läroböcker i matematik för årskurs fyra erbjuder möjligheter för elever att utveckla förståelse för matematiska begrepp. Detta studeras genom analys av textens struktur, begreppens betoning, semiotiska resurser samt appellering till elevers tidigare erfarenheter. Detta undersöks genom kvalitativ textanalys med avstamp i konstruktivistisk teoribildning och ett vidgat textbegrepp. En analysmodell har utarbetats och i enlighet med denna har ett urval ur tre matematikböcker analyseras för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Denna metod har valts för att få syn på vilka speciella textegenskaper som kan erbjuda möjligheter för elever att tillägna sig matematiska begrepp. Resultatet visar på att det empiriska materialet erbjuder eleverna möjligheter att tillägna sig matematiska begrepp. Textuella egenskaper såsom läroböckernas struktur, betoning av begreppen samt användande och kombinering av semiotiska resurser såsom naturligt språk, bilder eller symboler, kan genomgående ses stötta elevernas konstruktion av kunskap. Då studiens omfattning är begränsad kan inte resultatet generaliseras till att omfatta matematikläroböcker i allmänhet utan betydelsen av resultatet blir att användningen av olika textuella egenskaper i de tre studerade läromedlen kan ses erbjuda möjligheter för tillägnande av matematiska begrepp. Resultatet visar även på djupgående information om i vilken utsträckning de studerade läromedlen främjar möjligheter för tillägnande.

Begreppsatomismen lär oss att den metafysiska strukturen hos lexikala begrepp beror påbegreppens relation till yttervärlden men är oklar i hur denna relation förverkligas. Avsiktenmed denna uppsats är därför att utveckla en metafysisk tes för uppkomsten av begreppsligstruktur som också närmare visar hur lexikala begrepp förhåller sig till världen. Utredningenbestår i att jämföra två filosofiska positioner som står nära begreppsatomismen: å ena sidanPutnams externalism för naturliga typer och å andra sidan biosemantiken, här representeradav Dennett och Millikan. Genom att utgå ifrån Putnams tankeexperiment tvillingjord ochhans syn på strukturen hos lexikala begrepp nås slutsatsen att biosemantiken når längre av detvå. Men en närmare granskning visar att biosemantik i förening med principen om evolutiongenom naturligt urval ger att strukturen hos lexikala begrepp står i ett metafysiskt beroendetill framtiden och förverkligas retrospektivt, varvid retrospektiv begreppsatomism föreslås.

Svenska gymnasieelever är osäkra i användningen av litteraturvetenskapliga begrepp. Ändå är begreppsanvändning och analys en central del i gymnasieskolans litteraturstudium.  I uppsatsen undersöks därför hur tre läroböcker för svenska 3 behandlar de grundläggande litteraturvetenskapliga begreppen fabel, motiv, tema och intrig. Forskningsfrågorna är hur begreppen definieras eller karakteriseras, vilka kunskapsförmågor (kognitiva processer) som krävs av böckernas övningsuppgifter, och om elevens litterära kompetens kan sägas utvecklas i behandlingen av begreppen.  Lärobokstexterna granskades med avseende på koherens mellan definitioner och kontex. I analysen av övninguppgifter var Blooms kunskapstaxonomi en av utgångspunkterna.  Undersökningen visar att läroböckerna i de flesta fall definierar begreppen, men att definitionerna som sådana i flera fall är otydliga och att begrepp böckerna inte karakteriserar begreppen på ett innehållsligt samstämmigt sätt.  De kognitiva processer som krävs av övningarna är i så gott som alla uppgifterna förstå, tillämpa och analysera. Därmed kan läroböckerna bidra till elevernas utveckling av litterär kompetens (performanskompetens).

Inledning Studien undersöker hur förskollärarna arbetar med matematiska begrepp i förskolan samt anledningen till att börja med matematik i tidig ålder. Den presenterar hur arbetet med matematik utvecklas i förskolan och hur förskollärarna arbetar med matematiska begrepp och ser till att barnen utvecklar sin förståelse för samband mellan olika begrepp. Studien undersöker också om förskollärarna finner stöd i Läroplanen för förskolan i sitt arbete med matematik. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att utveckla barnens förmåga att använda och förstå matematiska begrepp. Metod Vi kommer att använda oss av kvalitativ metod och intervjuer med förskollärarna eftersom studien syftar till att undersöka hur förskollärarna arbetar för att utveckla barns matematiska förståelse och hur de arbetar med matematiska begrepp. Resultat Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna arbetar med matematiska begrepp på ett medvetet sätt. Barns matematiska förståelse utvecklas på ett lustfyllt och lärorikt sätt och förskollärarnas positiva förhållningssätt främjar barns utveckling och lärande. Förskollärarna anser att Läroplanen kan användas som en slags checklista men de önskar sig mer vägledning gällande hur arbetet med matematiska begrepp ska går till.

Dagens klassrum i de svenska skolorna blir mer och mer mångkulturella. I snitt var femte elev har utländsk bakgrund. Det ställer stora krav på verksamma lärare eftersom de behöver anpassa undervisningen för att tillgodose alla elevers behov och förutsättningar. Egna observationer visar att andraspråkselever har brister i begreppsförståelsen inom det matematiska området vikt. Forskning visar att elever generellt har brister i begreppsförståelsen inom just området vikt. Ytterligare framkommer det att vikt är ett lågprioriterat område inom matematiken, då relativt lite tid avses för att undervisa om vikt. Vidare finns det få forskare som genomfört studier om vikt, vilket begränsar lärares möjligheter till att vidareutveckla sin undervisning, på grund av avsaknad av kunskap inom det matematiska området vikt. Syftet med observationsstudien är att bidra med kunskap om elevers språkanvändning inom det matematiska området vikt. Utifrån frågeställningen; hur kommer kunskap om begrepp inom vikt till uttryck i andraspråkslevers matematiska kommunikation, har en deduktiv analys grundad i tidigare forskning genomförts. Ur tidigare forskning urskildes studiens ramverk och analysverktyg, som blev utgångspunkt i analysen av det empiriska materialet. Empirin består av videoobservationer, som transkriberats och analyserats. Resultatet visar att den kunskap om begrepp om vikt som kommer till uttryck synliggörs genom att andraspråkseleverna kopplar samman begrepp med begrepp, kopplar samman begrepp med representationer, kopplar samman begrepp med situationer och kopplar samman begrepp med metoder. Genom en varierad undervisning, skapas förutsättningar för andraspråkselever att uttrycka och förstå begrepp om vikt, samt deras samband. Det är även betydelsefullt att lärare lägger mycket tid på undervisning om vikt, med fokus på begrepp. Vidare är det av stor betydelse att forska vidare kring begreppsförståelse i matematik, i synnerhet inom området vikt. Det kan bidra till didaktisk vägledning för verksamma lärare och därmed skapa förutsättningar för en god undervisning inom det matematiska området vikt.

Studien utgår från aktuell forskning om behovet av matematikstrategier och användningen avdessa i undervisningen. Inledningsvis lyfts de matematiska begreppens betydelse fram ochproblemen som dessa kan medföra i undervisningen. Studien tar även upp språkets roll iundervisningen och i matematikämnet. Forskning visar att kunskap om matematiska begreppär viktig redan i de tidiga åldrarna och att avsaknaden av denna kunskap medför svårigheter attutveckla de matematiska färdigheter som krävs för ett fortsatt lärande. Pedagogernas val avundervisningsstrategier är därför av stor betydelse för eleverna. Detta arbete undersöker begreppsanvändandet hos pedagoger i matematikundervisningen ochhur de reflekterar kring de ämnesspecifika begreppen. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger presenterar och lär ut deämnesspecifika begreppen i matematikämnet. Som metod för att samla in data har kvalitativaredskap använts. Fyra pedagoger har observerats i samband med ordinariematematikundervisning ute i verksamheten. Därefter har de genomfört var sin kompletterandeself-report för att besvara studiens frågeställningar. Den data som samlats in har sedananalyserats utifrån ett fenomenografiskt vetenskapligt förhållningssätt. Resultatet visar en generell samsyn hos pedagogerna i hur arbetet med de matematiskabegreppen kan genomföras. Pedagogerna i studien framhåller vikten av en varieradundervisning där stöttning med olika strategier är avgörande för förståelsen för begreppen. Delyfter också att vardagligt språk, vardagliga situationer och social interaktion är en viktig del avarbetet. Vidare framhålls i resultatet att elevers förkunskaper är något pedagogen ska utgå frånför att kunna tillfredsställa elevers behov och vidareutveckling. Erfarenheterna sompedagogerna anger tyder på enighet, även om deras arbetssätt skiljer sig åt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begrepp synliggörs i matematikundervisningen samt hur lärare ger sina elever tillfälle att arbeta muntligt med matematik i undervisningen. Detta undersöks genom fyra stycken observationer av två mellanstadielärare, två observationer i en årskurs fyra och två observationer i en årskurs fem. Under observationerna görs anteckningar i ett observationsschema. Dessa scheman bearbetas först av ansvarig observatör för att sedan analyseras av båda observatörerna. Bearbetning och analys sker utifrån tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet, vilket visar att lärare ibland använder sig av vad vi i denna forskningsstudie kallar för korrekta matematiska begrepp tillsammans med inkorrekta matematiska begrepp. Homonymer, ord som stavas likadant och uttalas likadant, används på ett sätt där de inte utvecklas vidare av läraren. Lärarna som observeras ger också eleverna tillfällen att kommunicera matematik med varandra, men på olika sätt beroende på vilken årskurs lärarna undervisar i.

Det är betydelsefullt att elever får kunskap om den biokemiska processen fotosyntes, då det är en grundläggande förutsättning för liv, och förståelse kring dess helhet kan bidra till människors handlande mot en hållbar framtid. Forskning visar att elever har svårigheter att förstå begreppet fotosyntes och missuppfattningar kan uppstå. Vi vill med vår litteraturstudie utforska vilka strategier och redskap lärare kan använda för att elevers lärande ska möjliggöras. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på vad forskning visar om hur lärare arbetar, för att elever ska utveckla ett lärande för abstrakta begrepp inom de naturorienterande ämnena. Frågan vi kommer besvara är, hur framställs lärares undervisningsstrategier och redskap i förhållande till elevers lärande om fotosyntes, inom ämnet biologi. Litteraturstudien resulterar i att visuella redskap synliggör det abstrakta, språkliga strategier och redskap bidrar till samlärande och individuell förståelse samt undersökande strategier och redskap där elever upptäcker vetenskapliga argument, leder till att deras självförtroende i lärandet stimuleras. Efter denna litteraturstudie kunde vi identifiera luckor i lärares användning av strategier och redskap, i förhållande till elevers lärande om det vetenskapliga språket, vilket hade varit av intresse att utföra vidare studier kring.

Inom kreativitetsforskningen har det gjorts omfattande studier för att försöka definiera och mäta kreativitet. Innebörden av kreativitet har förändrats utifrån de historiska och kulturella sammanhang som begreppet använts inom. Genom att förstå begreppet kreativitet menar forskare att människan kan lära sig att identifiera och förstå varje persons unika kreativa förmågor. Det gör oss även till bättre problemlösare - då kreativitet enligt vissa forskare berör olika problemlösarstilar. Sist men inte minst är det viktigt att förstå begreppet kreativitet då det ger människan intellektuell tillfredsställelse. Genom denna studie vill författarna försöka klargöra den egentliga definitionen av begreppet kreativitet, om någon sådan existerar. Författarna vill även studera om en utvald reklambyrå tolkar begreppet likvärdigt som de utvalda kreativitetsforskarna samt se om den utvalda reklambyrån lever upp till sin egen definition av begreppet kreativitet. Inför denna studie valdes ett fenomenologiskt forskningssätt då författarna ville studera ett fenomen utifrån en utvald fokusgrupps perspektiv, vilket i detta fall var en reklambyrå. Datainsamlingen skedde genom 6 intervjuer av semistrukturerad art, vilket fick representera den praktiska definitionen av kreativitet på den utvalda reklambyrån Byrån. Respondenternas svar resulterade i många olika definitioner och beskrivningar av vad de anser att kreativitet är och det är svårt att ge en övergripande tolkning eftersom svaren skiljer sig åt. En slutsats som författarna av denna rapport kan dra utifrån datainsamlingen är att orden; problemlösning, banbrytande och målinriktat, är de mest omnämnda orden som respondenterna använt för att beskriva kreativitet. Likaså är; okonventionell, lösningsorienterad, öppet sinne och urskiljningsförmåga personliga egenskaper som respondenterna anser att en kreativ person bör besitta. Dessa beskrivande ord och egenskaper återkommer i den vetenskapliga teorin av kreativitet och kan därför till viss del visa på likheter mellan teoretisk och praktisk definition. Dock finns det ingen vetenskaplig definition som exakt överensstämmer med någon av respondenternas svar. Av detta drar författarna av denna rapport slutsatsen att definitionen av kreativitet i praktiken är en subjektiv bedömning som skiljer sig från varje användare av begreppet. / Extensive research has been made aiming to define and measure creativity.  The meaning of creativity has changed throughout the historical and cultural context. By understanding the concept of creativity, researchers believe that humans can learn to identify and understand each person’s unique creative abilities. The understanding of creativity also allows us to improve our problem-solving abilities. Last but not least, it is important to understand the concept of creativity as it gives people intellectual satisfaction. Through this study, the authors want to clarify the true definition of creativity, if that exists. The authors also want to study whether a selected advertising agency interpreters the term equaly to the selected creativity researchers and see if the selected advertising agency lives up to their own definition of creativity. Prior to this study, a phenomenological research method was chosen as the authors wanted to study a phenomenon based on a selected focus group perspective, which - in this case - was an advertising agency. The data collection was collected through six interviews of semi structured nature, which would represent the practical definition of creativity in the chosen advertising agency.' The respondents' answers resulted in many definitions and descriptions of what they believe that creativity is. It is difficult to give a comprehensive interpretation because the answers differs. The data collection shows that;  problem-solving, pioneering and goal-directed are the most mentioned words respondents use to describe creativity. Similarly; unconventional, solutionoriented, open-minded and discernment are all personal characteristics that respondents believe that a creative person should possess. These descriptive words and features recur in the scientific theory of creativity and therefore to some extent show the similarities between the theoretical and practical definitions. However, there is no scientific definition that exactly match any of the respondents answers. From this, the authors of this report concludes that the definition of reativity in practice is a subjective assessment that differs from each user of the term.