Effektivitet är ett värdeladdat, diffust och välanvänt begrepp som grundar sig i en uppfattning. Innebörden av begreppet effektivitet har förändrats över tid och kan därför kallas för ett resande begrepp. Den svenska Polisen har under de senaste 50 åren genomfört ett antal omorganiseringar för att effektivisera verksamheten. Organisationsförändringarna visar på att idéer rest och utvecklats vilket påverkar innebörden av begreppet effektivitet, frågan är dock hur.    Syftet med denna studie var att studera effektivitet som ett resande begrepp för att beskriva hur begreppets innebörd har förändrats över tid. Studien visar att Polisen effektiviserar organisationen annorlunda idag jämfört med för 50 år sedan och begreppet effektivitet har fått en bredare innebörd och innefattar fler aspekter än tidigare.

The purpose of this study was to find out if preschool teachers use physical concepts included in thecurriculum for grade 1-3 (gravity, center of gravity, equilibrium, balance and friction) with the children in the outdoor environment at the preschool, if preschool teachers believe it is concepts that works to use with children in preschool outdoor environment and if the work could be developed regarding these physical concepts. To conduct the study, observations were done of preschool yards and semi-structured interviewswere conducted with preschool teachers who work in preschool right now. The result shows that it requires little resources to work with these concepts outdoors and teachers are positive to use the concepts but they do not use it to the extent they would like for a variety of reasons. In various ways, the preschool teachers also expresses that it is possible for children to absorb the physical concepts at preschool and it would help to later build a foundation in the form of childrens thinking that science is something fun and exciting that belong in their everyday lives.

Energi är ett abstrakt område som är svårt för elever att förstå och för lärare att förklara. Enorsak till detta är att naturvetenskapen har ett komplicerat språk med många ämnesspecifikabegrepp som är nödvändiga men samtidigt försvårar lärandet. Syftet med den här studien ärdärför att undersöka vilka begrepp inom det naturvetenskapliga området energi som lärarebehandlar som mest viktiga och hur de arbetar för att eleverna ska förstå innebörden av dessabegrepp. I förhållande till detta blir det även intressant att se hur lärare resonerar kringlärarrollen som en del av lärandet och vilken betydelse det naturvetenskapliga språket har.Begreppsanvändningen belyses här genom teorin om tröskelbegrepp, det vill säga begreppsom har förmågan att öppna upp förståelsen för ett helt nytt område. Teorin omtröskelbegrepp används ofta tillsammans med variationsteorin som handlar om attlärandeobjektet måste sättas i olika sammanhang för att lärandet ska bli fördjupat. Eftersomenergi är ett abstrakt område bör läraren arbeta ämnesövergripande inom biologi, kemi ochfysik för att eleverna ska förstå att energi finns i flera olika kontexter. Tidigare hartröskelbegrepp främst studerats i högre utbildning men lyfts här som en möjlighet för attförbättra begreppsförståelsen även för elever i lägre åldrar. Undersökningen är baserad påintervjuer med fyra lärare i årskurs 4-6 i Borås Stad.Den första och andra frågeställningen handlar om vilka begrepp som anses vara särskiltviktiga för elevernas förståelse samt språkets betydelse. Utifrån både tidigare forskning ochintervjuerna identifierade vi begreppen energikälla och energiomvandlingar som möjligatröskelbegrepp inom energiområdet. Den tredje frågeställningen handlar om lärarnas roll ochundervisning för fördjupad förståelse av dessa begrepp. Lärarna tyckte att begreppen ärviktiga men svåra att använda eftersom det finns en oro för att eleverna inte förstår och därförtappar intresset.Vår slutsats är att begrepp är nödvändiga för att eleverna ska förstå det naturvetenskapligaområdet energi. Dock är det problematiskt att använda sig av det naturvetenskapliga språketdå det blir för abstrakt och svårt för eleverna, vilket i sin tur medför att eleverna inte lär sig despecifika begreppen. En djupare kunskap behövs kring vilka begrepp som är viktiga och hurförståelsen för dessa begrepp ska uppnås. För att förbättra begreppsförståelsen hos elever ilägre åldrar vore det även intressant att studera andra områden än energi utifrån teorin omtröskelbegrepp.

Studiens syfte var att lyfta fram centrala begrepp i biologi utifrån det centrala innehållet i Lgr11 och se hur läromedel och lärares kursläromedel behandlar dessa begrepp. Begreppen som förekom delades upp tematiskt och ett av de teman som förekom var hållbar utveckling. Temat bestod av sex stycken begrepp och genom dessa begrepp och studiens litteraturanalys behandlades relationen mellan Lgr 11, läromedel och lärares kursläromedel. Fem läromedel för elever och 4 kursläromedel för lärare behandlas i studien.  Resultatet visar att elevers läromedel och lärares kursläromedel behandlar temat hållbar utvecklings begrepp med stor variation. Genom detta påvisar resultatet att relationen mellan Lgr11, läromedel och kursläromedel är varierande. Sammantaget visar det rent procentuellt att begreppen förekom endast i hälften av litteraturen. Med detta resultats stora variation leder det till vetskap om att det inte är självklart att begrepp, som enligt Lgr11, ska vara styrande förekommer i den utsträckning man kan förvänta sig i lärares kursläromedel och elevers läromedel. Läromedels och kursläromedlens gemensamma strategi ska vara att främst fokusera på de centrala begrepp som förekommer i Lgr11.

Bakgrund: Stöd är ett viktigt och centralt begrepp inom omvårdnad, men trots detta finns det en otydlighet kring begreppet och dess betydelse. Sjuksköterskan ska ge stöd både till patienter och närstående och när begreppet är otydligt kan det vara svårt att ge stöd på ett lämpligt sätt. Stöd har i tidigare forskning benämnts som vägledning, hjälp, närvaro och uppmuntran. Det finns ingen tydlig och gemensam definition på vad begreppet verkligen betyder och detta skapar en osäkerhet kring begreppet. Syfte: Syftet var att belysa innebörden av begreppet stöd för att därmed få en fördjupad förståelse och kunskap om begreppet stöd in en omvårdnadskontext. Metod: En begreppsanalys enligt Koort som grundar sig studier av både etymologiska ordböcker och synonymordböcker. Resultat: Enligt den etymologiska utredningen framkom det att begreppet stöd inte har förändrats något avsevärt över tid, utan det som har förändrats är sammanhanget det sätts in i. Av den semantiska analysen och diskriminationsanalysen framkom det två olika dimensioner av stöd. Den första dimensionen är innebörden av stöd och detta är hjälp, beskydd och uppmuntran. Den andra dimensionen är förutsättningar för stöd och dessa är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Med hjälp av dessa två dimensioner kunde en teoretisk definition av begreppet stöd bildas enligt följande: Stöd i en omvårdnadskontext innebär hjälp, beskydd och uppmuntran. En förutsättning för att kunna ge stöd är förståelse och bekräftelse av patientens situation, samt en känsla av sympati. Den person som ger stöd blir patientens stöttepelare. Slutsats: Resultatet av denna studien kan inte bara ge sjuksköterskan, utan all vårdpersonal, en fördjupad kunskap och förståelse kring begreppet stöd. Med hjälp av en tydlig definition av begreppet kan vårdpersonalen känna en trygghet i situationer där de behöver ge stöd och på så vis blir också vården säkrare. Det blir inte heller skillnad på vem det är som ger stödet utan alla patienter får samma möjlighet att få ett lämpligt stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ofta och vilka matematiska begrepp pedagogerna använder sig av vid rutinsituationer och planerade situationer. För att kunna studera detta har vi gjort observationer med hjälp av ljudinspelning och observationsprotokoll. Studien bygger på kvantitativa data, utifrån de strukturerade observationerna. Vi studerade sammanlagt fem pedagogers matematiska begreppsanvändning vid måltid och samling. Vår förhoppning med denna studie var att få en större förståelse om hur viktigt det är att belysa matematiken i förskolan. Det har visat sig att det används matematiska begrepp under samling och måltidstillfällen i olika utsträckningar. Det vi märkt är att matematiken finns överallt omkring oss. Det kan vara en potatis som delas på hälften och nämns vid namnet hel och halv. Det kan även vara en pinne som är längre än de andra pinnarna. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

SammanfattningUndervisningen i matematik är starkt beroende av läroböcker. Tidigare granskades läroböcker av staten, men i samband med decentraliseringen av skolan avskaffades denna granskning.Läroböckernas innehåll och upplägg skall styras av styrdokument och kursplaner. Detta inger en stark tilltro till läroböckernas tillförlitlighet. Tidigare forskning visar att undervisningen i matematik har mer fokus på inlärning av strategier på bekostnad av begreppsförståelse, på grund av läroböckernas proceduella karaktär. Dock ser läroböckernas upplägg olika ut, både vad gäller innehåll, begrepp och procedurer.Vår studie innebär att genomföra en komparativ läroboksanalys med fokus på skriftliga räknemetoder som matematiskt område. Syftet är att belysa hur olika läroböcker i matematik för årskurs 3 behandlar skriftliga räknemetoder inom addition och subtraktion samt hur detkan relateras till Lpo94 och Lgr11.Metoden för studien består av en analys där läroböcker i matematik analyseras.Analysredskapet har vi själva konstruerat för att möta studiens syfte. Analysen är avkomparativ karaktär, där de olika läroböckerna jämförs, i form av en kvantitativ innehållsanalys. Utifrån resultatet av analysen framkommer en stor variation av hur stor del de analyserade läroböckerna tillämpar skriftliga räknemetoder. Variationen gör sig ocksåtydlig i hur många olika strategier läroböckerna erbjuder vid utförande av skriftliga räknemetoder. Samtliga läroböcker använder uppmaningar, frågor eller exempel som formulerar vad som förväntas av eleven under utförandet av olika uppgifter. Slutsatsen visar att samtliga läroböcker går i linje med rådande styrdokument och aktuell forskning men i olika omfång. Detta innebär att lärare bör inta ett kritiskt förhållningssätt till val av läroböckeroch dess roll i undervisningen. / Program: Lärarutbildningen

Uppsatsen handlar om förskollärares uppfattningar kring utomhuspedagogik. Där har vi valt att inrikta oss på lärandet av ord och begrepp i den fria leken. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärares uppfattningar, möjligheter och hinder med att bedriva lärandet ute. Vi vill genom vår studie belysa exempel på hur förskollärare arbetar med ord och begrepp i utomhusmiljön. Studien problematiserar möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att använda oss av enkäter med semistrukturerade frågor som metod. Vi har genomfört en undersökning på sex förskolor, där nio förskollärare deltog. Resultatet i vår studie lyfter vikten av att vara en närvarande pedagog som är delaktig i barnens lek. Att vara delaktig kan leda till ett samspel mellan förskollärare och barn, vilket i sin tur leda till en bra kommunikation kring ord och begrepp.

Studien handlade om att undersöka förskollärares definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Problemområdet i studien var att begreppet barn i behov av särskilt stöd är brett och det var svårt att konkretisera vad det innebär samt innefattar. Studien genomfördes med intervjuer tillsammans med legitimerade förskollärare i olika kommuner i mellersta Sverige. Totalt har åtta förskollärare deltagit i studien där de berättade om sina definitioner av begreppet barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visade att förskollärarna hade liknande definitioner om vad begreppet innebär. Förskollärarna redogör även att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse. Tre av fyra lärare tillvaratar elevernas förförståelse i undervisningen. Vi har funnit att lärarna använder sig av mer informella sätt att ta reda på elevernas förförståelse än specifika metoder som är utarbetade för ändamålet. Eleverna får bland annat diskutera och skriva kring ämnet eller undersöka materialet som läraren presenterar. Vi har även fått syn på några motiveringar till varför lärarna inte tar del av elevernas förförståelse. Lärarna anger tidsbrist som den mest betydande faktorn men även att de tycker det är svårt att ta hänsyn till alla elevers olika kunskapsnivåer. En av de fyra lärarna har valt att förändra sitt arbetssätt i förhållande till förförståelsen, hon arbetar nu efter skolans etablerade mönster.</p>