Spelling suggestions: "subject:"begrepp."" "subject:"bregrepp.""
41 |
Pedagogers användande av geometriska begrepp i förskolanRikardsson, Anna January 2007 (has links)
Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om och i så fall hur pedagoger använder geometriska begrepp i samtal med barnen på förskolan. I litteraturgenomgången ges exempel på hur man genom historien sett på geometrin inom förskolan, men även barns begreppsutveckling och pedagogens roll. Data för undersökningen har samlats in via observationer och intervjuer vilka gjordes på tre förskolor. Vid observationerna studerades hur pedagogerna använde de geometriska begreppen. Pedagogerna observerades i vardagliga situationer för att se hur de använde sig av begreppen cirkel, kvadrat, rektangel och cirkel. Under intervjuerna fick pedagogerna berätta om hur de tyckte att de använde sig av geometriska begrepp i sin verksamhet. Pedagogerna presenterades också för bilder på geometriska former, där de skulle redogöra för det sätt på vilket de skulle tala om bildernas former med barnen Resultatet visar att begreppen inte används av pedagogerna i så många situationer och att pedagogerna ibland inte upptäcker begreppen i de vardagliga situationerna. Resultatet tyder också på att pedagogerna utgår från barnens ålder när de använder sig av matematiska begrepp men även att det i pedagogernas vardag finns mycket att ta vara på i de olika situationer som uppstår.
|
42 |
Elevers förståelse för begreppen area och omkretsOlsson, Gustav, Eriksson, Malin January 2008 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka om och hur elever uppfattar begreppen omkrets och area. Då vi båda studerar till matematiklärare anser vi att detta arbete kan stärka oss i vår lärarroll samt utveckla oss inom arbetsområdet geometri. Vi började med att göra en diagnos med ca 40 elever. Genom att djupintervjua tre av eleverna fick vi en bättre förståelse för varför eleverna svarade som de gjorde på diagnosen. Genom att göra en läromedelsgranskning av de aktuella läroböckerna ville vi se om dessa kan spela roll när det gäller elevernas kunskap inom detta område. Resultatet visar att de flesta eleverna klarade att räkna uppgifter inom området omkrets eller area och använda sig av dessa begrepp när uppgiften var ”given”, på så sätt att eleverna får veta vad som ska räknas ut (area eller omkrets). Problemen dyker upp när eleverna får svårare uppgifter som är konstruerade på ett sådant sätt att de inte får en given metod att lösa uppgiften, det vill säga när det är oklart hur eleverna ska angripa uppgiften.
|
43 |
Dubbelt, hälften och del av helhet i skolår 2. : En studie om hur lärare och elever arbetar för att befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet i de tidiga skolåren.Gustafsson, Karin, Lövdahl, Liselotte January 2006 (has links)
Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren. Språket och ett laborativt arbetssätt är en grundförutsättning för att eleverna ska få en begreppsförståelse. Begreppet dubbelt är befäst hos eleverna i undersökningen, begreppet hälften har eleverna svårare för särskilt när ett udda antal 10-tal ska halveras. De flesta av eleverna i undersökningen hade ingen begreppsuppfattning om del av helhet. Del av helhet jobbar man inte medvetet med i skolår 2, det är mest i förbifarten begrepp som tredjedel och fjärdedel nämns.
|
44 |
Genushysteri : Feministiska stereotyper i svensk debatt 2009 till 2011Bohlén, Helena January 2012 (has links)
I denna uppsats undersöks vilka stereotyper om feminism och feminister som förekom i opinionsartiklar i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och på debattsidan Newsmill.se från och med 1 januari 2009 till och med 23 november 2011. Kriterierna var att skribenten tar avstånd från feminism och detta ska ske i artikeln i fråga. Vidare undersöktes vad dessa skribenter menar med jämställdhet om de ser detta som ettmål att eftersträva och hur detta mål ska uppnås utan feminism. Undersökningen tog fasta på begreppen feminism och jämställdhet och en tematisk analys av hur feminister som grupp framställs genomfördes. Utöver vanligt förekommande feministiska stereotyper, som att de är lättirriterade och splittrar kärnfamiljen, framkom även att feminister anses stå för odemokratiska värderingar. Begreppet jämställdhet definierades ofta som en kontrast till feminism och vissa menade att feminismen står i vägen för jämställdheten eller rent av skapar könsdiskrimineringen i samhället. I de fall åtgärder föreslogs handlade dessa mer om att sluta upp med åtgärder inriktade på kön och återgå till det sunda förnuftet än att arbeta aktivt för förändring. Många ansåg att jämställdheten kommer av sig själv bara vi slutar att tala om kön och andra samhällsgrupper. Detta kan ses som ett uttryck för en linjär historiesyn där jämställdhet är ett tecken på att civilisationen går framåt. Jämställdheten, oavsett vad man menar med begreppet, ses av de flesta som ett legitimt ideal och den utveckling som har uppnåtts kan inte gå tillbaka.
|
45 |
Finns alla centrala aspekter med i läroböckerna? : En granskning av tre matematikläroböcker för årskurs 1Somech, Oriya January 2011 (has links)
Idag finns det ingen som granskar läroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematikläroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. Därför bör mer uppmärksamhet riktas mot läroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie är därför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematikläroböcker för årskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som är väsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ämnesområde. Det kan till exempel handla om strategier, räkneregler och räknelagar, begrepp eller en viss struktur som ligger till grund för att elever ska kunna tillägna sig goda ämneskunskaper. Läroböckerna granskades enligt centrala aspekter som jag valde ur didaktiska ämnesteorier i matematik, utifrån vissa kriterier. Didaktiska ämnesteoerier är teorier som förklarar hur ett visst ämne bör presenteras för eleverna för att ge dessa en adekvat uppfattning av ämnet. De forskningsfrågor som besvaras är: Finns alla centrala aspekter med i läroböckerna? Hur ser ut fördelningen mellan de centrala aspekterna? Resultatet visar att ingen av läroböckerna innehåller alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion. De förekommande aspekterna visade sig finnas i varierande omfattning. I vissa fall var dessa skillnader stora.
|
46 |
Arbete med naturvetenskap i förskolan : En intervjustudie med pedagoger i förskolan och skolchefer i kommunenFröb, Berit, Hyttmo, Anna January 2011 (has links)
Studiens syfte är att ta del av skolchefernas och pedagogernas syn på naturvetenskap i förskolan och hur pedagogerna beskriver att de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. De frågeställningar vi vill ha svar på är: Hur ser skolcheferna och pedagogerna på naturvetenskap i förskolan? Vad har pedagogerna för intresse och kunskaper i naturvetenskap, och hur beskriver pedagogerna att det visar det sig i verksamheten? På vilket sätt är skolcheferna och pedagogerna medvetna om de reviderade strävansmålen för naturvetenskap i Lpfö-98, rev. 2010?För att söka svar på frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger fördelade på fyra förskolor uppdelat i två kommuner med varsin skolchef.I studien kom det fram att skolcheferna och pedagogerna tyckte det var viktigt med naturvetenskap i förskolan, de vill ta tillvara barnens nyfikenhet och intresse för naturvetenskap. Pedagogernas tankar om naturvetenskap handlar mest om arbetsområdet biologi, medan arbetsområdena kemi och fysik anses vara svårare och synliggörs inte lika mycket i verksamheten enligt pedagogerna. Skolcheferna och pedagogerna ansåg också att metoder såsom utforskande och experimenterande passar bra för barnen i förskolan. Både skolchefer och pedagoger är medvetna om de nya strävansmålen i Lpfö-98, rev. 2010 och tycker att det är bra med ett tydligt ansvar för förskollärarna.Resultatet av studien visar att pedagogernas intresse och kunskaper inom naturvetenskap är den naturvetenskap, alltså biologi som de förmedlar till barnen i sin verksamhet på förskolan. Hälften av de intervjuade pedagogerna ansåg sig ha ett behov av utbildning inom det naturvetenskapliga ämnet, för att själva kunna bli säkrare och använda flera naturvetenskapliga begrepp i sitt rätta sammanhang.
|
47 |
Pedagogers användande av geometriska begrepp i förskolanRikardsson, Anna January 2007 (has links)
<p>Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om och i så fall hur pedagoger använder geometriska begrepp i samtal med barnen på förskolan. I litteraturgenomgången ges exempel på hur man genom historien sett på geometrin inom förskolan, men även barns begreppsutveckling och pedagogens roll. Data för undersökningen har samlats in via observationer och intervjuer vilka gjordes på tre förskolor. Vid observationerna studerades hur pedagogerna använde de geometriska begreppen. Pedagogerna observerades i vardagliga situationer för att se hur de använde sig av begreppen cirkel, kvadrat, rektangel och cirkel. Under intervjuerna fick pedagogerna berätta om hur de tyckte att de använde sig av geometriska begrepp i sin verksamhet. Pedagogerna presenterades också för bilder på geometriska former, där de skulle redogöra för det sätt på vilket de skulle tala om bildernas former med barnen Resultatet visar att begreppen inte används av pedagogerna i så många situationer och att pedagogerna ibland inte upptäcker begreppen i de vardagliga situationerna. Resultatet tyder också på att pedagogerna utgår från barnens ålder när de använder sig av matematiska begrepp men även att det i pedagogernas vardag finns mycket att ta vara på i de olika situationer som uppstår.</p>
|
48 |
Elevers förståelse för begreppen area och omkretsOlsson, Gustav, Eriksson, Malin January 2008 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka om och hur elever uppfattar begreppen omkrets</p><p>och area. Då vi båda studerar till matematiklärare anser vi att detta arbete kan stärka oss i vår</p><p>lärarroll samt utveckla oss inom arbetsområdet geometri.</p><p>Vi började med att göra en diagnos med ca 40 elever. Genom att djupintervjua tre av eleverna</p><p>fick vi en bättre förståelse för varför eleverna svarade som de gjorde på diagnosen.</p><p>Genom att göra en läromedelsgranskning av de aktuella läroböckerna ville vi se om dessa kan</p><p>spela roll när det gäller elevernas kunskap inom detta område.</p><p>Resultatet visar att de flesta eleverna klarade att räkna uppgifter inom området omkrets eller</p><p>area och använda sig av dessa begrepp när uppgiften var ”given”, på så sätt att eleverna får veta</p><p>vad som ska räknas ut (area eller omkrets). Problemen dyker upp när eleverna får svårare</p><p>uppgifter som är konstruerade på ett sådant sätt att de inte får en given metod att lösa uppgiften,</p><p>det vill säga när det är oklart hur eleverna ska angripa uppgiften.</p>
|
49 |
Dubbelt, hälften och del av helhet i skolår 2. : En studie om hur lärare och elever arbetar för att befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet i de tidiga skolåren.Gustafsson, Karin, Lövdahl, Liselotte January 2006 (has links)
<p>Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren. Språket och ett laborativt arbetssätt är en grundförutsättning för att eleverna ska få en begreppsförståelse. Begreppet dubbelt är befäst hos eleverna i undersökningen, begreppet hälften har eleverna svårare för särskilt när ett udda antal 10-tal ska halveras. De flesta av eleverna i undersökningen hade ingen begreppsuppfattning om del av helhet. Del av helhet jobbar man inte medvetet med i skolår 2, det är mest i förbifarten begrepp som tredjedel och fjärdedel nämns.</p>
|
50 |
Undervisning i naturvetenskapliga ämnen : En litteraturstudie om vad som är betydelsefullt i NO-undervisning för elever i årskurs F-6.Eriksson, Annica January 2015 (has links)
Syftet med den här studien har varit att undersöka vad tidigare forskning beskriver som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurs F-6 ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Med det menas att en systematisk genomgång av tidigare genomförd och publicerad forskning som är relevant för studiens frågeställningar har utförts. Sökningar efter relevant svensk och internationell forskning har skett i databaserna Eric (Proquest), Google Scholar, Summon, avhandlingar.se och NorDiNa. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns flera faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. De som tas upp i denna litteraturstudie är diskussioner, vardagsbegrepp som kopplas till naturvetenskapliga begrepp, hur begrepp som används i olika sammanhang, att skapa sammanhang, tidig undervisning, praktiska experiment och undersökningar, arbetssätt och samband mellan intresse och kunskap. När litteraturstudien genomförts dras slutsatsen att tidigare forskning anser att ett undersökande arbetssätt är betydelsefullt för att elever ska erbjudas kunskaper i NO och att elevernas intresse påverkar kunskapsutvecklingen.
|
Page generated in 0.0385 seconds