Den 1 juli 2011 trädde en ny läroplan för förskolan i kraft. Den tillförde en tydligare fokus på naturvetenskap i förskolan än tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka om man genom ett samarbete mellan förskola och simskola skulle kunna uppnå olika mål i läroplanen, och då med fokus på naturvetenskap. Totalt 71 simskolebarn har observerats i syfte att studera vilka naturvetenskapliga fenomen och begrepp som används, samt studerat vilka övningar i vattnet som går att genomföra med barn i olika åldrar för att känna på vatten som fenomen.  Det finns inte mycket forskning att tillgå inom ämnet simskola eller vattenlek, dock inom området naturvetenskap i förskolan. Denna studie visar att barns användning av naturvetenskapliga begrepp är nästan obefintlig och likaså barns hypoteser kring fenomenet flyta. Min tolkning är att detta beror på simlärarnas mål med simskolan, dvs att man inte har som mål att barn i simskolan ska lära sig om naturvetenskapliga fenomen i vattnet.

Det är viktigt att undervisningen i skolan bidrar till att eleverna får en djupare förståelse för olika begrepp, som inte begränsas till utantillärning av definitioner där begrepp reduceras till meningslösa fakta. Ett annat ord för den förståelsen är begreppslig kunskap. Syftet med denna studie är att undersöka i vilket omfattning två läroböcker i ämnet samhällskunskap inbjuder till just begreppslig kunskap.Genom kritisk närläsning analyseras de båda böckernas behandling av begreppen diktatur och demokrati. I botten för den begreppsliga kunskapen finns ett antal förmågor, och närläsningen utgår från ett urval av dessa i analysen av läroböckerna: Förmåga till personligt ställningstagande Förmåga till kritiskt tänkande Förmåga till perspektivbyte och inlevelseförmåga i både tid och rum Förståelse för begreppens ursprung. Textanalysen visar en stor skillnad på hur läroböckerna väljer att behandla de båda begreppen. Begreppet diktatur beskrivs relativt ensidigt med små möjligheter för läsaren att göra ett personligt ställningstagande eller tänka kritiskt. Begreppet demokrati behandlas mer utförligt och problematiseras på ett sådant vis som främjar de nyss nämna förmågorna. Begreppens ursprung behandlas knappt av läroböckerna. / To contribute to a profound understanding of various concepts, is an important aspect of teaching. The opposite; learning the definition of concepts by heart tend to turn the concepts into meaningless facts. Another word for this understanding is concept based knowledge. The intention of this paper is to examine to what extent two textbooks in civics invite to this concept based knowledge. By close reading, the textbooks are analyzed in regard to the concepts dictatorship and democracy. Underlying the concept based knowledge is a number of abilities, and the analysis is based on some of these: Ability to make personal standpoints Ability to critical thinking Ability to change perspectives and the understanding of others in time and space Understanding the origins of concepts The analysis of the textbooks shows a great difference in how they deal with the two concepts. The concept dictatorship is described relatively one-sided which gives the reader little opportunity to make personal standpoints or think critically. The concept democracy is dealt with more thoroughly and is also problematized in a way that supports the recently mentioned abilities. The origins of the concepts are hardly dealt with in any of the textbooks.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svårt. Detta utifrån vår egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svårt vilket vi också fann stöd för i litteraturen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två och fyra där samma matematiska uppgifter gavs, både muntligt i en kontext och skriftligt med symboler. Resultatet bekräftade vår uppfattning att elever tycker att subtraktion är svårt. Det visade också tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa än de skriftliga. Baserat på resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen påstår vi att för en framgångsrik subtraktionsinlärning bör undervisningen utgå från elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gå hand i hand med additionsinlärning. Det är också viktigt att inte introducera symbolskrivning för tidigt.

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om hur lärare ser på begreppsanvändning i NO-undervisningen och hur de ser på sitt eget användande av begrepp i undervisningen. Studien visar att lärare sällan planerar specifikt för begreppsanvändning i undervisningen. Lärarna anger i studien att de jobbar med begrepp genom att diskutera dessa i klassrummet när de dyker upp. Tidsbrist anges ofta som orsak till att inte ta reda på elevers förkunskaper, något som enligt många forskare anses vara en framgångsfaktor i undervisningen av naturvetenskapliga fenomen och dess begrepp. I studien framkom att det finns en medvetenhet hos lärarna kring vikten av att koppla elevers förkunskaper till det naturvetenskapliga språket och aktuella begrepp men att lärarna i denna undersökning inte genomför detta i den utsträckning de önskar på grund av bristande tid. Studien visar också en medvetenhet hos lärarna om vikten av att diskutera begrepp och fenomen i det naturvetenskapliga klassrummet men även i den frågan återkommer lärare till tidsbrist som orsak till att begrepp inte diskuteras i den utsträckning som lärarna önskade.

En studie kring hur några elever i åk 5 uttrycker sig kring naturkatastrofer. / This is a casestudy concerning some pupils in grade 5 expressing their opinions about nature catastrophies.

I vår studie undersöker vi hur förskollärare beskriver det matematiska arbetssättet i förskolan.Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare arbetar med matematik tillsammans med barnen samt hur de anser sig använda förskolans läroplan i det matematiska arbetet. Valet av vårt undersökningsområde grundas utifrån tidigare forskning om hur viktig den grundläggande matematiken återkommande beskrivs vara för barnens framtida förståelse och inställning till matematik. Resultatet från vår studie visar att förskollärarna arbetar spontant och flexibelt med matematik tillsammans med barnen. Resultatet pekar även på att samtliga förskollärare tycker det är viktigt att använda sig av de matematiska begreppen för att ge barnen förståelse för matematiken. Vidare visar vår studie på att det inte finns någon direkt planering vad gäller det matematiska arbetet utan att den sker här och nu i barnens vardag på förskolan.

Syftet med studien var att få kunskap om hur verksamma NO-lärare kan undervisa för att synliggöra naturvetenskapligt ämnesinnehåll i grundskolan. Ämnesinnehållet innefattar begrepp som används och som eleverna ska skapa förståelse för genom naturvetenskaplig undervisning. I studien undersöktes vad tre verksamma NO-lärare beskriver som betydelsefulla faktorer vid planering av undervisning, på vilka sätt naturvetenskapliga begrepp synliggörs samt vilka epistemologiska riktningsgivare lärarna använder. Studien inspirerades av epistemologiska riktningsgivare genom pragmatismens syn på lärande. Lärarnas uppfattningar har kunnat urskiljas genom semistrukturerade intervjuer samt öppna, strukturerande och direkta observationer. Resultatet visar att de verksamma lärarna ser flera faktorer som betydelsefulla vid planering av NO-undervisningen. I planeringarna ingår teori i form av att eleverna ska få kunskaper om begrepp och fenomen. Lärarna planerar även för praktiskt undervisning i form av undersökningar. Naturvetenskapliga begrepp synliggörs genom att lärarna uppmärksammar och förenklar begreppen. Lärarna intar flera epistemologiska riktningsgivare i olika undervisningssituationer för att leda eleverna i arbetsprocessen. Lärares undervisning är avgörande för elevernas lärande. I denna studie har det framkommit att lärare planerar för olika arbetsformer och handleder eleverna genom olika metoder i NO-undervisningen för att eleverna ska nå begreppsförståelse. / <p>NO</p>

I denna studie har jag undersökt hur slöjdlärare går till väga då de lär ut ämnesspecifika ord och begrepp samt hur slöjden kan hjälpa eleverna med deras läs- och språkutveckling. Läsförståelsen i svensk skola sjunker enligt de internationella Pisa-studierna, samtidigt som en omfattande invandring till Sverige skett, vilket har medfört ett ökat antal elever med svenska som andraspråk i svenska skolor. De sjunkande resultaten visar sig i skolans alla ämnen och elever med låg läsförståelse kan ha svårigheter i skolans alla ämnen. I studien har fem kvalitativa telefonintervjuer genomförts med slöjdlärare från olika delar av landet. Utgångspunkt har tagits från de styrdokument slöjdlärare har att förhålla sig till i sin planering och genomförande av undervisningen. Flera av de texter som ligger till grund för denna studie poängterar läsförståelsens vikt i skolans alla ämnen och att varje lärare bör hjälpa eleverna att berika sitt språk. Resultatet av studien visar att informanterna ser slöjden som en del av elevers läs- och språkutveckling. De lägger stor vikt i att lära ut de ämnesspecifika orden och begreppen samt att eleverna i så stor utsträckning det är möjligt använder det svenska språket genom att läsa instruktioner, skriva loggbok och genomföra skriftliga redovisningar på slöjdlektionerna.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur barn i åldrarna 3-5 år använder språket i bygg- och konstruktionsleken. Undersökningsinstrumentet som använts för genomförandet av studien har varit videoobservation. Videoobservationerna har genomförts på två förskoleavdelningar, totalt 21 barn. Resultatet av studien visar att barnen använde sig av många olika begrepp i bygg- och konstruktionsleken, vilka delats in kategorierna matematiska begrepp, rumsorienterade begrepp och skriftspråkliga begrepp. Barnen använde sitt språk i bygg- och konstruktionsleken för att beskriva och förklara olika saker i leken men också för att bepröva sina erfarenheter. Vidare kunde det urskiljas att barnen använde språket i bygg- och konstruktionsleken för att samspela med varandra. Resultatet har analyserats utifrån begreppen utvecklad och begränsad kod, explicit och implicit tal, peer tutoring, cooperative learning och peer colloboration. Barnen i studien uppvisade variation i språkanvändningen oberoende av ålder.</p>

Gymnasiereformen som genomfördes 2011, även kallad GY11, medförde en fokusering på kunskapsmål formulerade som förmågor att utveckla hos eleverna. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några gymnasielärare inom matematik beskriver, kommunicerar och arbetar med de sju förmågor som fastställts inom ämnet matematik. Den metod som används är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Fem gymnasielärare som undervisar i matematik har intervjuats enligt en fastställd intervjuguide. Svaren sammanställs i matrisform via ett webbaserat formulär. Inför analysen av lärarnas beskrivningar av de matematiska förmågorna utförs en operationalisering. Karaktäristiska termer från Skolverkets formuleringar och förklaringar av förmågorna väljs ut och kompletteras med synonymer. Lärarnas beskrivningar av förmågorna jämförs med orden från operationaliseringen. Beroende på hur många ord från operationaliseringen som finns med i lärarnas svar bedöms svaren ha en låg, måttlig eller hög överensstämmelse med Skolverkets formuleringar av de olika förmågorna. Resultatet av undersökningen antyder att det kan förekomma brister i hur några lärare beskriver betydelsen av matematikens förmågor. Det framkommer även att förmågorna till största delen kommuniceras muntligt till eleverna. Dessutom finns antydningar i lärarnas svar att arbetet i klassrummet inte har förändrats nämnvärt mot att utveckla de matematiska förmågorna. Slutsatsen av undersökningen är att arbetet med de matematiska förmågorna är eftersatt och att det därför behövs mera tid och utbildning för lärare.