Sammanfattning: Som arbetsterapeut är det viktigt att kunna skilja på betydelsen och innehållet av aktivitet inom ramen för arbetsterapi från en mer allmän betydelse. Om dimensionerna av aktivitet skulle kunna beskrivas utifrån empiriska data skulle det kunna bidra till en djupare förståelse av begreppet och dess relation till hälsa skulle ytterligare kunna tydliggöras. Syftet med studien var att undersöka hur studenter vid Örebro universitet uppfattade begreppet aktivitet, samt om det fanns skillnader i uppfattning beroende på kön eller akademitillhörighet. För att säkerställa att studenter från alla berörda akademier på universitetet blev representerade i urvalet valdes ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling skedde genom gruppenkäter. Enkätens påståenden utformades från resultatet av två empiriska studier om begreppet aktivitet. Insamlad data bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet Statistical Package for Social Science [SPSS]. Svarsfrekvensen var 99 procent. Av 222 inkluderade respondenter var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Överlag instämde majoriteten respondenter helt eller delvis i påståendena fördelade på fem olika kategorier. Störst medhåll av alla frågor fick ”aktivitet utförs av alla oavsett ålder” där 82 procent instämde helt. Slår man ihop andelen som instämde helt och delvis fick ”aktivitet påverkar min personliga utveckling” störst medhåll med 96 procent. Störst avstånd togs till att ”aktivitet påverkar min hälsa negativt”, där 50 procent angav att de inte instämde alls. Ett Mann-Whitney test visade på signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i 17 av 50 variabler. Kvinnorna instämde i högre grad än männen på samtliga av dessa, något som kan bero på att enkätens påståenden i huvudsak beskrev aktivitet från ett kvinnligt perspektiv. Ett Kruskal-Wallis test visade att det fanns signifikanta skillnader mellan studenter från olika akademier avseende 10 av 50 variabler, skillnader som till viss del kunde härledas till studenternas framtida yrkesval. I huvudsak uppfattade studenter vid Örebro universitet aktivitet som något som: utförs av alla oavsett ålder; är att göra; kan vara något vi gör under hela våra liv; skiljer sig från person till person; påverkas av personliga värderingar och intressen, samt är något som påverkar vår personliga utveckling. Det fanns ett tydligare instämmande från respondenterna gällande vad vi gör och varför, jämfört med hur vi gör det.

Denna studie syftar till att få kunskap om vilka matematiska begrepp barn i förskolan använder sig av när de kommunicerar matematik i den fria leken inomhus på förskolan och hur de kommunicerar begreppen. För att kunna utgå från barnen och utveckla de pedagogiskt styrda matematiska aktiviteterna är det värdefullt att veta vilken kunskap barnen redan har. Undersökningsfrågorna jag har använt mig av är: Vilka matematiska begrepp använder barn när de kommunicerar matematik i den fria leken? Hur kommuniceras de matematiska begreppen? I studien som är kvalitativ har jag använt mig av observationer. Resultatet visar att barn använder sig av många olika matematiska begrepp i flera olika leksituationer. De begrepp barnen använder mest är jämförelseord, lägesord och antal när de kommunicerar matematik. Bland annat genom att resonera om regler, ställa upp premisserna för rolleken och i konstruktionsleken. Även i dans förekom en hel del matematiska begrepp.

Den här studiens syfte var att, med hjälp av tidigare forskning, få kunskap om hur undervisningen kan utformas för att stödja elevers lärande och begreppsbildning inom ämnet kemi i grundskolan med extra fokus på årskurs F-6. För att besvara syftet har följande frågeställning arbetats fram: Vad har visat sig vara betydelsefullt för elevers begreppsbildning inom kemi, enligt tidigare forskning? Arbetet är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att studiens frågeställning besvarats med hjälp av tidigare forskning inom området. För att hitta relevant litteratur för studien användes sökmotorerna N orDiNa, Eric (Ebsco) och Avhandlingar.se. Studiens resultat visar att begreppsbildning är en grundpelare för förståelse av kemiämnet. Den belyser olika vägar för lyckad begreppsbildning och lyfter lärarens betydelse för elevernas lärande och begreppsutveckling. Forskning påvisar att läraren måste leda och förstå sina elever för att de ska ges möjlighet till begreppsbildning. Studiens resultat visar också att det laborativa arbetet oftast är en utgångspunkt för elevernas begreppsbildning. Dock påpekar olika forskare att laborationer inte räcker utan bör kompletteras exempelvis genom olika metoder för att visualisera abstrakta kemiska begrepp. Studien visar även att känslomässiga faktorer har betydelse för elevers lärande, deras känslor styr deras intresse, vilket bör uppmärksammas av lärare. Att begreppen sätts i ett sammanhang, visar studien, är även en av de mest väsentliga faktorerna för elevernas begreppsutveckling inom kemi. / <p>Naturvetenskap</p>

Den här studiens syfte var att få kunskap om läroprocesser kopplade till naturvetenskaplig begreppsbildning bland andraspråkselever och mer specifikt att besvara frågan om vilka strategier som lärare har för att stötta andraspråkselevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ fallstudie. För datainsamlingen genomfördes en rad intervjuer med verksamma lärare vilka sedan analyserades enligt kvalitativa fallstudiens ansats för att få svar på studiens frågeställning. Denna studie visar att de huvudsakliga strategierna som lärarna har för att stötta andraspråkselevers naturvetenskapliga begreppsbildning är visualisering och användning av digitala verktyg för att tydliggöra begreppens innebörd. Undersökningen ledde till upptäckt av ytterligare fyra strategier, nämligen att uppleva begrepp praktiskt med kropp och sinne, samtal om och öppna frågor kopplade till begrepp, att skriftligt beskriva begrepp samt att utgå ifrån elevernas referensramar. Däremot saknas det underlag i studien som visar att eleverna får tillräcklig med stöd på sitt modersmål, något som Skolverket framhåller som viktigt för att främja elevers lärande i naturvetenskap och kanske särskilt viktig för andraspråkselever då de språkliga kunskapskraven inom naturvetenskapen är lika oavsett hur lång tid eleven har tillbringat i Sverige. / <p>NO</p>

Textuppgifter är en metod för att koppla matematiken till vardagsrelaterade situationer och problem. Denna studie har undersökt begrepp och räknekunskaper i textuppgifter inhämtade från en befintlig studie, samt undersökt huruvida de två aspekterna har påverkat provets resultat. Undersökningen har använt sig av två olika ramverk, ett för begrepp samt ett för räknekunskaper, för att kunna uppnå studiens syfte. Genom att analysera uppgifternas begreppsfördelning som är representerade i provet, visade studien att fördelningen mellan vardagsoch matematikbegrepp inte visade någon tydlig fördelning samtidigt som det inte heller påverkat provets resultat. Dock antyder resultatet att antalet ord i uppgiften kan vara en påverkande faktor. Vidare antyder resultatet att räknekunskaper har varit en påverkande faktor för provets resultat. Multiplikation i kombination med rationella tal var den beräkning som flest elever svarat fel på.

The purpose of this study is to examine the context in which the swedish Social Democratshave used the concept of solidarity and the inclusion of the concept. The method used is asmaller model of conceptual historical method and the material is the party programs from1960, 1990, 2001 and 2013. First through a synchronous analysis to distinguish the contextand then through a diachronic analysis to compare contexts in each party program with eachother. The results of the survey show that the concept of solidarity is used more frequentlyand in more contexts than was the case during the 1960s program. Even those who are to beincluded in solidarity increase from a class focus to a focus on the outside world. Furthermorethe theories of Durkheim, Liedman and Stjernø are used to explain why these contexts andinclusions have expanded.

Under mina VFU-perioder uppdagades elevernas, oavsett etnisk bakgrund eller annat modersmål än svenska, ovana med språkliga termer och begrepp inom tekniska ämnen. Frågan som väcktes var hur jag ska kunna möta elevernas lärande och förståelse av de ord och begrepp som används inom ämnet Teknik. I vardagen kommer elever inte i kontakt med de tekniska termer som används i skolan. Hajer &amp; Meestringa (2014) beskriver att fackspråket eller skolspråket, oberoende av vilken utbildning, med tillhörande termer kan till en början vara svårt. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i gymnasiet kan återberätta med hjälp av två olika 3-dimensionella modeller, artefakter, vilka krafterna är med deras angreppspunkter och avstånd/längder samt beskriva den mekaniska funktionen i modellerna. Dessutom vill jag undersöka om interaktion och gruppdynamik ger ett bättre resultat genom att arbeta och resonera tillsammans. Studien genomfördes med elever som läst mekanik i ämnet Teknik drygt ett halvår tidigare. Analys av ord och begrepp tas inte med i studien utan det är förståelsen för hur modellerna påverkas. Metoden jag använde är deltagande observation genom att två grupper med tre elever i varje fick berätta om funktionen i modellerna. De två grupperna deltog efter varandra så jag fick två undersökningsgrupper.  Studien filmades och all kommunikation transkriberades vilket jag sedan använde i min resultatbeskrivning och analys. Resultatet visar sig att modellerna sätter igång resonemangen mellan eleverna och det sker utbyte av kunskap och lärande. Då det sker en interaktion i gruppen blir lärandet bättre med en mer tydlig beskrivning av funktionen än om enbart en elev för resonemangen. Relevanta ord och begrepp används inte i stor omfattning. Modellerna används flitigt av eleverna. De visar med händerna samtidigt som de beskriver vad som påverkar konstruktionen med avseende på krafter med deras angreppspunkter och avstånd mellan kraft och vridningspunkt i beskrivningen av moment.

With the development of modern GPUs, the computational power they provide have become more accessible and versatile. This has fueled the development of interactive visualization techniques and among them volumetric visualization. The objective of this project is to implement a volumetric path tracer as a reference renderer for volumetric visualization with OpenCL as the target platform. The implementation is created as a processor in an existing visualization framework called Inviwo. The components of the implementation are validated with the help of an analytic single scattering test scenario. The implemented path tracer is then used to render a series of scenes containing both sparse and dense participating media, where the different terms and parameters are studied. The results show comparisons of extinction coefficients, anisotropic scattering using the Henyey-Greenstein phase function, single vs. multiple scattering and a mixed BSDF that is comprised of both a BRDF and an isotropic phase function. One of the conclusions drawn from the results is that multiple scattering not only result in indirect lighting which light up the shadowed regions of the image, but also results in more vivid colors thanks to the sub-surface scattering that naturally occurs.

Detta arbete presenterar en studie som behandlar energiomvandlingar i kursen Kemi 1 i gymnasieskolan, där kemiska modeller i läroböcker har analyserats utifrån komplexitetsnivå. En modell som i detalj redogör för viktiga begrepp, samt sätter in dem i ett större sammanhang har högre komplexitet än andra förenklade modeller. Arbetet syftar till att ge inblick i vilka komplexitetsnivåer kemiska modeller har, samt i vilken grad modellerna öppnar upp möjligheter för elever att utveckla högre kognitiva förmågor. Detta har undersökts genom en kvalitativ textanalys av fyra läroböcker i kemi för gymnasiet, med hjälp av analysverktyget ”Komplexitetsnivåer i Naturvetenskapliga Modeller” (KNM), som byggs upp av teorierna bakom Modellen för hierarkisk komplexitet i kemi (MHC-C), Blooms taxonomi för lärandemål och Shavelsons ramverk. Resultatet visar att komplexitetsnivån varierar både inom och mellan läroböcker, vilket belyser lärarens viktiga roll vid planering av undervisning och val av läromedel. En slutsats som kan dras av analysresultatet är att komplexitetsnivån i modellerna är av betydelse för vilken möjlighet elever har att uppnå högre kognitiva förmågor.

Bakgrund: Omsorg har väckt många känslor inom forskarvärlden. En del forskare menar att omsorg ska lägga grunden för sjuksköterskans kunskapsområde istället för omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa innebörden i begreppet omsorg i en omvårdnadskontext. Metod: Begreppsanalys enligt Peep Koorts modell. En semantisk analys med etymologisk utredning och diskriminationsanalys av omsorgs synonymer. Resultat: Den etymologiska utredningen visade att begreppet omsorg bibehållit sin innebörd över tid. Kontexten har dock ändrats från att ofta användas i ett Bibliskt sammanhang till att idag vara något som används i folkmun och i olika yrkessammanhang. I resultatet framkommer det att skötsel och omtanke är begreppet omsorgs starkaste synonymer. I den semantiska analysen och diskriminationsanalysen av begreppet omsorg kunde två olika betydelsedimensioner tydligt påvisas: praktiskt arbete och sjuksköterskans välvilja. Möjligen är det detta som bidrar till den rådande oenigheten av begreppet. Slutsats: Begreppet omsorg har inte förändrats avsevärt mycket sedan år 1950 och framåt. I samhället generellt så förknippas begreppet omsorg med omsorgsverksamheter, samhällsvård och socialvård. Kärlek är en grundpelare för att kunna ge omsorg och kan uttrycka sig på många olika sätt i omvårdnaden.