Syftet med föreliggande studie är att ur ett lärarperspektiv, fördjupa kunskapen om hur lärare beskriver att de arbetar med och kartlägger matematiska begrepp i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv. Studiens resultat visar på en variation av arbetssätt som lärare arbetar utifrån för att undervisa om matematiska begrepp, exempelvis med hjälp av konkreta material. Kartläggningsstrategier urskiljs även, exempelvis via diagnoser och formativ feedback. Studien tar stöd av ett pragmatiskt perspektiv och har en kvalitativ ansats. I databearbetningen har ett ytterligare perspektiv trätt fram, makt. Slutsatsen är att elevers förmåga att ta till sig och befästa matematiska begrepp ligger på hur lärare förvaltar sin lärarprofession. Vår studies resultat kan vara ett bidrag till fortsatt forskning, om hur lärare upplever att undervisningen kan läggas upp och hur kunskaper kan kartläggas, för att på bästa sätt vara rättvisande och vägledande till det livslånga lärandet, i förhållande till matematiska begrepp.

Kursplanen är ett av de styrdokument som skolan styrs av och är skrivet som ett regelverk för alla Sveriges skolor. Syftet med studien var därför att undersöka bildämnets utveckling med fokus på syfte, mål och begrepp i skolans kursplaner under tidsperioden 1980-2011. I denna undersökning har jag utgått från Kosellecks begreppshistoriska teorier, där begreppens betydelse och förändringar av dem är i fokus. I metod delen redogör jag för hur urvalet och genomförandet av datainsamlingen gått till. Resultatet av min undersökning visar att de läro- och kursplaner jag studerat tydligt visar på att läroplansförändringarna i hög utsträckning påverkat utformningen av kursplanerna. Min analys visar även att bildämnets syfte och mål förändrats från att handla om kommunikation med bilder som främst innebär att granska och tolka, till att sedan övergå till att fokusera på samhällslivet och personligutveckling. Idag läggs istället betoning på att eleverna ska utveckla och införskaffa erfarenheter om hur bilder skapas, tolkas och framställs. I diskussionen jämförs tidigare forskning samt relevant litteratur med resultatet. De läroplansförändringar som skett mellan dessa tre kursplaner kan sammanfattas med att samhällsutvecklingen har bidragit till att det blivit en synbar förändring i respektive kursplan. I det stora hela handlar läro- och kursplaners förändringar om hur samhället utvecklas och vad som räknas som aktuell kunskap i en viss tid. / <p>2021-01-08</p>

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka faktorer elever anser påverkar matematikuppgifters svårighetsgrad. Detta undersöks genom forskningsfrågan: Vilka uppfattningar har elever i årskurs 5 och 6 om påverkan på matematikuppgifters svårighetsgrad vad gäller läsförståelse och matematiska begrepp, kontext, semiotiska resurser och andra faktorer? Studiens ramverk baserades på en sammanställning av tidigare forskning. För att undersöka forskningsfrågan intervjuades 15 elever genom enskilda kvalitativa intervjuer. Utifrån elevernas uppfattningar visade resultatet att textmängden, begrepp elever inte förstod eller kände till, begrepp med olika betydelser i det matematiska språket och i vardagsspråket, kontext och semiotiska resurser påverkade elevers förståelse för matematikuppgifter. Begrepp som elever förstod eller kände till varken förenklade eller försvårade deras förståelse för matematikuppgifter. Resultatet visade också att andra faktorer kunde påverka förståelsen för matematikuppgifter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur NO-lärare i årskurs 4-6 ser på naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet och hur de beskriver att de arbetar med undersökande arbetssätt för att eleverna ska utveckla förtrogenhet för de naturvetenskapliga begreppen. Pragmatismen och det sociokulturella perspektivet på lärande ligger till grund för studien. För att söka svar på studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer med verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 genomförts. Resultatet visar att lärare ser användande av begrepp, att kombinera arbetssätt och att koppla begrepp till erfarenheter som det viktigaste i undervisningen för att möjliggöra för elevers naturvetenskapliga begreppsförtrogenhet. Studien visar även att lärare arbetar med elevers erfarenheter av naturvetenskapliga fenomen, gör kopplingar till elevernas vardag och låter eleverna själva söka efter begreppsförklaringar för att eleverna ska utveckla naturvetenskaplig begreppsförtrogenhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i åk F-6 ger elever möjlighet attutveckla sin matematiska begreppsförståelse. Kvalitativa intervjuer har genomförtsmed två förskoleklasslärare, en 1 – 3-lärare och två 4 – 6-lärare, där data sedan bearbetats, analyserats och kategoriserats genom ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatetvisar att variation av arbetssätt och konkretisering av matematiska begrepp användsför att eleverna ska befästa begrepp. Teori och praktik länkas samman och flera olika,konkretiserande verktyg exemplifieras i studien. Den matematiska terminologin används av vissa lärare tillsammans med vardagsbegrepp. Resultatet visar dock att dettainte gäller samtliga lärare då andra anser att den matematiska terminologin hör samman med begreppsförståelse och är så pass viktig att introducera tidigt att de enbarttillämpar den.

The main objective of this study is to explore how preschool teachers describe their experiences of working with children in need of special support. The empirical data used in this qualitative study was reached by conducting phone interviews with seven preschool teachers working in Sweden. Questions were asked about definitions of certain terms, feelings of capability and experiences. Through analysis of the data, the aim is to paint a nuanced image regarding the complexity of a preschool teacher's task of ensuring that every child's need of support is seen to. The theoretical framework used is one composed mainly of positioning theory, with support from and anchoring in other concepts which were considered appropriate given the acquired data. Our analysis show the complex nature of the relationship between the preschool teacher and the concepts used in documents of control, for example the preschool curriculum. Furthermore we find that the broad variations of definitions regarding guiding concepts in such documents, likely provide a hindrance on the road towards equivalence. The respondents, though, described themselves as capable and competent in providing the special support for the children deemed to be in need of such. They argued that a more palpable hindrance in the everyday work with ensuring every child's right to equal opportunities was a lack of organisation with regards to staffing and group sizes. We also found that the respondents perceived a sense of powerlessness regarding their ability to affect this situation. This might lead to the stagnation of standard procedure in a state which is unwanted by the preschool teachers and not in the best interest of children's rights.

Som en följd av en ökad migration i världen har idag cirka 32 procent av eleverna i den svenska gymnasieskolan utländsk bakgrund. De senaste åren har dessutom andelen nyanlända elever ökat stort – år 2017 gick ungefär var tionde gymnasielev på språkintroduktion. Drygt var tredje elev som studerat på språkintroduktion fortsätter efter två år till ett nationellt gymnasieprogram. Elevers skilda språkliga och kulturella erfarenheter ställer därmed nya krav på dagens lärare, inte minst på gymnasiet där kurserna ofta ligger på en avancerad språklig nivå. Med bakgrund i skolans kompensatoriska uppdrag är därför syftet med den här uppsatsen att undersöka uppfattningar kring samhällskunskapsämnets språkliga utmaningar och hur de tar sig uttryck i undervisningen. Studien grundar sig i teorier kring andraspråksinlärning och språkutvecklande undervisning och tar bland annat upp aspekter som interdependenshypotesen och genrepedagogik. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade forskningsintervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap från tre olika skolor. Resultatet visar att lärarna uppfattar mängden sak-och tankebegrepp som den största utmaningen i undervisningen och alla såg ett direkt samband mellan elevers språkliga förmåga och deras betyg. Samhällskunskap uppfattas dessutom ofta som ett abstrakt ämne för flera nyanlända elever. Utifrån intervjupersonernas svar föreföll framför allt elevunderlag, resurser samt kunskap om flerspråkighet avgöra hur mycket lärarna aktivt fokuserade på språkutvecklande arbetssätt. Denna studie pekar på vikten av att inte se språk och ämneskunskaper som två separata företeelser utan att ett stort språkligt fokus är nödvändigt för att skapa en undervisning som gynnar alla elever.

SammanfattningSyftet med vårt skrivande är att utreda hur lärare kombinerar olika arbetssätt för att främja elevernas lärande och förmågor inom naturorienterande ämnena i årskurs 4-6. I fokus för vårt intresse är elevernas utveckling av naturvetenskapliga begrepp värme och temperatur. Teoretiska utgångspunkter för arbetet är sociokulturellt perspektiv baserat på Vygotskij men också det poststrukturella perspektivet. Dessa två perspektiv i samband med tidigare forskning om elevers missuppfattningar av begreppen värme och temperatur utgör våra teoretiska ramar och möjliggör en jämförelse av arbetssättens effekt på elevers begreppsförmåga. På grund av detta kan man säga att vårt arbete innehåller några komponenter av en komparativ studie. För att ta reda på lärarnas inställning till ett varierande arbetssätt samt hur olika metoder påverkar elevernas utveckling genomförde vi intervjuer med fyra NO-lärare i årskurs 4-6 och observerade två lektioner. Genom flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer och två strukturerade observationer försökte vi besvara våra frågeställningar. Resultaten av intervjuerna visar att ett varierande arbetssätt främjar i största utsträckning elevers begreppsförståelse samt att konkretisering genom ett laborativt arbete leder till djupare förståelse av begreppen värme och temperatur. Resultaten av observationer hänger ihop med resultaten av intervjuer. Tabeller och tre cirkeldiagram (Figur 1) har funktion att skapa en mer nyanserad bild av vårt resultat. Med syfte att visa förhållande mellan användningen av ämnesneutrala- och ämnesrelaterade ord användes tematisk analys.

Studiens syfte är att ta reda på vilka metoder lärarna använder sig av, vilka tankar och upplevelser de får i arbetet med utomhusmatematik. Teoriernas resonemang om autentiskt förhållningssätt och lärandemiljöer skapar nya kreativa miljöer som används båda som läromedel och plats för lärandet. Sociala relationer hjälper till att upptäcka bearbeta och befästa kunskap och ger den hållbar användning. Arbetet grundas på metoden kvalitativ forskningsintervju och utfördes på två skolor med sex lärare som arbetar med elever i årskurs 4–6. Resultaten gav svar på att lärarna använder varierade laborativa arbetssätt genom att ha matematikundervisning båda inomhus och utomhus, samt arbetar de ålders- och ämnesintegrerat. Autentiska uppgifter hjälper till med att göra undervisningen varierad och motiverar eleverna till att utforska matematiska begrepp och förklara symbolspråket genom språkutveckling.

Syftet med studien är att bidra till kunskap genom att belysa pedagogernas uppfattning och erfarenheter av lekens betydelse i undervisningen. Hur leken används kan trots allt ändras beroende på pedagogens uppfattning. Jag har gjort en kvalitativ studie som är byggd på intervjuer. Till hjälp har jag använt tidigare forskning som berört mitt forskningsområde. Resultatet av studien visar att pedagogerna anser att leken är lärorik och betydelsefullt för barns utveckling och inlärning. Pedagogerna uppfattar lek som ett verktyg och använder den på olika sätt i sin undervisning, för att förstärka lärandet, att göra undervisningen lustfylld och som en social aktivitet. Resultatet av min undersökning kan vara till nytta för mig i mitt kommande yrke. Mitt arbete kan bidra med ökad förståelse till professionen och bidra med kunskap om lekens betydelse i verksamheten. Både resultatet i min studie och tidigare forskning visar att leken är grundläggande för barns utveckling och lärande. / <p>2020-06-08</p>