The purpose of this study is to contribute with knowledge about what perceptions the preschool teachers have about the pedagogical activities in music, and what perceptions exist about the changes in the new curriculum within the subject of music and what they can contribute to. The survey has been conducted with semi-structured interviews in order to be able to conduct extensive discussions about how preschool teachers perceive or understand something. The material has been analyzed using a phenomenographic analysis model in seven steps. The result of this study shows that music is often used as a method in preschool activities, and rarely as a learning object. It also shows that the uncertainty of preschool teachers contributes to less teaching in the subject of music. Changes in the curriculum show very different ideas about how changes will be made in the subject of music in preschool. One side is that it is a rewording that does not contribute to any change in the activities at preschool. While the other side believes that a major change needs to be made to reach the curriculum goals within the subject. My conclusion is that there is less knowledge about the basics of music and the concepts used in music education. This can help to ensure that the goals in the new curriculum (Skolverket, 2018) cannot be met. / Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar förskollärarna har om den pedagogiska verksamheten i musik, samt vilka uppfattningar som finns kring förändringarna i nya läroplanen inom ämnet musik och vad de kan bidra till. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer för att kunna föra utförliga samtal om hur förskollärarna uppfattar eller förstår något. Materialet har analyserat med hjälp av en fenomenografisk analysmodell i sju steg. Resultatet i denna undersökning visar att musik ofta används som hjälpmedel till annat lärande i förskolans verksamhet, och sällan som lärandeobjekt alltså musik som eget ämne. Det visar också att osäkerheten hos förskollärarna bidrar till mindre undervisning i ämnet musik. Förändringar i läroplanen visar tudelade uppfattningar om hur förändringarna i verksamheten inom ämnet musik kommer se ut. Ena sidan menar att det rör sig om en omformulering som inte bidrar till någon förändring i verksamheten. Medan andra sidan anser att en stor förändring behöver ske för att nå upp till läroplansmålen inom ämnet. Mina slutsatser är att det saknas kunskap kring musikens grunder och de begrepp som används i musikundervisning. Det kan bidra till att målen i den nya läroplanen (Skolverket, 2018) inte kan tillgodoses.

Studiens syfte är att synliggöra hur elever i årskurs 4-5 beskriver och karaktärisera begreppen fast, flytande och gasform. Studien ämnar även att lyfta fram vilka uppfattningar elever har om materiens fasövergångar.   Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på en skola i södra Sverige, där 20 elever från årskurs 4 och 5 deltog i undersökningen.    Resultatet i denna studie visar att det finns en variation i elevers beskrivande och hur de karaktärisera begreppen fast-, flytande- och gasform. Resultatet visar att eleverna beskriver och karaktärisera begreppen fast, flytande och gas på två nivåer, det de kan se och uppleva (yttre egenskaper), samt det som de inte kan se (inre egenskaper) med blotta ögat. Det som framkom är att eleverna främst väljer att beskriva begreppen med yttre egenskaper först där de utgår från vad de kan se och sina upplevelser av materiens faser. Vidare visar resultatet att det finns svårigheter för elever att kategorisera vilken fas materien befinner sig i vid kategorisering av konkret rekvisita.     I resultatet av elevernas uppfattningar om fasövergångarna upptäcktes det sex kategorier i studien: förflyttning av materia, förklaring som inte beskriver processen, förklaring med fasövergångens process, animistiska beskrivningar, kemisk reaktion och förändring i partiklarnas storlek. Elevernas uppfattningar är varierande och visar att det finns brister i begreppsbildningen för faserna och fasövergångarna. En annan brist som också upptäcks är förståelsen för massans bevarande.

Barn med dövhet och hörselnedsättning får inte som normalhörande barn tillgång det talade språket automatiskt via hörseln. Ord och begrepp måste läras in på ett medvetet och systematiskt sätt för att denna elevgrupp inte ska komma efter i språkutvecklingen. En utvecklad hörselteknik har gett bättre förutsättningar att få tillgång till det talade språket än tidigare. På så sätt har utvecklingen av ordförrådet underlättats för denna elevgrupp, men trots det har de fortsatt stora brister i sin ord- och begreppsuppfattning. Beroende på den tekniska utvecklingen kan föräldrar till döva och gravt hörselskadade barn oftast välja språk för sitt barn: teckenspråk, tal eller både och. Utifrån språkval hamnar barnen på olika skolor med eller utan teckenspråk. Syftet med denna studie är att belysa vilka möjligheter till utveckling av ordförråd och begrepp som evidensbaserad forskning beskriver i olika undervisningsmetoder för barn och elever med dövhet och hörselnedsättning i en talspråkig skolmiljö i förhållande till en tvåspråkig skolmiljö. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där elva artiklar sorterades fram och sedan analyserades för att få svar på våra forskningsfrågor. Sammanfattningsvis har metoderna vi tittat på lett till utveckling av ett förstorat och fördjupat ordförråd kopplat både till ordbild, tecken och i vissa fall tal. Metoderna har även gett möjlighet för elever att utöka sin morfologiska användning av nya ord samt att få ett utökat teckenförråd med korrekt teckenspråkig fonologi.

Den här empiriska studien syftar till att undersöka elevernas reflektioner och frågor om språk i matematikundervisningen. Studien har utgått från klassrumsobservationer vid helklassundervisning och parintervjuer där elever fått lösa textbaserade uppgifter tillsammans. Analysen utgår från Cummins distinktion av vardagsspråk och kunskapsspråk, Realistic Mathematics Education, Deweys pragmatism och Vygotskijs språkteori. Slutsatserna av studien pekar på att det förekommer frågor om språk i matematikundervisningen som kan ha hög betydelse trots att frågornas språkinnehåll bedöms vara oviktigt. Dessutom visar studien en diskrepans mellan matematisk lösning och resonemang kring lösningen. Detta analyseras utifrån frågan om språket som kommunikativ funktion eller demonstrativ funktion. Studien bottnar i att matematiken byggs av såväl vardagsspråk som ämnesspråk. För att ha möjlighet att tillgodogöra sig matematiska problem att lösa behöver eleven förstå orden som används i exemplen, oavsett om det är matematiska eller vardagliga ord.

Många elever når inte godkänd nivå i matematik. En del av förklaringen till det är att elever har svårt att förstå språket i matematikundervisning och matematikläromedel. Syftet med min studie är att belysa svårigheter som elever i de tidiga skolåren har med språket i matematiken. Syftet är också att få syn på vilka orsakerna till dessa svårigheter är. För att få svar på forskningsfrågorna har en kvantitativ undersökning gjorts om elevers förståelse av olika begrepp i matematikläromedlen. En kvalitativ observation med inslag av intervjufrågor har också gjorts. Studien visade på att många elever har svårigheter med att förstå språket som används i läromedlen. En del av svårigheterna kom sig av brister i begreppsuppfattningen, en del berodde på bristande läsförmåga och språkförståelse, ytterligare anledningar till svårigheterna visade sig vara svårigheter att förstå metaforer och bilder samt även svårigheter med att hålla mycket information från matematikuppgifter i arbetsminnet. / Many students do not reach an approved level in mathematics. Part of the explanation for this is that students find it difficult to understand the language of mathematics teaching and mathematics teaching material. The purpose of my study is to highlight the difficulties that pupils in primary school have with the language of mathematics. The purpose is also to get an idea of the causes of these difficulties. In order to get answers to the research questions, a quantitative study has been made on students' understanding of different concepts in the mathematics teaching materials. A qualitative observation with elements of interview questions has also been made. The study showed that many students have difficulties understanding the language used in the teaching aids. Some of the difficulties came from shortcomings in the conceptual concept, some were due to a lack of reading ability and reading comprehension, additional reasons for the difficulties turned out to be difficulties in understanding metaphors and images as well as difficulties in keeping much information from mathematical tasks in the work memory.

Vår samtid har ett större fokus på att kommunicera estetiska uttryck vilket även visar sig i slöjdämnet i grundskolan. Att tolka estetiska uttryck är en av fyra förmågor i slöjd som eleverna enligt kursplanen ska arbeta med. Syftet med studien har varit att undersöka slöjdlärares uppfattningar om och upplägg av kunskapsområdet estetiska uttryck i sin undervisning. Studien belyser hur slöjdlärarna beskrivit ämnesinnehållet i kunskapsområdet, hur de didaktiskt organiserat sin undervisning och vilka utmaningar de upplevt i sin undervisning samt hur de kan förstås. Studiens empiri har utgjorts av kvalitativa intervjuer av sex slöjdlärare med lång erfarenhet. Slöjdlärarna har beskrivit att de har olika utgångspunkter i arbetet med estetiska uttryck men även hur de på olika sätt arbetat med området utifrån styrdokumentets centrala innehåll. Utmaningarna som slöjdlärarna upplevt har de bemött främst genom att de aktivt använt sig av styrdokument, stödmaterial, kollegialt lärande samt reflekterat över sin didaktiska process. Fyra av sex av de intervjuade slöjdlärarna har uttryckt ett behov av kompetensutveckling inom området, vilket även finns med som önskemål enligt Skolverkets nationella utvärdering 2015, där åtta av tio slöjdlärare uttryckt samma behov. Utöver de formalestetiska begrepp som ingår i respektive arbetsområde, har eleverna även använt sig av känslouttryck och kopplat till egna intressen när de tolkat estetiska uttryck. Slöjdlärarna har sett elevers känslor och intressen som en ingång i arbetet men även som ett sätt att motivera elever som visat svårigheter inom kunskapsområdet. Även slöjdlärarna har pratat om känslor när de relaterat till lyckade slöjdprojekt inom kunskapsområdet estetiska uttryck.

Denna studie avser en begreppshistorisk ansats där syftet är att undersöka vilka olika förståelser av begreppet nya religiösa rörelser som återfinns hos några ledande forskare inom forskningsfältet. Studien ser utifrån forskares perspektiv och beskrivning om hur begreppet nya religiösa rörelser har definierats. För att få svar på frågeställningarna har tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet nya religiösa rörelser belysts. För att skapa en mer innehållsrik studie utgår bakgrundsavsnittet från de aktuella kursplaner och kommentarmaterial från grundskolan och gymnasiet samt två läroböcker från två olika tidsperioder som visar på skillnader i begreppsbeskrivningen av nya religiösa rörelser. Det som står i fokus i min studie är hur nya religiösa rörelser definieras rent begreppsmässigt och med hjälp av flera forskare har jag kunnat kartlägga definitionen av begreppet. I studien har jag använt mig av en begreppshistorisk analys. Det som passar in i min studie är främst möjligheten att begreppet kan undersökas semasiologiskt (begreppets betydelser) och onomasiologiskt (begreppets förändringar). I diskussionen diskuteras det resultat som framträtt från de olika forskarnas förståelser av begreppet tillsammans med de två läroböcker och läroplaner för grundskola och gymnasium. Resultatet pekar sedan mot en förändring av begreppet nya religiösa rörelser och hur definitionerna har vidgats med hjälp av flera forskare.

<p>Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena.</p><p>Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg. I fråga om begreppsförståelse och språkbehandling tycks det inte spela så stor roll om eleven läser ofta eller ibland. Den tyngst vägande förutsättningen verkar istället vara intresse.</p> / <p>The purpose of this diploma work is to investigate how leisure time reading habits of students affect their grades, understanding of concepts of science and language handling. A group of 75 pupils in the 8th grade gave written answers to questions about their reading habits and presumed autumn grades in the subjects Swedish and Science. They were also asked to explain some scientific concepts, compare the difficulty level of science to that of other school subjects and rate their interest in science</p><p>The survey shows a variation in writing skills that has no actual connection to reading habits. The majority fails to explain the given concepts even from an everyday point of view. Students who don’t read at all or only read comic books achieves poor results in the survey as well as low grades and students who read every day achieves high grades. In the matter of understanding of concepts of science and language handling it doesn’t seem to matter whether a student is reading every day or more seldom. It appears that the most important factor in this case is the student’s interest in science.</p>

<p>My purpose with this examination paper has been to inquire and make a contribution with knowledge about how teachers and remedial teachers work with children who has difficulties in mathematics.</p><p> </p><p>My specified question of issue was: How do teachers work with children who have difficulties in mathematics?</p><p> </p><p>My methods have been to read literature and to accomplish an examination by qualitative interviews with teachers and remedial teachers. My choice of methods has been contributing of me getting a good materiel about how teachers can work with children who has difficulties in mathematics. </p><p>The examination paper begins with the schools curriculum ”Lpo94” and definitions of difficulties in mathematics. Further the examination paper withholds charters of knowledge and capacity within mathematics, the learning process and different causes to difficulties in mathematics. Afterwards comes the primary part of the examination paper that withholds the teachers work, the educational contents, materiel and individualisation. Then comes the chapter of methods and the result of the inquire with the interview questions and answers. Afterwards comes an analyse of the inquires result and earlier research. The examination paper is completed with a discussion and a proposal to continued research.</p><p>My definitive conclusion is that teachers different work options like with elaborative materiel, solution of problems and words within mathematics, gives a better learning process and development for pupils with difficulties in mathematics. The teacher shall also adjust the educational contents too the pupils qualifications and needs.</p> / <p>Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka och bidra med kunskap om hur lärare och speciallärare/specialpedagoger arbetar med barn som har matematiksvårigheter.</p><p> </p><p>Min preciserade frågeställning var: Hur arbetar lärare med barn som har matematiksvårigheter?</p><p> </p><p>Mina metoder har varit att läsa litteratur och att genomföra en undersökning som gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare. Mina metodval har bidragit till att jag fått ett bra material om hur lärare kan arbeta med barn som har matematiksvårigheter.</p><p>Examensarbetet inleds med skolan läroplan Lpo94 och definitioner av matematiksvårigheter. Vidare innehåller examensarbetet avsnitt om kunskap och förmåga inom matematik, inlärningsprocessen och olika orsaker till matematiksvårigheter. Sedan kommer examensarbetets huvudavsnitt som innehåller lärarens arbete, undervisningens innehåll, material och individualisering. Efter detta kommer metodkapitlet och resultatet av undersökningen med intervjufrågor och svar. Sedan kommer en analys av undersökningens resultat och tidigare forskning. Examensarbetet avslutas med en diskussion och förslag till fortsatt forskning.      </p><p> </p><p>Min slutsats är att lärarens olika arbetssätt som t.ex. med laborativa material, problemlösning och begrepp inom matematiken bidrar till en bättre inlärningsprocess och utveckling hos elever som har matematiksvårigheter. Läraren ska även anpassa undervisningens innehåll till elevens förutsättningar och behov.</p>

Abstrakt Studien behandlar begreppskunskap inom området positionssystemet hos elever i matematiksvårigheter. Undersökningen har gjorts i årskurs 4 och omfattar naturliga tal avseende tiobassystemet. Studien består av en kvantitativ undersökning och en kvalitativ del med intervjuer. Resultatet av studien har organiserats i tre områden som har betydelse för individens utveckling av matematiska begrepp. Talområdet 1-10, talsystemets uppbyggnad samt förståelsen av stora tal. Av resultatet framgår att förståelse av ett begrepp kan vara mer ytlig än den ser ut att vara. Brister i grundläggande begreppsförståelse kan leda till att räknesvårigheter uppstår. Svårigheter är bland annat begreppen talsort och platsvärde, särskilt i stora tal. Sökord: begrepp, matematiksvårigheter, positionssystemet, schema, specialundervisning, tiobassystemet. / Abstract The study deals with the conceptual knowledge in the positional system for pupils with mathematical difficulties. The investigation was conducted in grade four and includes natural numbers for the ten-base system. The study consists of a quantitative survey and a quality part with interviews. The result of the study has been organized into three areas which have importance to the development of mathematical concepts for individuals. The number field 1-10, rules for the building of system of numbers and the understanding of large numbers. The result shows that the understanding of a concept may be more superficial then it appears to be. Deficiency in basic conceptual understanding can lead to numeracy problems. The difficulties included the concepts place-value and magnitude of number, especially in large numbers.   Keywords: concept, mathematical difficulties, positional system, schema, special needs education, ten-base system.