Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika begrepp. Två vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förståelse av dessa begrepp mättes hos elever vid två olika skolor i en enkätundersökning. Eleverna kunde lättare redogöra för begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen än eleverna i kemi A. Undersökningen visar också att eleverna själva är mycket positiva till bilder i undervisningen. De bilder som eleverna föredrar―enkla, tydliga, färgbilder som visar förlopp eller reaktioner― är också de bästa ur undervisningssynpunkt, enligt tidigare forskning.Utifrån resultaten och tidigare forskning diskuteras hur man bör tänka didaktiskt, när man använder bilder i undervisningen. / The role of pictures in conceptual understanding of chemistry was studied among high school students by evaluating the understanding of two concepts with and without pictures . The results suggest that pictures help the students to explain the concepts. The mechanism is probably that the pictures help to build cognitive connections between words and pictures. The results also show that students prefer simple pictures in colour, visualising a reaction in many steps.

Synen på hur matematiska begrepp bör användas i klassrummet skiljer sig, både i forskarvärlden och i skolvärlden. Det finns forskning som förespråkar att korrekta matematiska begrepp ska användas i undervisningen men det finns också forskning som menar att det inte är fel att använda vardagliga synonymer till vissa matematiska begrepp. Syftet med vår studie har varit att belysa om och hur lärare i förskoleklass till årskurs 3 ger eleverna möjlighet att utveckla sin matematiska begreppsförmåga. För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat och observerat två lärare. Resultatet visar att även om arbetssätt och konkretiseringar i klassrummet sker på lika sätt så är synen på användningen av matematiska begrepp delad. Lärarna använder varierande arbetssätt främst genom att tala matematik och arbeta praktisk. De använder de matematiska begreppen på olika sätt i undervisningen, antingen blandas de matematiska begreppen med de vardagliga eller så används endast korrekta matematiska begrepp. Genom verklighetsförankring och konkret material uppmärksammar lärarna eleverna på matematiken och de abstrakta matematiska begreppen får en konkret innebörd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsområde då man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 års perspektiv för att alla elever ska bli godkända i matematik i år 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lärare och förskollärare har vi fått en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna påverkats. Då vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn på hur den totala inlärningsprocessen ska se ut, vilket är grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd tråd över gränserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tänkande och arbetssätt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslångt lärande. Då pedagogerna möter elever som har svårigheter på olika sätt inom matematiken verkar de vara överens om att det är viktigt att man måste titta på barnets hela situation. Är det motivationsproblem det handlar om eller finns det ett kunskapsglapp någonstans, behöver eleven extra stöd eller kan pedagogen arbeta med hjälpinsats är frågor man får ta reda på? Matematikprojektet har resulterat i en pärm vilken är tänkt att användas som bas, idébank och start på ämnesområdet matematik. Den finns i alla verksamheter. Genom detta arbete har vi fått insikt i specialpedagogens olika roller, dels som inspiratör i ledningsteamet, dels som handledare och stöd till pedagoger och som pedagog med stödjande funktion till barn som behöver extra stöd. / Agneta Larsson & Marie Svensson (2007) Matematikprojekt i ett 1-16 års perspektiv, A mathematics learning project in an age 1-16 perspective. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

I denna uppsats undersöker vi elevers förståelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen vardag. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolår 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förståelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan beräkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area är. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen vardag.

Syftet med följande arbete är att kartlägga elevers svårigheter i samband med ett antal matematikuppgifter inom taluppfattning, uttryck och ekvationer, samt att belysa deras begreppsförståelse.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom matematikdidaktik. Med hjälp av en diagnos och en enkät ville jag undersöka elevers begreppsförståelse och deras attityder till matematik.Resultaten pekar på att en del elever har åtskilliga brister när det gäller rationella tal och algebra. De största hindren som elever stöter på när de löser matematikuppgifter är textförståelse, matematiska begrepp, talförståelse och uppmärksamhet. Dessutom kan jag konstatera att elevers svårigheter i matematik inte tycks ha något större inflytande över deras inställning till matematik.

Syftet med denna uppsats är att studera och undersöka modersmålets betydelse för NO-undervisningen. Jag har tittat närmare på vilken roll modersmålsundervisningen har vid inlärning av naturvetenskapliga begrepp. Det togs även upp hur lärarna betraktar modersmålsundervisningen samt hur man som pedagog kan underlätta inlärningen för invandrarbarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med lärare och elever på en skola i södra Sverige där 65 procent av eleverna har en annan bakgrund. Denna del redovisade jag i min resultatdel. Genom litteratur kom jag i kontakt med teorier rörande mina frågeställningar och dessa samlades i min litteraturgenomgång. I arbetet framkom de svar som jag eftersökte. / The significance of mother tongue in the science teaching

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap om hur bildlärare på högstadiet och gymnasiet arbetar med bildanalys, vilken betydelse bildlärare tillmäter bildanalysen, samt hur eller om de viktar bildämnets teoretiska och praktiska delar i bedömningen. Sex bildlärare har intervjuats i kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att fånga upp olika aspekter kring bildanalys, t.ex. formativa och summativa aspekter, men också eventuella motsägelser. Resultatet av intervjuerna visar att det varierar hur mycket bildanalys de sex lärarna har i sin undervisning, samt att vissa av lärarna anser att praktiska skapandet är viktigare, både i undervisning och för bedömning, oavsett hur mycket bildanalys man bör undervisa i sett till styrdokumenten, samt att bildanalysen inte alltid är integrerad med det praktiska skapandet.

Denna studie undersöker hur begreppen framställs i läroböcker i ämnet geografi och om begreppen är greppbar för eleverna. Studien riktade in sig på årskurs 4-6. Genom att använda komparativ metod då läroböckerna analyseras får man en tydlig bild över skillnader och likheter i böckerna. Läroböckerna är uppdaterade efter den nya läroplanen Lgr 22. Sakbegrepp och tankeredskap är begrepp som används i studien för att jämföra läroböckerna. En klass elever kommer att vara delaktig i studien för att lyfta fram deras åsikter kring begreppen i tre läroböcker. Då det är viktigt att få höra elevernas talan då det är de som ska utveckla sina kunskaper. Eleverna får diskutera och jämföra böckerna med varandra. Begreppens fokus i böckerna skildes från varandra och elevernas åsikt. Vissa begrepp fick större fokus än andra i de olika böckerna. Även på vilket sätt eleverna föredrar att begreppen framställs var olika. Studien visar även att ett större fokus läggs på sakbegrepp än tankeredskapen. / This study examines how the concepts are presented in textbooks on the subject of geography and whether the concepts are graspable by the pupils. The study focused on grades 4-6. By using the comparative method when the textbooks are analysed, you get a clear picture of the differences and similarities in the books. The textbooks are updated according to the new curriculum Lgr 22. Structure-bering and thinking tools are concepts used in the study to compare the textbooks. A class of pupils will be involved in the study to highlight their views on the concepts in three textbooks. As it is important to hear the pupils' voices as they are the ones who will develop their knowledge. The pupils can discuss and compare the books with each other. The focus of the concepts in the books differed from each other and the pupils' opinion. Certain concepts received greater focus than others in the various books. The way in which the pupils prefer the concepts to be presented was also different. The study also shows that a greater focus is placed on structure-bering than on tinkingtools. / <p>2023-06-11</p>

Syftet med studien är att undersöka vilka svårigheter som är vanligt förekommande för flerspråkiga elever i NO-undervisningen i årskurs F-3 och hur kan läraren kan utforma sin undervisning för att motverka dessa svårigheter. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med lärare och elever i årskurs ett, två och tre genomförts som sedan analyserats genom en tematisk analys med innehållsanalys i olika steg. Resultaten från studien visar att språket är ett hinder för eleverna vilket gör att de har svårt att uttrycka sig. Skolspråket och det ämnesspecifika språket i NO-undervisningen en svårt för flerspråkiga elever eftersom eleverna stöter på nya ord och begrepp på svenska språket. Eleverna bör erbjudas ett varierande arbetssätt med stöd av konkret material, bildstöd, film, widgit online som är en specifik hemsida där man kan göra egna bildstöd och andra multimodala resurser. Slutligen är det viktigt att ha en tydlig struktur med en hög nivå av stöd.

I tidigare genomförda studier finns konstaterat att språkets betydelse och inkluderande lärmiljö spelar roll i lärandet av matematik i skolan. Forskningsfältet visar även att samverkan i skolan mellan olika yrkeskategorier och lärarnas bemötande av de flerspråkiga eleverna i matematikundervisningen påverkar elevernas matematiska utveckling.Syftet med denna studie är att bidra till kunskap om hur lärare i sin undervisning kan ge flerspråkiga elever goda förutsättningar för att utvecklas i matematik. Metoden för arbetet har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra olika typer av lärare (sammanlagt 5 intervjuer). Det empiriska materialet har systematiserats genom en teoretisk tematisk analysmetod, och har sedan skrivits fram i ett vetenskapligt och sociokulturellt sammanhang för att utifrån olika teman dra slutsatser.Resultatet av studien visar att lärarna lyfter fram olika möjligheter och utmaningar i undervisningen som gynnar de flerspråkiga eleverna i matematikundervisningen. Framför allt framhävdes att eleverna behöver skapa sig en uppfattning om matematiska begrepp och vikten av språkutvecklande arbete. Lärarna berättar att det kan vara avgörande för de flerspråkiga eleverna att få möjlighet att använda sig av artefakter i matematikundervisningen och att eleverna ges tid och får chans att repetera de olika matematikmomenten. Studien visar även några olika arbetssätt som handlar om hur vi i skolan kan hantera de olika utmaningarna när det gäller de flerspråkiga elevernas matematikutveckling. Resultatet visar att det kan vara betydelsefullt att få använda sina olika språk i matematiken och att skolan då har stort behov av studiehandledare. Fortsättningsvis kan det vara till hjälp för eleverna att samarbeta med andra elever med samma modersmål för att sedan prova på att arbeta med liknande uppgifter med svensktalande klasskamrater. Resultatet visar även att det relationsbyggande arbetet i skolan är angeläget för att eleverna ska våga utmana sig själv i matematikarbetet. Slutligen visar resultatet att ett positivt och respektfullt samarbete med vårdnadshavare kan vara av stor vikt för elevens matematiska framgångar.