• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 106
  • Tagged with
  • 106
  • 106
  • 43
  • 40
  • 32
  • 27
  • 26
  • 18
  • 16
  • 16
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Begreppsförståelse : Elevers attityder till användning av begrepp flr att förstå naturvetenskap

Sjöbäck Stenström, Johanna January 2011 (has links)
För att öka sin förståelse i ett ämne måste man förstå de väsentliga delarna. När ett nytt ämnesområde ska läras in så är det mycket nya ord och begrepp. Många gånger så behöver vi dessa begrepp för att så småningom kunna förstå helheten. NO-ämnen har en väldigt hög andel sådana begrepp och uttryck. Tyvärr lärs begreppen många gånger in som glosor och då tappas integrationen av orden. Andra studier har visat att elever och studenter använder sig av väldigt lite av typiska ämnesbegrepp när de ska beskriva fenomen. Denna studie belyser elevers attityder till att lära sig begrepp inom NO. Hur de ser på användningen av begrepp och om de anser att de behöver lära sig fler för sin förståelse. Enkäter har lämnats ut till 44 elever i årskurs 8 ut på två olika skolor i sydöstra Sverige. Resultatet visar att elever tycker att det är viktigt att lära sig begrepp och att de har en bra inställning till att lära sig. Slutsatsen är att eleverna anser att det är viktigt med begrepp för sin förståelse för tillfället. Eleverna visar en positiv attityd till att lära sig begrepp men att de inte ser någon användning av begreppen utanför skolan.
2

Elevers intresse för NO-teknik. - NTA eller inte?

Persson, Magnus January 2008 (has links)
I det här examensarbetet har jag undersökt hur elever i år nio ser på teknik och naturvetenskap. Jag har även frågat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara så intressant som möjligt Undersökningen är utformad som en jämförande studie där den kvalitativa forskningsintervjun använts som verktyg. En enklare enkät med liknande frågor som i intervjun har använts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssättet. Resultatet är att man kan se en viss skillnad, även om det är mycket liten. Det verkar som de elever som arbetat med NTA har utvecklat ett större intresse för teknik och naturvetenskap. Slutsatsen har till stor del kunnat dragits utifrån elevernas gymnasieval.
3

Elevers intresse för NO-teknik. - NTA eller inte?

Persson, Magnus January 2008 (has links)
<p>I det här examensarbetet har jag undersökt hur elever i år nio ser på teknik och naturvetenskap. Jag har även frågat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara så intressant som möjligt Undersökningen är utformad som en jämförande studie där den kvalitativa forskningsintervjun använts som verktyg. En enklare enkät med liknande frågor som i intervjun har använts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssättet. Resultatet är att man kan se en viss skillnad, även om det är mycket liten. Det verkar som de elever som arbetat med NTA har utvecklat ett större intresse för teknik och naturvetenskap. Slutsatsen har till stor del kunnat dragits utifrån elevernas gymnasieval.</p>
4

Varför lärobok i NO? : En kvantitativ studie om lärares perspektiv på läroboken i förhållande till undervisning och kursplan

Boström, Elin January 2015 (has links)
In all education, regardless of the subject, teachers use teaching materials to impart knowledge. Studies have shown that textbooks are used more often in subjects like science and mathematics than in civics (Skolverket 2015a; 2015b). The purpose of this study is to examine teachers in grades F-9's perspective on the textbook as an instrumental tool in science education from function, purpose and class time as well as teachers' views on the relationship between textbook and curriculum. The study will also shed light on how teachers might be affected in their daily work with the textbook in relation to framework factors. I have, based on the purpose of this study issued following questions: In what way do the teachers describe the function of the textbook in the science classroom?, For what purpose do the teachers choose to use the textbook?, How much of the class time does the students study in their textbooks according to the teachers?, And what are the teachers' views on the textbook in relation to the curriculum? This study was conducted through a quantitative method, based on a questionnaire answered by 58 authorized science teachers in the primary- and secondary school. The questionnaire was posted on Facebook, in a Facebook group called NO i grundskolan. The results of this study shows that educational book's main function is to serve as a read aloud text that the class reads together and that the primary purpose of using textbooks in teaching is to serve as an inspiration, meant to inspire both students and themselves to create an interesting science education. The results also shows that the majority of teachers choose the textbook in relation to the curriculum and that they show an awareness of the need to complement the textbook in their teaching. It can also not be ignored that classroom design and framework factors such as class composition, time etc. can allow or restrict the activities that are workable in the classroom.
5

NO-undervisning med interaktiv skrivtavla som hjälpmedel : En studie om möjligheten med individanpassning med den interaktiva skrivtavlan i årskurserna 1–3

Eriksson, Matilda January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamma lärare i årskurserna 1–3 beskriver arbetet med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen och hur de resonerar om möjligheter att anpassa undervisningen till varje elev. Utifrån studiens syfte ställdes följande frågeställningar: Vad anser lärarna om användningen med den interaktiva skrivtavlan i NOundervisningen? På vilket sätt beskriver lärarna att de arbetar med den interaktiva skrivtavlan i NO-undervisningen? Hur beskriver lärarna användningen av den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer gjorts med sex verksamma lärare. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna ser många fördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan, några fördelar som lärarna beskriver är lättillgängligheten av konkret material och att det underlättar planeringen/genomförandet av NO-undervisningen. Åsikterna om individanpassning i NO med den interaktiva skrivtavlan är delad, dels beskriver lärarna att behovet inte är lika stort i NO som i till exempel matematik och svenska. Lärarna beskriver också att de inte hinner anpassa undervisningen i NO. Samtidigt som lärarna upplever att den underlättar individanpassningen genom att det är enklare att använda många olika uttryckssätt. En slutsats är att det finns möjlighet att använda den interaktiva skrivtavlan för att anpassa NO-undervisningen. / <p>NO</p>
6

En bild säger mer än tusen ord? : En systematisk litteraturstudie om mellanstadieelevers förståelse av illustrationer och modeller i NO-undervisning

Bengtsson, Karin January 2017 (has links)
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs 4-6 förstår illustrationer och modeller som används inom NO-undervisningen. Frågeställningen handlar mer specifikt om hur illustrationer och modeller påverkar elevers lärande. Undersökningen är gjord i form av en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning har sökts i databaser, bland annat ERIC ebsco och Summon. Sökprocessen och urvalet av litteratur är noga redovisat. Sex artiklar från olika delar av världen valdes ut för analys. Resultatet av analysen visar att illustrationer och modeller är värdefulla för elevers lärande men att elever i årskurs 4-6 ofta inte har förmåga att själva tolka bilderna eller förstå vilken information som bilderna kan förmedla. Detta innebär att lärare behöver lära eleverna vad som karaktäriserar olika former av modeller och illustrationer. Eleverna behöver också lära sig att se sambanden mellan olika representationer. På så sätt kan eleverna utveckla den förmåga, visual literacy, som krävs för att kunna ”läsa” bilder.
7

NTA-lådans lärarhandledning som ECM och stöd i lärares utveckling och lärande : En fallstudie om NTA-lådans lärarhandledning kan fungera som ECM

Halldén, Jessicka January 2019 (has links)
I den här studien analyseras två lärarhandledningar till NTA-lådor inom teknik/fysik. NTA-lådorna har en blivit en stor del av skolans NO-undervisning utan att en kritisk granskning genomförts systematiskt. Lärarhandledningen granskas därför ur ett perspektiv för att se om det kan fungera som educational curriculum materials (ECM). Granskningen tar som utgångspunkt huruvida lärarhandledningen hjälper läraren att förutse och tolka elevers gensvar, utveckla lärarens ämneskunskaper, målreflektera i förhållande till lektionsinnehållet och synliggöra utvecklande pedagogiska idéer. Resultatet visar att till stora delar uppfylls inte kriterierna för ECM. Det betyder inte att NTA-lådan inte fungerar som läromedel utan mer att det finns en stor utvecklingspotential. För att få en mer övergripande bild skulle en mer omfattande analys, där övriga områden inom NTA analyseras, vara av intresse.
8

Hur arbetar NO-lärare med naturvetenskapliga språket i klassrummet? : En analys av NO-undervisning genom epistemologiska riktningsgivare. / : How science teachers work with scientific terminology – An analysis of science teaching through epistemological markers.

Berglund, Anna January 2019 (has links)
Syftet är att undersöka hur NO-lärare arbetar med det naturvetenskapliga språket i grundskolans årskurs 9. Studien försöker även ta reda på hur många begrepp en lärare använder under en observation för att synliggöra innehållet. Studien analyserar lärarens språk genom att använda epistemologiska riktningsgivare som analysverktyg. Studien har genomförts genom att tre NO-lärares undervisning har spelats in under 45 minuter och att ljudfilen transkriberats och analyserats på epistemologiska markörer och naturvetenskapliga begrepp. Tillsammans med ett observationsprotokoll utgjorde transkriptionen hela datamaterialet för studien. Studien kunde visa att alla tre lärare i olika utsträckning använde sig av naturvetenskapliga begrepp och synliggjorde dessa för eleverna med epistemologiska riktningsgivare. Resultatet visar att lärare använde epistemologiska riktningsgivare för att beskriva hur begreppet skulle användas och sedan för att vägleda elever vidare i undervisningen. / The purpose of this study is to investigate how teachers use the scientific language in secondary school. It also aims to quantify the amount of scientific expressions a teacher uses when teaching science. The analysis was conducted by observing and sound recording three teachers during 45 minutes’ periods. The recording was then transcribed into a text file which was analyzed for scientific language and epistemological markers. The results showed that epistemological markers were used by all participants. The study also show that all participants presented the students to scientific language and that the teachers did so by the use of epistemological markers.
9

Fyra lärares tillvaratagande av elevers förförståelse i den tidiga NO-undervisningen

Groschopp Sundström, Annika, Hugoson, Gunilla January 2007 (has links)
<p>Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse. Tre av fyra lärare tillvaratar elevernas förförståelse i undervisningen. Vi har funnit att lärarna använder sig av mer informella sätt att ta reda på elevernas förförståelse än specifika metoder som är utarbetade för ändamålet. Eleverna får bland annat diskutera och skriva kring ämnet eller undersöka materialet som läraren presenterar. Vi har även fått syn på några motiveringar till varför lärarna inte tar del av elevernas förförståelse. Lärarna anger tidsbrist som den mest betydande faktorn men även att de tycker det är svårt att ta hänsyn till alla elevers olika kunskapsnivåer. En av de fyra lärarna har valt att förändra sitt arbetssätt i förhållande till förförståelsen, hon arbetar nu efter skolans etablerade mönster.</p>
10

"Det är vi som har prylarna, bägarna och brännarna". Hur ser lärare i år 7-9 på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat? / "We`ve got the gear, the beakers and the bunsen burners."How do teathers of year 7-9 react to the fact that the rate of science has increased among younger pupils?

Andreasson, Jesper January 2002 (has links)
<p>Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna. </p><p>Jag har inspirerats av ett fenomenografiskt förhållningssätt och använt mig av en kvalitativ metod. Denna metod avser att studera hur människor upplever sin verklighet och är bra när man vill fånga personers erfarenheter i deras vardagssituationer. Jag valde att genomföra semi-strukturerade intervjuer med no-lärare i år 7-9. Dessa lärare undervisar idag elever som under de lägre åren arbetat med NTA-projektet. Resultatet visar att lärarna över lag tycker det är bra att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Deras syn på no-undervisningen i de lägre åren skiljer sig dock något från den som forskarna har. Lärarna ser över lag positivt på NTA-projektet men har inte sett någon skillnad på elevernas kunskapsnivå. Samarbetet mellan de lärare jag intervjuat och lärarna i de lägre åren är väldigt liten eller obefintlig.</p>

Page generated in 0.0571 seconds