My purpose with this examination paper has been to inquire and make a contribution with knowledge about how teachers and remedial teachers work with children who has difficulties in mathematics.   My specified question of issue was: How do teachers work with children who have difficulties in mathematics?   My methods have been to read literature and to accomplish an examination by qualitative interviews with teachers and remedial teachers. My choice of methods has been contributing of me getting a good materiel about how teachers can work with children who has difficulties in mathematics.  The examination paper begins with the schools curriculum ”Lpo94” and definitions of difficulties in mathematics. Further the examination paper withholds charters of knowledge and capacity within mathematics, the learning process and different causes to difficulties in mathematics. Afterwards comes the primary part of the examination paper that withholds the teachers work, the educational contents, materiel and individualisation. Then comes the chapter of methods and the result of the inquire with the interview questions and answers. Afterwards comes an analyse of the inquires result and earlier research. The examination paper is completed with a discussion and a proposal to continued research. My definitive conclusion is that teachers different work options like with elaborative materiel, solution of problems and words within mathematics, gives a better learning process and development for pupils with difficulties in mathematics. The teacher shall also adjust the educational contents too the pupils qualifications and needs. / Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka och bidra med kunskap om hur lärare och speciallärare/specialpedagoger arbetar med barn som har matematiksvårigheter.   Min preciserade frågeställning var: Hur arbetar lärare med barn som har matematiksvårigheter?   Mina metoder har varit att läsa litteratur och att genomföra en undersökning som gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare och speciallärare. Mina metodval har bidragit till att jag fått ett bra material om hur lärare kan arbeta med barn som har matematiksvårigheter. Examensarbetet inleds med skolan läroplan Lpo94 och definitioner av matematiksvårigheter. Vidare innehåller examensarbetet avsnitt om kunskap och förmåga inom matematik, inlärningsprocessen och olika orsaker till matematiksvårigheter. Sedan kommer examensarbetets huvudavsnitt som innehåller lärarens arbete, undervisningens innehåll, material och individualisering. Efter detta kommer metodkapitlet och resultatet av undersökningen med intervjufrågor och svar. Sedan kommer en analys av undersökningens resultat och tidigare forskning. Examensarbetet avslutas med en diskussion och förslag till fortsatt forskning.         Min slutsats är att lärarens olika arbetssätt som t.ex. med laborativa material, problemlösning och begrepp inom matematiken bidrar till en bättre inlärningsprocess och utveckling hos elever som har matematiksvårigheter. Läraren ska även anpassa undervisningens innehåll till elevens förutsättningar och behov.

Avsikten med detta examensarbete är att få en uppfattning om hur elevers läsvanor på fritiden påverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförståelse och språkbehandling. En grupp om 75 elever i år 8 fick skriftligt redogöra för sina läsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga ämnena. De ombads även förklara några vetenskapliga begrepp och sätta de naturvetenskapliga ämnenas svårighetsgrad i förhållande till övriga ämnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga ämnena. Undersökningen visar en varierande kvalitet beträffande elevernas skriftspråk utan egentlig koppling till läsvanor. En majoritet har svårt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte läser alls eller endast seriemagasin har dock till övervägande delen svaga prestationer i undersökningen och låga betyg, medan kopplingen är tydlig mellan goda läsvanor och höga betyg. I fråga om begreppsförståelse och språkbehandling tycks det inte spela så stor roll om eleven läser ofta eller ibland. Den tyngst vägande förutsättningen verkar istället vara intresse. / The purpose of this diploma work is to investigate how leisure time reading habits of students affect their grades, understanding of concepts of science and language handling. A group of 75 pupils in the 8th grade gave written answers to questions about their reading habits and presumed autumn grades in the subjects Swedish and Science. They were also asked to explain some scientific concepts, compare the difficulty level of science to that of other school subjects and rate their interest in science The survey shows a variation in writing skills that has no actual connection to reading habits. The majority fails to explain the given concepts even from an everyday point of view. Students who don’t read at all or only read comic books achieves poor results in the survey as well as low grades and students who read every day achieves high grades. In the matter of understanding of concepts of science and language handling it doesn’t seem to matter whether a student is reading every day or more seldom. It appears that the most important factor in this case is the student’s interest in science.

Denna studie syftar till att undersöka i vilka spontana lektyper inomhus, förskolebarn uttrycker matematiska begrepp. Bakgrunden till studien är att vi anser att matematikarbetet på förskolan ska utgå från barnens perspektiv och då har leken en viktig betydelse. Leken ses som en central del för matematiklärandet och begreppsbildningen och därför är förskolan en lämplig plats för denna studie. Om barnen redan på förskolan skapar ett intresse och börjar använda matematiska begrepp gynnar det även den begreppsanvändning som krävs i skolan. Med inspiration av ett etnografiskt förhållningssätt har det genomförts observationer på två förskoleavdelningar, vid sju tillfällen på varje avdelning. Avsikten har varit att observera barns matematiska begreppsanvändning i den spontana leken. Vid observationerna har ett särskilt framtaget observationsschema använts för att dokumentera vilka lektyper och matematiska begrepp som observerats. Resultatet visar att olika lektyper stimulerar olika begrepp och de begrepp som uttrycks mest är jämförelseord. De lektyper som framkom i resultatet är; rollek, bygglek, lego, spel, bilar, figurer, dockor och övrigt. Avslutningsvis diskuteras resultatet och metoden i förhållande till litteraturen och våra egna tankar. Tre teman är framtagna i resultatdiskussionen; språket, leken och miljön med utgångspunkt i barnens begreppsanvändning och lektyperna. / This study aims to examine in which spontaneous play indoors, children in preschool expresses mathematical concepts. The background to the study is our belief that the mathematics work in preschool should be assumed from the children's perspective and that play has an important role in that work. The spontaneous play are a central part of mathematics learning and conception and therefore is preschool an appropriate place for this study. If children in preschool at an early stage creates an interest and begin using mathematical concepts if also favors the concept of use, that required in school. Inspired by an ethnographic approach, there have been observations of two preschool departments, on seven occasions in each department. The intention has been to observe children's mathematical concepts used in the spontaneous play. At the observations, a designed observation chart has been used to record the play types and mathematical concepts observed. The result shows that different play types stimulate different concepts, and the concepts that are mostly expressed are comparison words. The play types that emerged in the result are; role play, construction play, lego, games, cars, figures, dolls and others. To sum up, we discuss the result and the method in relation to the literature and our own thoughts. Three themes are produced in the result discussion; language, play and the environment on the basis of children's concepts of use and play types.

The purpose of this investigation is mainly to study if pupils have enough knowledge concerning the water cycle and the life of the plants’, and what kinds of household word they have, to discuss pollution within these areas. I also studied how the pupils’ knowledge are holding up against what the course-plans says, since it have come to light by other investigations that knowledge are insufficient within the nature-oriented (No) subject in school. The survey has carried out on 28 pupils in a 5th grade, with help of a questionnaire survey. Their teacher has been interviewed and I have studied their local course-plans and also the pupils’ schoolbooks in No. The result of the questionnaire survey indicates that the pupils had insufficient knowledge within the areas of plants’ life and pollution, something their teacher had a presentiment about. The conclusion is that they need to go out more often in the nature and see how the plants and the environment are affected by different factors. Since the school have a school-forest it should be excellent too use in teaching. This should however be no worry since the school books are following the course-plans goals. / Syftet med denna undersökning är främst att studera om eleverna har tillräckliga kunskaper om vattnets kretslopp och växtfysiologi samt vilka begrepp de har, för att kunna diskutera miljöförstöring inom dessa områden. En jämförelse mellan elevernas kunskaper och vad som står i kursplanerna gjordes då det framkommit genom andras undersökningar att det finns brister inom det naturorienterande (No) ämnet i skolan. Undersökningen har genomförts på 28 elever i årskurs 5, med hjälp av en enkätundersökning. Deras lärare har intervjuats och jag har studerat deras lokala kursplaner samt elevernas grundskoleböcker i No. I resultaten av enkätundersökningen framkommer att eleverna hade brister inom områden gällande växtens liv och miljöförstörning, vilket även deras lärare hade en föraning om. Slutsatsen är att de behöver komma ut mer i naturen och se hur växter och miljön påverkas av olika faktorer. Då skolan har en skolskog, är denna utmärkt att utnyttja. Vidare behöver man inte oroas över elevernas bristande kunskaper eftersom elevernas grundskoleböcker följer kursplanernas mål.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta elever ingår. Både den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre områden. Dessa områden är: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad är matematik? - Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frågeställningarna utifrån hur forskare, författare och lärare ser på det. Inom denna del inryms även en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken. Den empiriska delen består av åtta intervjuer med elever i år åttta och år nio. Eleverna beskriver hur de uppfattar varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs. Elevernas uppfattningar om varför vi har matematik i skolan, vad matematik är och hur matematikundervisning bedrivs stämmer i stort överens med litteraturen.

Sammanfattning Konsthantverk är ett begrepp som förändras i förhållande till hur samhället förändras. Denna studie är därför inriktad på hur detta begrepp uppfattas i nutidens svenska samhälle eftersom den ligger så nära andra begrepp såsom ”design”, ”slöjd”, ”konst”, ”hantverk” och ”formgivning”. Syftet är att skapa en större förståelse för hur begreppet kan tolkas och ge en tydligare bild för de som intresserar sig för konsthantverk men också för de som verkar inom eller i de närliggande begreppen. Studien är uppbyggd på litteratur som berör konsthantverk där olika personer har tolkat och försökt sig på att identifiera begreppet. Till detta tillkommer också emailbaserade intervjuer med Zandra Ahl, Bengt Lärkner, Johanna Rosenqvist, Barbara Häggdahl och Jonas Rooth. Deras svar har en avgörande roll i huruvida konsthantverk tolkas idag, och eftersom deras åsikter är personliga ger det också en bredd kring begreppet. Men detta skapar också en diskussion som hela tiden förändras i takt med människan, och denna studie står som informativ bas till de framtida studierna kring begreppet ”konsthantverk”.

Detta examensarbete är en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll. De kvalitativa intervjuerna med pedagogerna, som var inblandade i undersökningen, användes för att styrka det som observationerna visade. Resultaten visar att en del pedagoger använde av- och påklädningssituationerna för att synliggöra matematiska begrepp. I samtal med barnen utryckte de sig medvetet på ett matematiskt språk och förklarade begrepp för barnen i de situationer det behövdes.

No description available.

The purpose of this study is to examine the effect the Nazi threat had on the swedish labour movement between 1932 and 1939 and to enrich what kind of pre-understanding they had about the fall of the Weimar Republic and the upcoming and effects of the Third Reich. Brought by the development in Germany, a debate and struggle took place in the Social Democratic journal Tiden over the meaning of concepts and there ability, in the hands of demagogs, to overthrow democratic structures. The concept of socialism and its concepts attribute play a major part in this investigation. By establishing fields of tension such as - nation vs internationalism, socialism in theory and in practice, political democracy vs evolved democracy and the diverse principles of neutrality, the first principle meaning the defending of national boarders, the other meaning not only defending your own country but taking an active part in defending democracy in the world - I was able to observe the movement and change of concepts within this fields. The result showing that the concept of socialism and near related attributes, in the hands of national socialists had undertaken a wast change of meaning, which applied in the Swedish debate threatened to undermine the power and force of the Social Democrats applied in the political discourse in Sweden. To defend itself and strengthening the Social Democratic hegemony as well as maintaining the goal of evolved democratic expansion, they were forced to win the confidence and votes of the middle class. To do that they had to revise and adapt and to some extent marginalize the socialistic ideology and the concepts attached to the Marxian legacy. Make it fit to the economic and social demands of the time. The understanding of the German development between 1918 and 1939 and the strategy and ideology of the Nazi movement in Tiden is explicit. A main reason for the democratic doom was considered the Treaty of Versailles.

Ett flertal både internationella och nationella undersökningar visar att svenska skolelever blir allt sämre på matematik. Ett delområde som ofta utpekas är geometri. Denna undersökning syftar till att ta reda på hur ämnet geometri har utvecklats i den svenska skolan samt vilka metoder och begrepp lärare använder sig av när de undervisar i geometri i de tidigare skolåren. Empirin har hämtats från åtta semistrukturerade intervjuer och från studier av gamla läroplaner. Resultatet visar att lärare använder en mängd begrepp och metoder i sin undervisning men att det finns ett behov av fortbildning hos lärarna. Undersökningen visar också att ämnets betydelse i skolans styrdokument har varierat över tid. / A number of both international and national enquires shows that Swedish pupils are getting worse results in mathematics. One area that’s frequently pointed out is geometry. This enquiry intends to find out how the subject of geometry has developed in the Swedish school and witch methods and concepts teachers who teach in preschool and the early school years grade use in their teaching. This enquiry is based upon eight semi structured interviews and from studying previous curriculums. The result shows that teachers use a great deal of concepts and methods in their teaching but that there are a need for further education among teachers. The enquiry also shows that the significance of the subject has changed over time.