Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket en väsentlig del av ämnet biologi. För att utveckla begreppsförmågan krävs lärandesituationer där elever har möjlighet till diskussion och samtal. Dock kan det finnas en problematik i elevers förmåga att kommunicera naturvetenskap med ämnesspecifika begrepp. Det finns studier som berör elevernas begreppsförmåga inom biologi. Forskare hävdar att elever måste få öva på det naturvetenskapliga språket i samspel med andra där de kan argumentera, undersöka och formulera frågor. I denna kvalitativa studie har en deduktiv ansats använts med syftet att undersöka hur elever samspelar och hjälper varandra i parsamtal kring frågor som rör naturvetenskapen och dess begrepp. Utifrån analys av videodokumentation visar resultatet att elevers samspel och stöttning av varandra i samtal kan se olika ut. Resultatet visar även att elever resonerar och diskuterar såväl som ifrågasätter samt vidareutvecklar andra elevers resonemang. Elever tenderar även att associera till tidigare erfarenheter för att kunna stötta samtalspartnern samt att elever använder sig av de yttre verktygen för att förmedla och förstå naturvetenskapliga begrepp. Genom interaktion med andra kan det bidra till nya insikter.

Research has shown that science education is highly dependent on the quality of teaching materials. Here science textbooks have a dominant role in Swedish schools. When curriculum determines the content of textbooks, it promotes confidence in both schools and teachers. The purpose of this study is to analyze physics textbooks by using Järnborg’s (2007) theoretical concepts of categorization of the subject-specific words. The following questions are posed: * Which subject-specific concepts are presented in three selected physics textbooks for grade 4-6 in Swedish public schools? * How are these subject-specific concepts presented? The study finds a variety and selection of material presented in the selected textbooks. The results show that physics concepts are introduced through describing the concept by example and through the relation between the new and earlier introduced concepts. Consequently, it is important for teachers to take into consideration the content and structure of a textbook in science in order to realize its potential in the classroom

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare arbetar med att introducera naturvetenskapliga begrepp samt hur lärare beskriver sin utformning av denna undervisning. Detta undersöks med hjälp av en kvalitativ studie med observationer i årskurs 4, 5 och 6 samt genom intervjuer med lärare som undervisat på de lektioner som observerats. För att elever ska kunna utveckla sin begreppsliga förståelse krävs att elever lär sig innebörden av ett naturvetenskapligt begrepp samt hur dessa begrepp kan knytas till ett sammanhang. För att hjälpa elever utveckla sin begreppsförståelse krävs att eleverna exponeras för dessa begrepp och får en fördjupad förståelse för begreppet. Arbetet med att introducera de naturvetenskapliga begreppen blir således en viktig del i en lärares arbete inom naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att de två lärare som deltagit i studien till största del undervisar på ett sätt som forskning visat vara gynnsamt för elevernas utveckling av förståelsen för naturvetenskapliga begrepp. Det framkom att lärarna i huvudsak var eniga om att det sociala samspelet i klassrummet är viktigt för elevernas inlärning samt att eleverna måste få möjlighet att exponeras för de naturvetenskapliga begreppen med hjälp av olika medier.

Syftet med studien är att belysa hur talraden kan användas i samlingar, med fokus på de yngre barnen. Talraden innebär att barn kan behärska siffrornas ordning. Observationer av samlingar i förskolan har genomförts för att få svar på studiens frågeställningar. I studien är barnen tre till fem år. Studien utgår ifrån en induktiv analys där mönster och variation i den insamlade empirin har bildat olika kategorier som är en matematisk inriktad samling, matematiska miljöer, talens användning i olika situationer, förskollärares förhållningssätt till matematiken samt talradens användningsområde. Resultatanalysen visar att förskollärare vid de valda förskolorna använder talraden på olika sätt, bland annat för att förtydliga olika matematiska begrepp. Hur förskollärare har en matematiskt inriktad samling skiljer sig också åt då syftet med samlingen avgör hur den ser ut. Diskussionen tar upp en aspekt om hur nollan inte uppmärksammas i de olika samlingarna vilket kan tyda på att förskollärare har bristande kunskap om vad talraden innebär. Utifrån studien har en övergripande slutsats dragits att det går att använda matematik i förskolan på många olika sätt och att det främst handlar om att barn ska vara delaktiga och nyfikna i samlingarna. Det är också av stor vikt att förskollärare inser att deras framförande av och förhållningssätt till matematik är en del i barns utveckling och lärande.

Språket i matematiken är speciellt på många sätt – det är abstrakt, precist och kan innehålla ord som även finns i det språket vi använder i vardagen. Också ord och begrepp som räknas som rent matematiska kan vara mer eller mindre korrekta beroende på sammanhang. Skolverket har presenterat en uppdelning av matematikspråket där ord och begrepp indelas i formella, informella och vardagliga matematikord. Till exempel, ord som ”gångra” och ”multiplicera” kan användas synonymt i klassrumssituationer men inte i någon mer formell situation. Syftet med detta arbete har varit att få fördjupad kunskap om lärares språkanvändning inom ämnet matematik i gymnasieskolan, och detta har nåtts genom att besvara följande forskningsfrågor: (1) i vilken utsträckning använder lärarna det formella respektive det informella matematikspråket i sin undervisning? (2) på vilket sätt anser de undervisande lärarna att det formella språket respektive det informella språket bör användas i undervisningen. Klassrumsobservationer, som användes för att besvara den första forskningsfrågan, visade att lärare gör olika vad som handlar om deras användning av det formella matematikspråket beroende på typen av kommunikation medan omfattningen av informellt och vardagligt språk i klassrumskommunikationen inte är beroende av det lika mycket. Intervjustudien, som användes för att ta reda på hur lärarna anser att det formella och det informella matematikspråket bör användas, visade att lärarna på överlag är överens om att både det formella och informella språket är viktigt att använda i klassrummet. Som exempel för situationer där det formella matematikspråket kan användas nämndes av lärarna bland annat provsituation och introduktion av ett nytt material, och som exempel på situationer där det informella matematikspråket kan användas nämndes situationer där elever behöver hjälp med förståelse av koncept samt allmänt arbete med matematik i klassrummet.

I denna uppsats har jag utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv undersökt elevers olika tolkningar av analysbegreppet genom att undersöka elva elevers skriftliga analys av en konflikt som en del av en examination. Detta har gjorts induktivt i en tematisk analys med förhoppningen att kunna öka förståelsen för elevers uppfattning om analysbegreppet. I analysen har fyra olika teman skapats utifrån hur eleverna tolkade uppgiften ochi relation till litteratur på området: analys som personligt tyckande, analys som förklarande text, analys som utredande text och analys som kritisk granskning. Den tematiska analysen visar att majoriteten av eleverna gjorde tolkningen analys som förklarande text, vilket kan anses vara problematiskt då genren förklarande text inte innehåller de språkliga drag som krävs för att skriva de typer av utredande och kritiskt granskande texter som bättre överensstämmer med vad lärare förmodligen förväntar sig av en samhällsvetenskaplig analys och som utmärker de högre betygsnivåerna. Vikten av att utveckla elevers litteracitet belyses därmed och även att läraren har koll på sina förväntningar och hur de förmedlas. En diskussion förs kring analyshämmande faktorer som outtalade och motstridiga krav på vetenskaplighet, hur vetenskapligt språk och text kan fungera analyshämmande samt hur ofta reflexmässiga positivistiska och liberala tankesystem kan hindra analysen. Grundläggande har varit att undvika så kallad kognitiv reduktionism, alltså att söka enkla, övergripande förklaringar till varför eleverna inte uppnår förväntade studieresultat och att skillnader i elevers prestation är att de tänker fundamentalt olika. Relationen mellan tänkande och språk, intentionen bakom handlingar och de vetenskapliga begreppens betydelse för lärande är centralt. En viktig lärdom är att förståelse inte innebär passivt upprepande utan aktiv reflektion och att den genererade kunskapen är beroende av hur vi tolkar våra upplevelser, vilket innebär att lärandet måste börja i elevernas föreställningsvärld. Analys används med speciell betydelse inom många vetenskapliga områden samtidigt som en analys kan se ut på olika sätt och vara på olika nivåer. Det är viktigt att läraren är medveten om elevers (och kanske även sin egen) osäkerhet kring analysbegreppets mångtydighet. Samtidigt är det angeläget med mer empirisk forskning på området för att reda ut analysbegreppet och klargöra dess innebörd i olika kontexter och även utöka processkunskap om vad analytisk förmåga egentligen innebär.

No description available.

Följande systematiska litteraturstudie behandlar hur ett undersökande arbetssätt kan användas som metod för språkutveckling inom det naturorienterande ämnenas ämnesspecifika språk. Ett problem med metoden är att det praktiska genomförandet av laborationer har överskuggat syftet med laborationen. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad forskning säger om effekterna av det undersökande arbetssättet på den språkliga utvecklingen i NO-ämnena hos elever i de yngre åldrarna. Sammanfattningsvis visar studien att samarbete, läraren som samtalsledare, mål och syfte med undervisningen och intresse är viktiga komponenter gällande språkutveckling inom NO-ämnena. Slutsatser som dras utifrån resultatet är att ett undersökande arbetssätt är en användbar metod för att utveckla språkliga kunskaper inom det naturvetenskapliga ämnesspråket. En annan slutsats som dras är att lärare måste vara medvetna om mål och syfte med undervisningen för att inte tappa fokus från den språkliga utvecklingen och hamna i att fokus enbart ligger på genomförandet. Utifrån resultat och slutsatser finns en vilja att forska kring vilken skillnad det hade varit för elevernas engagemang och kunskapsutveckling om de i förväg fått reda på mål och syfte med laborationen.

Kommunikation och matematiskt språkbruk skiljer sig åt i matematikklassrummet beroende på hur lärare och elever agerar. I denna studie har syftet varit att bidra med ökad förståelse för kommunikationen som förekommer i matematikundervisningen, samt för synen på hur formella och informella matematiska begrepp används av fyra lärare i matematikundervisningen. Syftet har även varit att bidra med fördjupad kunskap genom att undersöka dessa fyra lärares uppfattningar om kommunikation samt om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk. Frågeställningen vi utgått ifrån är vilka formella och informella begrepp som förekommer under en lärarledd genomgång under en matematiklektion, hur lärarna ser på användning och betydelse av de formella och informella begrepp som förekommer i matematikundervisningen. Vi ville även se på vilket sätt läraren omvandlar elevernas vardagsspråk till formellt, matematiskt språk under genomgången och vilka uppfattningar dessa fyra lärare har om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk.

Den här studien handlar om hur lärare arbetar med andraspråkselever i svensk matematikundervisning. Syftet med studien är att undersöka hur väl lärarna har blivit förberedda på att ta emot andraspråkselever, hur de arbetar tillsammans med studiehandledare, samt inom arbetslaget, för att underlätta undervisningen för andraspråkseleverna. Metoden i studien är intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor i samma kommun, en där en var en fokusgruppsintervju med fyra lärare från samma skola och en intervju med en lärare från en annan skola.  De olika metoderna visade sig ge skillnad i information jag fick. De resultat som framkom i studien var hur viktigt det är för eleverna att läraren förklarar de matematiska begreppenatt lärarna inte har fått någon förberedelse i utbildningen. Lärarna samarbetar inte inom arbetslaget med undervisning för andraspråkselever. , att de förstår det område man arbetar med. Det framkom även hur stor vikt som ligger hos studiehandledaren för att andraspråkselever ska kunna fortsätta sin kunskapsutveckling. För att underlätta matematikundervisningen för andraspråkselever arbetar lärarna med förståelsen av matematiska begrepp och översättningstjänster.