I denna uppsats får läsaren ta del av hur dagens lärare arbetar för att uppnå kraven i den relativt nya läroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen är att ta reda på om, eller hur, lärare idag gör för att matematikundervisning i årskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt återfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vår undersökning kan sammanfattas till att färsk kunskap, och rätt kunskap är A och O vid matematikundervisning.

Introduktion: Den äldre befolkningen ökar stadigt globalt och samtidigt ökar incidensen av höftfrakturer. Vanliga funktionsnedsättningar efter höftfraktur är nedsatt funktion i att gå och röra sig omkring (mobilitet) och vardagliga aktiviteter. Nationella kliniska riktlinjer rekommenderar generellt balans- och styrketräning men oklarheter finns om träningens mängd, viktiga komponenter och interventionens tid. Flera systematiska översikter har undersökt effekterna av specifika träningskomponenter på mobilitet och ADL där resultaten är tvetydiga. Vilka effekter styrketräning har på specifikt mobilitet och vardaglig aktivitet är fortfarande oklart. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa styrketräningens effekter på mobilitet och vardaglig aktivitet hos äldre personer med höftfraktur.  Metod: Artikelsökning med systematisk metod i databaserna PubMed och Cinahl. Artikelsökningen gav 145 artiklar och elva artiklar var lämpliga utifrån inklusions- och exklusionskriterierna och ingick i en narrativ syntes. Majoriteten av deltagare i alla studier var kvinnor.  Resultat: Styrketräning verkar ha positiva effekter på mobilitet i steghöjd och gångdistans men är otydliga för gånghastighet och Timed Up and Go. Styrketräning verkar även ha positiv effekt på de flesta utfallsmått av vardaglig aktivitet. Övningarna benpress, step up och knäextension inkluderades i majoriteten av studier med positivt signifikanta resultat för dessa utfallsmått.  Slutsats: Styrketräning för äldre personer med höftfraktur verkar ha effekt på mobilitet och vardaglig aktivitet. Studierna med signifikanta resultat för dessa utfall inkluderade uppgiftspecifik styrketräning. Vidare forskning bör fokusera på att inkludera fler män och att undersöka om en intervention, liknande till studierna med signifikanta resultat för mobilitet och vardaglig aktivitet, även har effekt på gånghastighet och Timed Up and Go.

Flertalet individer lider av långvarig smärta världen över. Dock är det svårt för vårdgivare att förstå en patient med långvarig smärta utan att själv vara drabbad och leva med det. Exakt vad långvarig smärta är och hur det definieras är inte alltid självklart. Mycket forskning lyfter bland annat fram vad smärta är och hur det är indelat i olika områden. Det finns även forskning om vad som skiljer långvarig smärta från akut eller kortsiktig smärta. Olika uppkomstmekanismer och behandlingsalternativ belyses också i detta arbete, samt patienters erfarenheter av behandling för långvarig smärta. Studien har en kvalitativ ansats och syftar till att belysa patienters upplevelse av att leva med långvarig smärta, för att skapa en utökad förståelse av detta fenomen.Resultatet presenteras utifrån fyra teman. Dessa teman är; Att vara fysiskt begränsad, Att vara Socialt begränsad, Att inte vara fullvärdig och Att inte bli trodd. Dessa teman beskriver olika aspekter av patienters upplevelse av att leva med långvarig smärta, och berör så skilda begrepp, från upplevelsen av att vara ett hinder för sin familj till att inte bli trodd utav sjukvården. I diskussionen vill författarna förtydliga det lidande som finns hos patienter med långvarig smärta och hur sjukvården på bästa sätt ska underlätta för patienternas situation. Förvånande var bristen på resultat som handlar om patienters upplevelse av smärtlindring och smärtbehandling vid långvarig smärta i de artiklar som ingår i studiens resultat. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Barns rätt till fysisk integritet är ett kontroversiellt ämne. Det förknippas ofta med beröring av sexuell karaktär, men sällan med den vardagliga fysiska kontakt som förekommer i förskolan. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om hur barns rätt till fysisk integritet kan respekteras i förskolan, genom att undersöka hur några barn resonerar kring fysisk integritet i vardagliga interaktioner. Vad identifierar barn för strategier som gör att barns rätt till fysisk integritet kan respekteras i vardagliga barn-barn-interaktioner? Vad identifierar barn för strategier i barn-vuxen-interaktioner? För att nå barns resonemang används en metodkombination av forumspel och barnsamtal som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att barn identifierar strategierna säga ifrån, be om ursäkt och fråga om samtycke i vardagliga interaktioner mellan barn, och be om ursäkt och undvika beröring i interaktioner mellan barn och vuxen. Barnen identifierar även strategier som innebär att barns fysiska integritet inte respekteras i de båda interaktionstyperna. En slutsats som kan dras av barnens resonemang är att respekten för barns fysiska integritet tycks variera och vara kompromissbar, beroende på om barn interagerar med andra barn eller med vuxna.

Syftet med denna studie är att få en utökad kunskap om hur källkritiksundervisningen kan kopplas till elevernas vardag samt vilka utmaningar som då kan uppstå. Studiens frågeställningar är:  Hur anser lärare att undervisningen om källkritik kan genomföras så att det kan överföras till elevernas vardagliga medieanvändning? Vilka utmaningar anser lärare att de kan ställas inför när de ska koppla undervisningen om källkritik till elevernas vardag? Det teoretiska perspektiv som studien utgår från är pragmatism och den undersökningsmetod som används är kvalitativa intervjuer. Fem grundskolelärare har intervjuats och materialet har sedan analyserats och bearbetats utifrån en fenomenografisk forskningsansats.  Studiens resultat tydliggör att antal utmaningar som uppstår när lärarna ska koppla undervisningen om källkritik till elevernas vardagliga medieanvändning. Lärarna framhåller att den största utmaningen är att de saknar kunskap om hur elevernas vardagliga medieanvändning ser ut. Bristen på tid att få en inblick i elevernas vardag kombinerat med det föränderliga samhället med sin outsinliga informationsmängd gör lärarnas arbete än svårare. Trots detta finns det en hel del undervisningsmetoder som möjliggör kopplingen mellan undervisning om källkritik och elevernas vardagliga medieanvändning. Både lärarna och tidigare forskning pekar på vikten av att använda sig av elevnära aktiviteter och den undervisningsmetod som framställs som den mest effektiva är samtal om källkritik som utgår från elevernas vardag. Lärarna anser även att samtalen med eleverna kan bidra till att få en större inblick i elevernas vardag. Utöver samtalen använder sig lärarna även av filmer samt granskning av bilder och texter som undervisningsmoment. / <p>SO</p>

No description available.

Språket i matematiken är speciellt på många sätt – det är abstrakt, precist och kan innehålla ord som även finns i det språket vi använder i vardagen. Också ord och begrepp som räknas som rent matematiska kan vara mer eller mindre korrekta beroende på sammanhang. Skolverket har presenterat en uppdelning av matematikspråket där ord och begrepp indelas i formella, informella och vardagliga matematikord. Till exempel, ord som ”gångra” och ”multiplicera” kan användas synonymt i klassrumssituationer men inte i någon mer formell situation. Syftet med detta arbete har varit att få fördjupad kunskap om lärares språkanvändning inom ämnet matematik i gymnasieskolan, och detta har nåtts genom att besvara följande forskningsfrågor: (1) i vilken utsträckning använder lärarna det formella respektive det informella matematikspråket i sin undervisning? (2) på vilket sätt anser de undervisande lärarna att det formella språket respektive det informella språket bör användas i undervisningen. Klassrumsobservationer, som användes för att besvara den första forskningsfrågan, visade att lärare gör olika vad som handlar om deras användning av det formella matematikspråket beroende på typen av kommunikation medan omfattningen av informellt och vardagligt språk i klassrumskommunikationen inte är beroende av det lika mycket. Intervjustudien, som användes för att ta reda på hur lärarna anser att det formella och det informella matematikspråket bör användas, visade att lärarna på överlag är överens om att både det formella och informella språket är viktigt att använda i klassrummet. Som exempel för situationer där det formella matematikspråket kan användas nämndes av lärarna bland annat provsituation och introduktion av ett nytt material, och som exempel på situationer där det informella matematikspråket kan användas nämndes situationer där elever behöver hjälp med förståelse av koncept samt allmänt arbete med matematik i klassrummet.

Bakgrund I den här studien redogörs för hur viktigt det är att barn tidigt får möta matematik då deras grund för matematik kan läggas redan i förskoleåldern. Rapporter visar att elever i svenska skolor har bristande resultat i matematiktest, vilket gör det ytterst viktigt att börja stimulera barns matematiska erfarande redan i tidig ålder. Elever i svenska skolor har dessutom rätt att få en likvärdig utbildning som gör att de kan klara av hela sin skolgång. Då barn i förskolan ska ges möjlighet att stimuleras i matematik är det av stor betydelse att förskollärare har kunskap i hur de kan arbeta med detta med barnen. Därför fokuserar den här studien på förskollärares uppfattning om hur de lyfter matematiken för barnen. Syfte Syftet är att utveckla kunskap om matematikundervisningens förutsättningar i förskolan med fokus på pedagogers uppfattningar. Metod Intervju har använts som metod för vår kvalitativa forskning. De 8 respondenterna är förskollärare som arbetar med olika åldersindelningar från 1-6 år. Resultat Barn får erfara matematik i olika vardagliga situationer på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar att de stimulerar matematik för barn vid olika platser, när pedagogerna är medforskande i barns lek och när pedagoger skapar matematiska tillfällen. Även vad materialet kan ha för betydelse och vilken tillgång barn har till olika sorters material lyfts fram. Resultatet visar också att de yngre barnen erfar mer konkret matematik, medan de äldre barnen erfar både konkret men också abstrakt matematik.I förskolan strävar personalen efter att uppfylla målen som står i Läroplan för förskolan (Lpfö98, rev. 2016) och där hänvisas det bland annat till att alla barn ska vara inkluderade och att det ska vara en skola för alla. I dagens förskola är många barn i behov av särskilt stöd och många utav de barnen har intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att synliggörapedagogers dagliga arbetssätt med att inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning iförskolan. Frågeställningarna är utformade för att besvara syftet och för att få en inblick i vadinkludering betyder för förskollärare. För att få svar på syftet har kvalitativ metod använts med ostrukturerade intervjuer. Femförskollärare valdes ut för intervjuerna genom bekvämlighetsurval och genomfördes på tvåolika förskolor i västra Sverige. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteori och den sociokulturella ämnesteorin. Hermeneutik är en tolkningslära som går ut på att skapa en förståelse vilket denna studie syftar till. Den sociokulturella teorin handlar om att lära i samspel med andra vilket är viktigt för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning ellerinte. Intervjuerna spelades in och sedan gjordes det transkribering för att kunna börja koda all data som i sin tur blev ett tydligt resultat. Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna är medvetna i sitt arbete när det gäller att inkludera alla barn och de anser att det inte är svårt så länge det finns förutsättningar förinkludering. Förskollärarna menar att med mer utbildning, kunskap och även mindre barngrupper ökas förutsättningarna. Alla förskollärarna i studien beskriver begreppet inkludering på olika sätt. Det de har gemensamt är att alla barn ska ha rätt till att delta och gessamma förutsättningar. Det kommer även fram att pedagogerna beskriver begreppet integrering mer än vad de beskriver inkludering när de svarar på vad inkludering betyder för dem.

Den här undersökningen har genomförts i syfte att skapa kunskap om hur elevers bildvärldar och bildkommunikation kan se ut och att undersöka vilka subjektspositioner som konstrueras och görs tillgängliga genom deras bildkommunikation. Visuell kulturteori har fungerat som undersökningens ramverk och diskursanalys som dess analysverktyg. Bilder har samlats in och analyserats från elever i årkurs nio på en högstadieskola i sydvästra Sverige. Tematisk innehållsanalys har använts för att besvara undersökningens första fråga, gällande vad som kommuniceras i elevers vardagliga bildkommunikation, vilka motiv och vilket innehåll. För att besvara den andra frågan, gällande vilka subjektspositioner som konstrueras genom de diskurser som framträder i elevernas vardagliga bildkommunikation så har en diskursanalys genomförts. Resultatet har visat hur innehållet och motiven i elevernas bilder gått att dela in i fyra teman som handlar om selfies, fritid, relationer och informationsbilder och anvisningar. I resultatet har också fem diskurser synliggjorts, vilka erbjuder eleverna möjliga subjektspositioner som främst kretsar kring olika sätt att vara elev och ungdom, olika sätt att göra motstånd och olika sätt att positionera sig som feminin eller maskulin. Slutsatser som gått att dra av resultatet har bland annat varit att elever besitter och använder visuella kompetenser när de agerar som medskapare av visuell kultur och att eleverna använder bilder, både som ett sätt att försöka låsa fast hur ett visst fenomen eller en viss del av omvärlden ska förstås och som ett sätt att förhandla och omförhandla andra fenomen eller delar, vilket innebär konkreta konsekvenser för elevers levnadsutrymme.

Målet med denna studie är att genomföra kvalitativa intervjuer med svenska 60-talister och undersöka hur och varför de använder Facebook, med särskilt fokus på deras användning utifrån ett Uses and gratifications-perspektiv och ett generationsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om 60-talisters tankar och upplevelser kring Facebook, deras vardagliga Facebookanvändning, samt om varför de använder applikationen utifrån ett Uses and gratifications-perspektiv och ett generationsteoretiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med åtta svenska 60-talister undersöker denna studie tre forskningsfrågor där det empiriska materialet analyserats utifrån en tematisk analysstrategi. Det teoretiska ramverket för denna studie består av Uses and gratifications och generationsteori. Resultatet visar att 60-talisterna är aktiva Facebookanvändare vilka använder flera olika funktioner på plattformen för att kommunicera samt ta del av och interagera med olika typer av innehåll. Slutsatsen dras att deras starka anpassningsförmåga gentemot Facebook bidragit till att de aktivt använder plattformen i sin vardag. Genom denna användning tillfredsställs flertalet olika behov och samtliga sökta gratifikationer erhålls, vilka är betydelsefulla för att de ska använda Facebook. Därutöver konstaterar studien att 60-talisternas användning av Facebook skapat två nya behov vilka kan tänkas grunda sig i deras generationstillhörighet som svenska 60-talister.