Uppsatsens undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i italienska. Syftet med uppsatsen är att dokumentera och analysera hur lärare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jämföra hur lärarna ser på sambandet mellan språk och kultur i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna är bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner på kulturbegrepp inom språkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarläggs att styrdokumenten lämnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lärarna känner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever. Därför skulle det vara eftersträvansvärt med en specifik kursplan för undervisningen i italienska. Det är dock möjligt att urskilja vissa gemensamma mönster bland lärarna där styrdokumentens syn på kultur som en nationell produkt reproduceras. I undersökningen framkommer det även att de intervjuade lärarna ser ett starkt samband mellan språk och kultur, ett samband som inte förekommer i styrdokumenten.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elever i skolår 1, 2 och 3 kommunicerar i grupp vid matematisk problemlösning samt utifrån detta se om det fanns några likheter och skillnader i elevernas kommunikation, tillvägagångssätt och strategier. Undersökningen skedde med hjälp av tre matematiska problem. Vi använde oss av ostrukturerade observationer som metod. Genom observationerna utifrån vår huvudfråga kom vi fram till att elevernas kommunikation visade sig i olika uttrycksformer, detta beroende på problemlösningarnas utformande och innehåll. Elevernas kommunikation uttryckte sig i formerna språk, bild och tal.

Jag har gjort en fallstudie på den matematiska språkstatusen i en gymnasieklass i Sverige. Eleverna som deltagit har fått värdera språkliga variabler av matematikämnet samt fått fyra matematikuppgifter att lösa. De har blivit ombedda att beskriva sina tankar skriftligen för att det ska framgå vilken terminologi de använder. Resultatet visar tydligt att elevernas matematiska språk är bristfälligt och att de som klarar att lösa uppgifterna bäst också använder den mest korrekta matematiska terminologin, dock utan att själva inse vikten av detta samband.Teorier inom lingvistiken och psykologin som visar på vikten av att behärska språket för att kunna utveckla tanken har en framträdande roll i arbetet, liksom Skolverkets arbete med att hitta förklaringar till svenska elevers allt sämre prestationer i TIMSS och andra internationella jämförelser av elevers matematikkunskaper. / I have made a case study on the mathematical language status in an upper secondary school in Sweden. The participating pupils were asked to value some language-variables in mathematics and were given four assignments to solve. They were asked to describe their thoughts in writing in order for me to be able to determine what terminology they are using. The result shows that the pupils' mathematical language is insufficient and the prime ones in solving the assignments also are the ones using a more correct mathematical terminology, although not realising this fact themselves. Theories from linguistics and psychology that show the importance of developing the mind has a central role in this project, along with the works of the National Swedish Agency for Education to find explanations for Swedish pupils' ever decreasing figures in TIMSS and other international comparisons on students' mathematical proficiency.

Syftet med vår studie var att ta reda på vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. Målet för vår undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling från både förskola och skola. Vi gjorde även en begränsad undersökning av de kartläggningsmaterial som våra respondenter hade erfarenhet av. Våra frågeställningar resulterade i en sammanställning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartläggning och behovet av ett kartläggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen.

Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i vad miljö är enligt elever och lärare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda på detta har vi utgått från styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras på enkätundersökningar med påföljande intervjuer i två klasser i år 3 på två skolor, där både elever och lärare deltagit. Enkätresultatet redovisas i lättöverskådliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill också undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de två undersökta skolorna. Resultatet visar att eleverna har en väldigt vag uppfattning om vad miljö är och mindre än 40 % av de tillfrågade eleverna anser att de har haft miljöundervisning i skolan vid något tillfälle. Resultatet visar även på skillnader mellan de två skolorna när det gäller miljöundervisning och vad de anser att miljö är. / Our purpose with this work is to get knowledge about what environment is according to pupils and teachers and to get knowledge of how we can see environment in the education. In order to find that out we have been working with the legal framework, course plans and literature that concern environment. The study is based on a questionnaire with following interviews in two third-grade classes at two different schools; both pupils and teachers participated. The questionnaire results are presented in a table and extracts from the interviews are published in the paper. We also want to investigate how the formal framework is followed in the two schools. The results show that the pupils have a very vague perception of what environment is and less than 40 % of the asked pupils feel that they have had environmental education in school on some occasion. The results also show the difference between the two schools concerning environmental education and what they consider to be environment.

Vi har tittat på hur förstaklasselever lär sig naturvetenskapliga begrepp kring området vatten. Vi började med att, genom intervjuer, ta reda på elevernas förförståelse, för att sedan observera två lektionstillfällen. Efter dessa intervjuade vi eleverna på nytt för att se vilken utveckling som skett i deras begreppsanvändning.Vårt resultat visar att elevernas förförståelse inom området vatten ligger på en vardaglig nivå. Resultatet visar också att läraren använder sig bristfälligt av naturvetenskapliga begrepp. Vidare visar vårt resultat att även eleverna använder sig av begreppen bristfälligt efter undervisningen. Vi har även kommit fram till att brister i det svenska språket kan försvåra förståelsen för och användningen av det naturvetenskapliga språket.

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med användandet av digitala hjälpmedel/program ur ett elev- och lärarperspektiv. Mina frågeställningar rörde hur digitala program som verktyg påverkade matematikundervisningen och hur elever och lärare såg på att arbeta på detta sätt.Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt är dålig på att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument står det tydligt att moderna verktyg ska användas i undervisningen. Vidare visar rapporter på att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst räkning. Forskare menar att om man använder sig av digitala verktyg leder detta till samspel. Jag ville undersöka kombinationen digitala verktyg och att använda sig av problemlösning i matematiken.Metoden jag har använt är att läsa böcker, tidningar, artiklar, avhandlingar och även på webben. Mitt underlag bygger på observationer i en andraklass vid fyra tillfällen, intervjuer med fyra elever och läraren i klassen. Klassen arbetade med digitala program där de löste problemlösningsuppgifter i matematik.Resultatet visade att digitala program i undervisningen gav eleverna möjligheter till att samspela, samtala, reflektera och att använda sig av matematiska begrepp. Slutsatsen är att digitala verktyg är ett av flera verktyg som bidrar till att eleverna samspelar, samtalar med varandra, reflekterar och använder ett matematiskt språk. Digitala verktyg ger eleverna ett lustfyllt verktyg till att lösa uppgifter av problemlösande karaktär i matematik som också finns i deras vardag. Dock ser jag att lärarens betydelse är stor och att det är viktigt hur undervisningen är upplagd.

SammanfattningI denna studie undersöks hur några lärare ser och använder språk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation används i matematikundervisning för att stödja elevers lärande av ämnet utifrån ett antal lärarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material påverkar elevers inlärning av matematiska begrepp. Metoden som använts i studien är intervjuer med sex olika grundskolelärare. Intervjuerna fokuserar på lärarnas arbetssätt att använda sig av vardagsspråk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av ämnet. Resultatet för studien grundas av tidigare forskning och teori där flera studier visar att språket har en viktig och betydande roll för matematik, och att det är genom språket elever skapar förståelse för matematik. Studiens resultat visar att lärarna anser att språket har en betydande roll för matematik, och att de använder språket på olika sätt i matematikundervisningen. Det visar sig att lärarna ser vikten av att använda sig av både vardagsspråk och matematiskt språk i undervisningen i syftet av att finna kopplingar mellan språken. / AbstractThis study examines how some teachers see and use the language of mathematics teaching. The study examines how the mathematical concepts and communication are used in mathematics education to support pupils' learning of the subject from a number of the teacher's perspective. Moreover investigated how laboratory materials affect pupils' learning of mathematical concepts.The method used in the study is interviews with six primary school teachers. The interviews focused on teachers' working to make use of everyday language, mathematical concepts, communication and laboratory materials in the teaching of mathematics, and how these elements can be important for the development of the subject.The results of the study based of previous research and theory which several studies show that language is an important and significant role in mathematics, and it is through language students an understanding of mathematics. Study results show that the teachers believe that language has a significant role in mathematics, and that they use language in different ways in mathematics teaching. It turns out that the teachers see the importance of making use of everyday language and mathematical language in teaching in the aim of finding links between languages.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försämrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för ämnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och språk i förskolan. I vår studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivå påverkas av pedagogernas arbetssätt i förskolan. Vi har vidare tagit reda på hur essentiella elevers baskunskaper i matematik är, när de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5års åldern i två förskolor med två olika lokala pedagogiska planeringar i två kommuner. Vidare har vi intervjuat pedagoger i två förskoleklasser i respektive områden. Efter analysen av våra observationer och intervjuer har vi kommit fram till att matematiken är överallt runt omkring oss och en hel del matematik ingår i barnens vardag i förskolan oavsett pedagogiskt inriktning. Förskolepedagogernas medvetenhet kring var och hur matematik används kan lägga grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning pekar på att elevers matematiska kunskaper när de börjar förskoleklassen är individuellt. Resultatet av våra undersökningar visar att pedagogerna i förskoleklassen inte ser några skillnader på barnens matematiska kunskaper beroende på vilken förskola de kommer ifrån. Nivån på elevernas matematiska kunskaper är helt beroende på barnets tidigare erfarenheter, mognadsnivå samt barnens intresse för ämnet.Nyckelord: Lek, Matematiska begrepp, metod, pedagogisk medvetenhet, pedagogiska miljön.

I detta arbete kommer vi att undersöka vad som påverkar elevernas motivation i matematik. Detta är för att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har märkt att det är många elever som uttryckte sig starkt om att de tycker att matematik är ett tråkigt ämne och de förstår inte riktigt varför de måste läsa det. Vi har tidigare skrivit en kunskapsöversikt med samma tema och det som väckte vårt intresse var en tidningsartikel från Nordvästra Skånes tidning, en del av Helsingborgs Dagblad, skriven av Ewenfeldt (2015) som handlade om att elevers motstånd i matematik smittar. Detta gav oss då idén att vidare undersöka vilka faktorer som kan påverka elevernas motivation.Som tidigare nämnt har vi tidigare gjort en kunskapsöversikt där vi fördjupade oss i litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter från skolverket som vi nu valt att använda delar av till den tidigare forskningen. Då undersöktes vad som påverkar elevers motivation och hur den påverkar lusten i ämnet om de tycker att det är “roligt” eller “tråkigt”. Detta ledde till att vi hittade både inre och yttre faktorer som anses påverka eleverna. De faktorerna där det finns en del information kring är läraren, föräldrarna och elevernas självförtroende. Det är läraren som enligt forskningen påverkar mest och har största ansvaret för undervisningen, klassrumsklimatet men också för att hålla kontakten med föräldrarna för att meddela hur eleverna arbetar och deras resultat i skolan.Så med detta examensarbete vill vi titta närmare på om forskningen stämmer överens med det lärare och elever själva upplever kring motivation i matematik. / In this work, we will examine what affects students' motivation in mathematics. This is because we are in our clinical training periods have noticed that there are many students who expressed strongly that they think that mathematics is a boring topic, and they do not really understand why they have to read it. We have previously written a systematic review with the same theme and that aroused our interest was a newspaper article from Northwest Skåne newspaper, part of the Helsingborgs Dagblad, written by Ewenfeldt (2015), which focused on students' resistance in mathematics is contagious. This gave us when the idea to further investigate the factors that can influence student motivation.As previously mentioned, we have done a systematic review where we deepened ourselves in literature, scientific articles and reports from school work that we have chosen to use elements of the earlier research. When examined what influences students' motivation and how it affects the desire of the subject if they think it is "fun" or "boring". This meant that we found both the internal and external factors that are considered to affect the students. The factors where there is some information about the teacher, the parents and the students' self-confidence. The teacher according to the research affects the most and have the greatest responsibility for teaching, classroom climate, but also to keep in touch with parents to advise how students work and their performance in school.So with this thesis, we want to look more closely at whether the research is consistent with the teachers and students themselves feel about the motivation in mathematics.