Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag upplever att olika faktorer påverkar deras arbetsmotivation. För att precisera syftet har följande frågeställningar formulerats: ”Hur upplever studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag att yttre faktorer påverkar deras arbetsmotivation?”, ”Hur upplever studenter som arbetar deltid på ett rekrytering- och bemanningsföretag att inre faktorer påverkar deras arbetsmotivation?” samt ”Hur upplever studenterna att olika faktorer påverkar deras vilja att fortsätta att lära och utvecklas inom yrket?”. En metod av kvalitativ karaktär har använts i form av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien var åtta stycken personalvetarstudenter vid Uppsala universitet, som samtliga jobbar deltid på rekrytering- och bemanningsföretag. Intervjuerna analyserades utifrån studiens valda teoretiska utgångspunkt, Herzbergs motivation-hygienteori. Slutsatsen av studien är att både yttre och inre faktorer behöver uppfyllas, för att deltidsarbetande studenter ska kunna känna att de motiveras till att arbeta. Resultatet påvisade att de yttre faktorer som var särskilt utmärkande vad gäller påverkan på arbetsmotivationen var en tillfredsställande status, ett gott ledarskap och goda relationer. Vidare visade resultatet att de inre faktorer som var särskilt utmärkande vad gäller påverkan på arbetsmotivationen var utvecklande arbetsuppgifter, bekräftelse och ansvarstagande.

Examensarbetet bygger på en empirisk undersökning. Datamaterialet är insamlat genom intervjuer med två högstadielärare, samt genom enkäter som besvarats avfemtiofyra högstadieelever. Syftet med examensarbetet har varit att få kunskap om hur allsidig och därmed likvärdig examinationen i är på högstadiet i ämnet samhällskunskap. Vår erfarenhet från den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har varit att examinationsformerna inom SO-ämnena vanligtvis är ensidiga och oftast innebär ett skriftligt prov som avslutar arbetsområdet. Både Skolverket och Skollagen lyfter fram vikten av ett allsidigt (varierat) och likvärdigt arbetssätt i skolan för att hjälpa eleverna att utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar. Resultatet av intervjuerna och enkätsvaren har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin. Teorin menar att det finns faktorer, yttre och inre, som påverkar lärarens arbetssituation. Resultatet visar att ramfaktorer kan upplevas på olika sätt av lärarna, antingen som hämmande eller som främjande.

Den här litteraturstudien har undersökt frågeställningen: vilka faktorer kan påverkar lärares användning av utomhusundervisning i de naturorienterande ämnena årskurs F-3? Ett stort antal lärare ser potential med att använda sig av utomhusundervisning. Anledningen är att en varierad lärmiljö påvisar gynnsamma effekter på elevernas prestationer och engagemang. Trots att lärarna har en positiv syn på utemiljön är det inte många lärare som applicerar det i sin undervisning på grund av upplevda hinder. Syftet med studien är att undersöka vad befintlig forskning har identifierat för orsaker till lärares begränsade användning av utomhusundervisning. Det är av vikt att belysa dessa hinder för att förebygga dem eftersom en varierad lärmiljö gynnar alla elever. Resultaten tyder på att det finns både yttre och inre faktorer som har betydelse för var undervisningen äger rum. De främsta faktorerna som nämns är tidsbrist, finansiering, lärarnas tidigare erfarenheter och deras uppfattningar om elevernas inställning till utemiljön. Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie. Sökningen av datamaterial har skett målstyrt utifrån problemställningen. Litteraturstudien är utformade efter en tematisk analys. Undersökandet har påvisat att lärare upplever att elever uppskattar utomhusundervisningen mer än katederundervisning. En varierande lärmiljö berikar även elevernas kunskapsutveckling och därför vill vi uppmuntra och inspirera fler lärare att använda sig av utomhusundervisning.

I detta arbete kommer vi att undersöka vad som påverkar elevernas motivation i matematik. Detta är för att vi under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har märkt att det är många elever som uttryckte sig starkt om att de tycker att matematik är ett tråkigt ämne och de förstår inte riktigt varför de måste läsa det. Vi har tidigare skrivit en kunskapsöversikt med samma tema och det som väckte vårt intresse var en tidningsartikel från Nordvästra Skånes tidning, en del av Helsingborgs Dagblad, skriven av Ewenfeldt (2015) som handlade om att elevers motstånd i matematik smittar. Detta gav oss då idén att vidare undersöka vilka faktorer som kan påverka elevernas motivation.Som tidigare nämnt har vi tidigare gjort en kunskapsöversikt där vi fördjupade oss i litteratur, vetenskapliga artiklar och rapporter från skolverket som vi nu valt att använda delar av till den tidigare forskningen. Då undersöktes vad som påverkar elevers motivation och hur den påverkar lusten i ämnet om de tycker att det är “roligt” eller “tråkigt”. Detta ledde till att vi hittade både inre och yttre faktorer som anses påverka eleverna. De faktorerna där det finns en del information kring är läraren, föräldrarna och elevernas självförtroende. Det är läraren som enligt forskningen påverkar mest och har största ansvaret för undervisningen, klassrumsklimatet men också för att hålla kontakten med föräldrarna för att meddela hur eleverna arbetar och deras resultat i skolan.Så med detta examensarbete vill vi titta närmare på om forskningen stämmer överens med det lärare och elever själva upplever kring motivation i matematik. / In this work, we will examine what affects students' motivation in mathematics. This is because we are in our clinical training periods have noticed that there are many students who expressed strongly that they think that mathematics is a boring topic, and they do not really understand why they have to read it. We have previously written a systematic review with the same theme and that aroused our interest was a newspaper article from Northwest Skåne newspaper, part of the Helsingborgs Dagblad, written by Ewenfeldt (2015), which focused on students' resistance in mathematics is contagious. This gave us when the idea to further investigate the factors that can influence student motivation.As previously mentioned, we have done a systematic review where we deepened ourselves in literature, scientific articles and reports from school work that we have chosen to use elements of the earlier research. When examined what influences students' motivation and how it affects the desire of the subject if they think it is "fun" or "boring". This meant that we found both the internal and external factors that are considered to affect the students. The factors where there is some information about the teacher, the parents and the students' self-confidence. The teacher according to the research affects the most and have the greatest responsibility for teaching, classroom climate, but also to keep in touch with parents to advise how students work and their performance in school.So with this thesis, we want to look more closely at whether the research is consistent with the teachers and students themselves feel about the motivation in mathematics.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om hur olika faktorer påverkar anställdas motivation i arbetet. Syftet preciserades med frågeställningarna “Hur påverkar yttre faktorer anställdas arbetsmotivation vid ett svenskt företag?” och “Hur påverkar inre faktorer anställdas arbetsmotivation vid ett svenskt företag?” En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna var tio anställda på ett större svenskt företag inom banksektorn. Intervjuerna kodades i sin helhet och presenterades i flertalet teman under kategorierna yttre och inre faktorer. Analysen utgick från Herzbergs motivation-hygienteori, vilket var det teoretiska ramverk som valts. De yttre faktorerna som diskuterades i studien var: förmåner, anställningstrygghet och ersättning. De inre faktorer som togs upp var: utmaning och utveckling, intressanta arbetsuppgifter, meningsfullt arbete, återkoppling i form av uppmärksamhet och bekräftelse samt frihet under ansvar. Resultatet visade att medan inre faktorer upplevdes ha en direkt påverkan på motivation, så upplevdes yttre faktorer inte i någon större utsträckning påverka motivation. Däremot när yttre faktorer hade en nära sammankoppling med inre faktorer, upplevdes även yttre faktorer ha en påverkan på motivation. / The aim of this study was to add to the existing knowledge about how employees’ work motivation is influenced by a number of factors. The study was guided by the following two research questions: How does external factors affect employees work motivation at a Swedish company? and How does internal factors affect employees work motivation at a Swedish company? A qualitative method was applied. The empirical basis consisted of semi-structured interviews with ten employees at a larger Swedish company within the banking sector. The interviews were coded into several themes of external and internal factors. The analysis was based on Herzberg’s motivation-hygiene theory. The external factors were: benefits, job security, and compensation. The internal factors were: challenge and development, interesting work tasks, meaningful work, feedback through attention and confirmation, as well as freedom and responsibility. The findings showed that while internal factors were perceived to have a direct influence on motivation, external factors were not perceived as having a particularly large influence on motivation. However, when combined with internal factors, also external factors were perceived to influence motivation.

Konsumtionen av både alkohol och narkotika orsakar idag stora folkhälsoproblem och står för en betydande del av sjukdomsbördan i Sverige. Sverige har idag en hög dödlighet och det är mer vanligt än ovanligt att personer efter behandling återfaller. Syftet med studien är att med semistrukturerade intervjuer undersöka behandlares upplevelser av vilka inre och yttre faktorer som mest påverkar klienter under missbruksbehandling. Avsikten är att få en större förståelse för hur man når störst framgång med behandlingen.  Resultatet visar att av de yttre faktorerna ansågs konsekvenser vara en drivkraft för att komma till behandling. Under behandlingen ansågs även goda relationer till både behandlare och behandlingsgrupp vara av betydelse för att stanna kvar. Det ansågs viktigt med ett nyktert nätverk som gav stöd i individens drogfrihet. Den sista yttre faktorn som var av betydelse var att individen fick sociala stödinsatser även efter behandling för att bibehålla nykterheten. Bland de inre faktorerna framkom inre motivation som någonting avgörande för att framför allt stanna kvar i behandling, detta kunde främjas av behandlingspersonalen. Den andra inre faktorn som kunde påverka behandlingsutfallet var samsjuklighet, där samverkan mellan de olika instanserna var central. / The consumption of both alcohol and drugs is currently causing major public health problems and accounts for a significant proportion of the burden of disease in Sweden. Sweden currently has a high mortality rate and it is more common than not for people to relapse after treatment. The aim of this study is to use semi-structured interviews to explore therapists' perceptions of which internal and external factors most influence clients in addiction treatment. The intention is to gain a greater understanding of how to achieve the greatest success in treatment.  The results show that of the external factors, consequences were considered a driving force for entering treatment. During treatment, good relationships with both therapists and the treatment group were also considered important for staying in treatment. A sober network that supported the individual's drug-free life was considered important. The last external factor that was important was that the individual received social support even after treatment to maintain sobriety. Among the internal factors, internal motivation emerged as something essential for staying in treatment in particular, this could be promoted by the treatment staff. The second internal factor that could influence treatment outcome was co-morbidity, where interaction between the different agencies was central.