This dissertation uses philosophical tools to examine the child’s right to freedom of religion within the context of the United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) and other international human rights instruments. Article 14 of the CRC establishes the right of the child to freedom of thought, conscience and religion. It also establishes the right of the child's parents to guide and support the child in its exercise of the right to freedom of religion, while adjusting this support according to the child's evolving capacities. The emphasis of the study is on how to understand the child as, on the one hand, agent and subject in the exercise of this right and, on the other, dependent on parental support and guidance. For this purpose, the theoretical underpinnings of the child’s right to freedom of religion are examined with a particular focus on the conceptualization of this right in relation to children. With the text of the CRC as a starting point, different theories on rights, autonomy and religion are analyzed in order to find those compatible with both aspects of Article 14: the child as agent and the child as dependent. Theories that demand fully developed cognitive abilities in order to be a moral agent and a rights holder are rejected, as are theories in which the parents are the sole decision-makers on the basis of their own view of what is in the child's interests. In the same way, conceptions of religion in purely cognitive terms, or not taking into account dimensions of practice and observance accessible to children, are rejected. The conclusion drawn from the analysis is that relational conceptualizations of rights and autonomy and multi-dimensional conceptualizations of religion are best served to include both aspects of the child's right to freedom of religion. In viewing all humans, adults and children alike, as both active agents and vulnerably dependent on others, these conceptualizations challenge traditional views on rights and autonomy, and modern views of religion. In the final chapter, aspects of these relational conceptions are put together into a relational, mutuality-oriented model of the child's right to freedom of religion.

Syftet med studien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur lärare kan organisera fysikundervisningen för att stödja elever, i årskurs 4 – 9, till meningsskapande samtal om fysikens begrepp. I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat utifrån litteratur som noggrant valts ut genom en systematisk sökningsprocess i databaserna Summon, ERIC, Nordina och avhandlingar.se där all litteratur har genomgått peer review. Studiens resultat visar att elever tillsammans bidrar till meningsskapande samtal genom att tillföra egna erfarenheter och förkunskaper om fysikens begrepp. Studien visar hur eleverna kan diskutera fritt så länge de har något att diskutera utifrån, exempelvis praktiska experiment, bilder, artefakter eller texter. Lärarens roll är sedan att stödja eleverna till att använda och förstå de korrekta vetenskapliga begreppen. Studien visar att läraren kan göra detta genom att koppla till vardagliga objekt och företeelser, ställa utmanande frågor, synliggöra nyckelbegrepp och elevers förförståelse samt återkoppla till elevers lärande. Med dessa olika metoder agerar läraren som en riktningsgivare som guidar eleven i en kunskapsutvecklande riktning. Genom att utgå från samt synliggöra elevernas förförståelse får både elever och lärare kunskap om eventuella missuppfattningar. Detta bidrar i sin tur till meningsskapande samtal då eleverna börjar ifrågasätta samt förändra och utveckla sin förståelse för fysiken begrepp.

The purpose of our essay is to examine how the threshold terms, regarding Swedish capacity, are used within Swedish security policy and whether the use of these terms differs within and between the Swedish Armed Forces and the Swedish Government and the parliament. We use a qualitative content analysis method and create an analysis instrument based on research from the Swedish Defence Research Agency. With this instrument we analyse strategic documents in Swedish security policy. The result highlights three main conclusions. The first conclusion is that there are many similarities in how the terms are used in Swedish security policy, but we have also found that there are both differences and confusion. We have also been able to demonstrate that the threshold terms are used as part of motivating and arguing for increasing various resources and assets to the Armed Forces. The second conclusion is that there are two distinct areas where there is uncertainty and a risk of misunderstanding regarding the use of the threshold terms. The first area is that within the Armed Forces there is an inconsistency and ambiguity as to what the actual threshold terms mean in different contexts. The other area that has shown uncertainties is the ability to specify the strength / size of the threshold term, which has occurred in the analysis units from both the political documents and the Armed Forces. As a part of this, our third conclusion is that the threshold terms are used in a way that creates a risk of misunderstanding. We can also conclude that this risk is higher in the Armed Forces compared to the political side.

I föreliggande studie söker vi, i form av en läromedelsanalys, kunskap kring hur uppgifter i åtta svenska läroböcker inom matematik för årskurs 3 karaktäriserar programmering utifrån dess kognitiva kravnivå och centrala begrepp. Den insamlade empirin analyserades kvantitativt med hjälp av en innehållsanalys. I studien tog vi hjälp utav två teoretiska ramverk – Mathematical Task Framework och Level of Demands – samt centrala begrepp inom programmering. Studiens resultat indikerar att; 1. Majoriteten av uppgifterna i läroböckerna som fokuserar på programmering ligger på en låg kognitiv kravnivå; 2. Samtliga begrepp som studien tar sin utgångspunkt i bearbetas i uppgifterna men endast åtta av 14 nämns. Studiens slutsats är att de svenska läroböcker som utgjorde underlaget för analysen håller en för låg nivå, både när det gäller begrepp och kognitiv kravnivå på uppgifterna, för att eleverna ska få möjlighet att kunna utveckla den abstrakta förståelsen som krävs för området programmering. / The purpose of this study is to contribute knowledge about which concepts and on which cognitive level of demand tasks in Swedish mathematical textbooks for grade 3 addresses the subject matter of programming. To achieve this purpose, we conducted a textbook analysis of eight Swedish mathematical textbooks. The collected empirical data was then quantitatively analyzed by means of a content analysis. The theoretical frameworks used in this study were the Mathematical Task Framework and Level of Demands, as well as central concepts regarding programming. The results of the study indicate that; 1. The majority of tasks in the mathematical textbooks pertain to the subject matter and are on a low level of cognitive demand; 2. All central concepts regarding programming are processed in the mathematical textbooks but only eight out of 14 are mentioned. The study’s conclusion is that the tasks in Swedish mathematical textbooks that formed the basis of the analysis are deficient, both in terms of their level of cognitive demand and the prevalence of concepts pertaining to programming. We find that this is insufficient in order for students to obtain the opportunity to develop the abstract thinking necessary for understanding programming.

<p>Enligt ett argument mot nonkognitivismen som många kritiker hänvisat till, så är denna teori oförenlig med förekomsten av så kallade ‘tjocka moraliska begrepp’. Argumentet har dock aldrig artikulerats och preciserats ordentligt, vilket lett till att det ofta misstolkats av både anhängare och kritiker av nonkognitivismen. I uppsatsen rekonstrueras och utvärderas argumentet såsom det formulerats av John McDowell. Enligt argumentet är nonkognitivismen bristfällig eftersom den inte både kan ge en tillfredsställande analys av tjocka moraliska begrepp och framställa moralisk argumentation och debatt som rationell. Uppsatsen visar dock att nonkognitivister kan undvika denna slutsats på flera sätt. Uppsatsen innehåller även en översikt över olika nonkognitivistiska perspektiv på tjocka moraliska begrepp.</p> / <p>Many critics of non-cognitivism have argued that the existence of ‘thick moral concepts’ constitutes a serious challenge to non-cognitivist views of moral language. While this argument is frequently invoked, it has never been clearly articulated. Hence, the argument is often misinterpreted by both friends and foes of non-cognitivism. In this thesis, John McDowell’s forceful rendering of the argument is reconstructed and evaluated. According to the argument, non-cognitivism is not an adequate metaethical view because it cannot both provide an adequate analysis of thick moral concepts and construe moral discourse as rational. It is argued in this thesis that there are several ways in which non-cognitivists can avoid this conclusion. The thesis also contains a survey of various non-cognitivist views on thick moral concepts.</p>

<p>Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass.</p><p>I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har.</p><p>Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass. I resultatdelen redogör vi för hur de arbetar med matematik, vilka mål de har med sin verksamhet samt om och hur de hjälper barn som riskerar att få svårigheter i matematik.</p><p>I vår undersökning har vi funnit att förskollärarnas arbete i matematik är relativt likartat. De arbetar mycket konkret och utgår från vardagssituationer, ett arbetssätt som överensstämmer med förskolans uppdrag. Skolans prägels syns då förskollärarna har avsatta stunder, lektioner, där barnen arbetar specifikt med matematik. De olikheter vi har funnit är att förskollärarna har olika önskemål om vilka kunskaper barnen ska ha uppnått när de lämnar förskoleklass. Förskollärarnas insatser varierar också när det gäller att hjälpa barn som riskerar att få svårigheter i matematik.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av på vilket sätt rörelse har någon påverkan på lärandet i matematik. Vårt empiriska material har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, som arbetar på tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in på band och blev därefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vår analys och vårt resultat. Många av våra intervjudeltagare menar att rörelsen är viktig för att elevernas motorik ska utvecklas. Detta leder till att eleverna får en annan drivkraft och förbättrad koncentration i klassrumssituationer. Vidare anser deltagarna att matematiken förekommer naturligt på idrottslektionerna, den sorts matematik som äger rum är begrepp och enheter. Intervjudeltagarna nämner även att självförtroendet är viktigt för elevernas lärande, i alla ämnen. Det har även visat sig att individualisering är viktig, då elever har olika lärstilar. Vår slutsats är att rörelsen påverkar lärandet i matematik och stärker självförtroendet.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan begreppshanteringen utav de tre centrala begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i begrepps­hanteringen utav de tre centrala begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende. De flesta definitionerna kring missbruk berör dock i någon mån konsekvenser utav nyttjandet. Begrepps- användningen av tungt missbruk berör främst avgränsningar mellan narkotika­missbruk och tungt narkotikamissbruk. Gällande begreppet öppenvård tycks begreppsanvändningen vara samstämmig när det gäller dess yttre ramverk men skiljer sig åt när det kommer till diskussioner om hur snävt begreppet ska vara samt vilka insatser som bör inrymmas i det.</p> / <p>The study aims to examine possible differences in the use of three central concepts (substance abuse, heavy substance abuse and open care) within the substance abuse care. The issues addressed are (I) how is the three central concepts used in texts about substance abuse care? (II) if differences exists in the use of the three central concepts, which similarities and differences can be found? (III) how can the use of the three central concepts be understood from the basis of social constructionism? The study is a literature review and the results have been analyzed on the basis of social constructionism. The result indicates that differences in the concept handling occur. Differences in definitions of substance abuse is seen through that certain definitions treat consumption patterns while others definitions mean that it should be seen as<em> </em>deviance. Similarities can be seen as the majority of definitions around substance abuse concern consequences of the use. The use of the concept “heavy substance abuse” concerns mainly demarcations between drug abuse and heavy drug abuse. The concept handling of open care is coherent in the case of its extraneous framework however differences are found when it comes to how extensive the concept should be.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap tillsammans med barn i förskolan. Skolverket (2009) framhåller en problematik som är att målen i den nuvarande läroplanen anses vara otydliga och pedagogers kunskaper kan behöva utvecklas när det gäller naturvetenskap. Det nya läroplansförslaget ska förtydliga och lyfta fram naturvetenskap samt höja ambitionsnivån för pedagoger i förskolan. Litteraturgenomgången visar vikten av att pedagoger är medvetna om kunskaps-, lärande- och barnsyn för att kunna möta uppdraget och den pekar på vikten av material och miljö för att stimulera barns upptäckande. Den teoretiska utgångspunkten baseras på ett sociokulturellt perspektiv där samspel, kommunikation, språk och artefakter är viktiga delar. I studien används observationer och intervjuer som verktyg för att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap samt hur de ser på sitt arbetssätt. Teori och praktik kan komplettera varandra i arbetet med naturvetenskap och resultatet av undersökningen visar att pedagogernas kunskaper inom ämnet har stor betydelse. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas kunskaper syns i arbetet genom kommunikation, samspel och användandet av fysiska och språkliga artefakter. I sammanhanget innebär det att vidareutbildning inom det naturvetenskapliga området är av stor vikt för att kunna möta läroplanen. Pedagogers kunskaper blir nyckeln till naturvetenskap.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap tillsammans med barn i förskolan. Skolverket (2009) framhåller en problematik som är att målen i den nuvarande läroplanen anses vara otydliga och pedagogers kunskaper kan behöva utvecklas när det gäller naturvetenskap. Det nya läroplansförslaget ska förtydliga och lyfta fram naturvetenskap samt höja ambitionsnivån för pedagoger i förskolan. Litteraturgenomgången visar vikten av att pedagoger är medvetna om kunskaps-, lärande- och barnsyn för att kunna möta uppdraget och den pekar på vikten av material och miljö för att stimulera barns upptäckande. Den teoretiska utgångspunkten baseras på ett sociokulturellt perspektiv där samspel, kommunikation, språk och artefakter är viktiga delar. I studien används observationer och intervjuer som verktyg för att undersöka hur pedagoger arbetar med naturvetenskap samt hur de ser på sitt arbetssätt. Teori och praktik kan komplettera varandra i arbetet med naturvetenskap och resultatet av undersökningen visar att pedagogernas kunskaper inom ämnet har stor betydelse. Slutsatsen av undersökningen är att pedagogernas kunskaper syns i arbetet genom kommunikation, samspel och användandet av fysiska och språkliga artefakter. I sammanhanget innebär det att vidareutbildning inom det naturvetenskapliga området är av stor vikt för att kunna möta läroplanen. Pedagogers kunskaper blir nyckeln till naturvetenskap.